Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2006

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg. Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk’s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer’s (1999) ”structure strategy” och Radvansky och Zwaan’s (1998) teori om ”situation model” och ”textbase model”. För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott. Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister. Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen. Vidare ökar chanserna ytterligare om läsaren kan sätta sig in i situationen och inte enbart memorera texten.

Inledning: Sveriges dåliga PISA-resultat i svenska är ett vanligt förekommande debattämne. Enligt läroplanen ska eleverna få strategier för att läsa och skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Forskning visar på vikten av att arbeta tidigt med faktatexter i skolan. Detta för att eleverna senare förväntas kunna ta till sig mycket ämnesinnehåll från den typen av text. Pedagogerna har olika syn på hur arbetet med faktatexter i undervisningen ska bedrivas. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda faktatexter i sin svenskundervisning. Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur den explicita svenskundervisningen rörande faktatexter ser ut i grundskolans tidigare år. Vilken typ av stöttning får eleverna i undervisningen rörande faktatexter? Hur ser pedagogerna på sin kompetens i undervisningen om faktatexter? Hur sker valet av material till undervisningen rörande faktatexter? Metod: Arbetet består av en kvalitativ studie som baseras på nio riktade öppna intervjuer med behöriga svensklärare i årskurserna 1-3. Resultat: Studien visar att explicit undervisning, alltså undervisning som är tydlig och fokuserad, rörande faktatexten inte är vanligt förekommande. Anledning till detta är bland annat att eleverna anses vara för unga, att narrativa texter upplevs mer lustfyllda samt att faktatexterna ändå kommer in under NO- och SO-undervisningen. Vid arbetet med faktatexter dominerar strategier för läsförståelse framför strategier för textens struktur. Det finns olika tankar hos de intervjuade pedagogerna rörande huruvida behovet av kompetensutveckling i faktatextundervisning är nödvändig. Materialet som finns ute på skolorna upplevs vara bristfälligt då de befintliga faktatexterna antingen är för långa och svårlästa eller för banala och lättlästa. Det saknas faktatexter som ligger på rätt nivå för eleverna.

The aim of this thesis is to describe passage retrieval (PR), with basis in results from various empirical experiments, and to critically investigate different approaches in PR. The main questions to be answered in the thesis are: (1) What characterizes PR? (2) What approaches have been proposed? (3) How well do the approaches work in experimental information retrieval (IR)? PR is a research topic in information retrieval, which instead of retrieving the fulltext of documents, that can lead to information overload for the user, tries to retrieve the most relevant passages in the documents. This technique was investigated studying a number of central articles in the research field. PR can be divided into three different types of approaches based on the segmentation of the documents. First, you can divide the text considering the semantics and where the topics change. Second, you can divide the text based on the explicit structure of the documents, with help from e.g. a markup language like SGML. And third, you can do a form of PR, where you divide the text in parts containing a fixed number of words. This method is called unmotivated segmentation. The study showed that an unmotivated segmentation resulted in the best retrieval effectiveness even though the results are difficult to compare because of different kinds of evaluation methods and different types of test collections. A combination between full text retrieval and PR also showed improved results. / Uppsatsnivå: D

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Giessen, Univ., Diss., 2006

Univ., Diss.--Trier, 2000. / Literaturverz. S. [385] - 401.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2008

<p>I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.</p><p>Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan. För att bli godkänd krävs att elevtexten ”efter viss bearbetning” kan fungera i sitt tänkta sammanhang. För artikelgenren gäller således att texten efter viss bearbetning bör kunna publiceras i det fiktiva sammanhanget. I det reella sammanhanget innebär skrivandet naturligtvis att eleven ska avlägga en textprodukt som av den verkliga läsaren, lärare ska bedömas.</p><p>Som bakgrund ges i uppsatsen en kort presentation av genrebegreppet i forskningen, samt debatten om huruvida genreundervisning ska bedrivas explicit eller ej. Studien förankras främst i forskning om skolskrivandets normer och kommunikativa villkor samt i tidigare studier på elevtexter producerade inom de nationella provens ramar.</p><p>Materialet består i fyra elevtexter som är skrivna inom samma uppgift vid provtillfället vårterminen 2007. Temat för proven vid detta tillfälle var ”Moderna tider”. Uppgiften som valts ut för undersökningen bestod i att eleverna skulle skriva en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av snabbkonsumtionslitteratur. I artikeln ska eleven behandla sin syn på läsning och vilken roll det spelar, diskutera för- och nackdelar med förkortad litteratur och andra försök att spara tid till läsaren, samt avslutningsvis ge några råd till den som vill läsa, men inte hinner.</p><p>Analysen består i att texternas linjära och hierarkiska strukturer mejslas ut. Utifrån dessa analyser modelleras i slutdiskussionen en grundläggande karaktäristika för genren. Det som visar sig vara kännetecknande för genren är bland annat textens tredelning. I inledningen preciseras idealt det artikeln som helhet ska handla om. I detta fall att läsningen drabbas av tidsbrist. I mittdelen värderas så snabbkonsumtionslitteraturen som eventuell lösning på problemet. Därefter ges i avslutning en konklusion där samtliga elever i undersökningen hävdar åsikten att de tidsbesparande versionerna inte duger, vilket leder dem över till deras egna lösningar, råd om hur man får tiden att räcka till. Eleverna i undersökningen ställer alla i sina artiklar upp på uppgiftens moral, att fullängdsromaner bör anses bättre än förkortningar. Strukturen känns i stora drag igen från tidigare forskningsresultat om den skolinterna genren utredande uppsats.</p>