Internkommunikation är en konstant del i varje organisation eftersom alla människor på något sätt kommunicerar. Forskning har visat att internkommunikation på många sätt kan öka en organisationens lönsamhet, förutsatt att den är väl fungerande och inkluderar alla anställda. Tydliga instruktioner och direktiv för alla delaktiga parter är två grundförutsättningar. Dessa anvisningar och förtydliganden kallas meta-kommunikation. Mitt syfte har varit att undersöka hur sådan kommunikation hanteras i en platt organisationsstruktur utan tydliga chefspositioner, vilket leder till oklarhet gällande vem som ska ge dessa direktiv.   En instrumentell fallstudie där syftet är att granska en specifik händelse eller organisation utfördes med bostadsbolaget KBAB som undersökningsobjekt. För att kunna uppfylla syftet och svara på frågeställningarna var jag intresserad av att få ta del av de anställdas tankar och uppfattningar, vilket gjorde att den metod som lämpade sig bäst och också utfördes var personliga intervjuer.   Resultatet visar att meta-kommunikation i en platt organisationsstruktur ter sig annorlunda än i en hierarkisk. Den är inbyggd i varje anställds tjänst på så sätt att den faller på varje individs eget ansvar. Arbetssättet kräver mycket samarbete medarbetarna emellan, och aktivt deltagande i internkommunikationen är därför en förutsättning för att arbetet i organisationen ska fungera. De hinder som organisationsstrukturen visade sig skapa för meta-kommunikationen var tidsbrist, en otydlig överblick över de anställdas arbete och särskilda krav på varje individs personlighet. Ytterligare en slutsats som gick att dra av resultatet var att den platta organisationsstrukturen ur många aspekter gjorde de anställda medvetna. Det här visade sig särskilt i en medvetenhet om organisationens arbetssätt och i insikten om vilken viktig roll internkommunikationen hade i detta.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket är förknippade med kostnader för de enskilda intressenterna och för samhället i stort. För att kunna vidta eventuella åtgärder innan konkursen är ett faktum är det av intresse att veta om någon av de modeller som forskare tagit fram för att förutspå konkurser faktiskt fungerar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att applicera någon av ett urval av etablerade konkursmodeller på svenska industri- och tillverkningsföretag. Teori: Studien kommer att testa tre olika forskares modeller och metoder: Altmans, Platts och Platts samt Pompes och Bilderbeeks. Metod: I denna studie kommer enbart en deduktiv forskningsansats att användas och datainsamlingen är kvantitativ då nyckeltal hämtas från de aktuella företagens årsredovisningar. Urvalet baseras på de företag som ansökte om konkurs under år 2011 och de som representerar kontrollgruppen har slumpmässigt valts ut bland de företag inom avgränsningen som inte gått i konkurs det aktuella året. Resultat och slutsats: Altmans och Platts och Platts modeller visar sig inte vara applicerbara på svenska företag. Dock är vissa av Pompes och Bilderbeeks nyckeltal tillämpliga till att använda för konkursprognostisering för svenska företag. / Background: Companies are going bankrupt every year which is associated with costs for individual parties with interests in the company and for society in general. To be able to take any action before bankruptcy is a fact, it is interesting to know if any of the models that scientists developed to predict bankruptcies actually works. Purpose: The purpose of this study is to determine whether it is possible to apply a selection of the established bankruptcy models on Swedish manufacturing companies. Theory: The study will test three different researchers' models and methods: Altman's, Platt's and Platt's, as well as Pompe's and Bilderbeek's. Methodology: In this study, only a deductive research approach will be used and the data collection is quantitative since the ratios are obtained from the relevant companies' financial statements. The selection is based on the companies that filed for bankruptcy in 2011 and the firms which represent the control group were selected at random among the companies within the delimitation that didn't go bankrupt during the current year. Result and conclusion: Altmans and Platts and Platts models turn out not to be applicable on Swedish companies. Some of Pompes and Bilderbeeks ratios are relevant for use in bankruptcy prediction for Swedish companies though.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Department of Political Science. / "A Dissertation, Subitted to the Faculty of the Graduate School of Arts and Literature in Candidacy for the Degree of Doctor of Philosophy, Department of Political Science." Includes bibliographical references and index.

I denna studie är syftet att undersöka den aspekt av kommunikation som kallas feedback på mindre arbetsplatser där chef och medarbetare arbetar dagligen med varandra och har stor insyn i varandras arbete. Fokus ligger på upplevelsen av feedback från chef kontra kollegor, hur feedback påverkar trivsel samt vad den platta organisationsstrukturen har för betydelse för vilken feedback som förekommer.             Studiens empiri bygger på material som samlades in genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda inom samma butikskedja. Den teoretiska referensramen består av kommunikationsteorier som behandlar feedback i vertikal och horisontell kommunikation. Studien utgår även från tidigare forskning som behandlar feedback ur både individ- och organisatoriskt perspektiv.  Resultatet visar på att feedback är viktigt för de anställda, upplevelsen av feedback beror på vem avsändaren är samt att feedback påverkar trivseln i den mån att den framkallar känsla av gemenskap och skapar god stämning. Det ligger även till grund för att de anställda känner sig sedda och uppmärksammade. Resultatet visar även på att den platta organisationsstrukturen i butikerna påverkar feedbackens förekomst på så sätt att det påverkar mängden samt vilken form av feedback som möjliggörs.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna i ett företag som organiseras utifrån självstyrande team upplever egenmakt beroende på hur gruppen fungerar. Utifrån syftet genererades frågeställningen Vad utgör ledning i företaget med platt struktur när en formell chef saknas, och hur upplevs denna form av ledning? För att besvarar detta utfördes en fallstudie på Björn Lundéns Information AB där nio kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Genom semistrukturerade intervjuer fick de anställda fritt tolka och svara på frågor rörande gruppkultur och egenmakt. Som analysredskap användes forskning och teorier om demokratiska arbetsplatser utan hierarkisk ledning, empowerment, distribuerat ledarskap och grupprocesser i form av konformitet, konsensus, grupptänkande och emotionell intelligens. Analysen visade att den enskilde känner ytterst ansvar och leds av kundens och arbetsgruppens tycke. I företaget finns det ingen chef eller formell ledare som bestämmer utan istället utgör kulturen styrning för gruppen och reglerar således beteenden. Gruppkulturen hindrar egenmakt i situationer där gruppens harmoni och sammanhållning kan störas av individuella kontraster. Samtidigt är gruppens kultur tillåtande och stöttande via frihet. Därmed kan de anställda delta och engagera sig i den utsträckning som önskas och således skapas en känsla av egenmakt i en proportion som varje enskild anställd känner sig tillfreds med.

Den extrema formen av platt organisationsstruktur, chefslöst, har blivit allt mer vanlig inom organisationer i Sverige. Att strukturera en organisation utefter att medarbetarna fattar alla beslut och därmed har makten torde ställa höga krav på individernas förmåga till självledarskap. Då forskning visar att individers känsla av självbestämmande och ansvar möjliggör att individen känner sig motiverad och presterar effektivt samt att det finns lite forskning på chefslösa organisationer, ämnar denna undersökning bidra med en förståelse för hur organisationsstrukturen kan ha en motivationspåverkan på medarbetarna. Undersökningens metod bestod av en fallstudie på den chefslösa organisationen Ada Beat, där sex av sju medarbetare intervjuades. Det empiriska materialet som framkom ur intervjuerna analyserades utifrån Självbestämmandeteorin (SDT) och tidigare forskning om självledarskap. Undersökningens slutsats visar att respondenterna som ingick i fallstudien främst drivs av inre motivation och innehar en hög grad av självledarskap, där Ada Beat anses ge medarbetarna största möjliga förutsättningar för att uppfylla sina inre behov.

Allt sedan insikten om att de anställdas produktivitet är ett resultat av hur pass motiverade de är har teorier utvecklats i syfte att förklara vad som motiverar dem. Tidigare forskning har utvecklat dessa teorier, vilka visar hur en decentraliserad organisationsstruktur, där ansvaret är fördelat och sprider sig i en horisontell riktning, tenderar att öka den inre motivationen. Forskning visar också hur företag som tillämpar empowerment som ledningsprincip, där medarbetarna blir bemyndigade att självständigt ansvara över sitt arbetssätt påverkar de anställda att känna inre motivation. Det har även visat sig att organisationens struktur och ledningsprincip har en större påverkan när arbetstagarna har en utbildning eller är professionella och kunniga, då dessa personer tenderar att starkare drivas av inre motivation. Då en väsentlig del av detta forskningsområde endast är baserat på kvantitativa studier är denna kvalitativa studie ämnad till att bidra med en djupare kunskap. Genom att utföra en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som metod på ett företag som definierar sig själva som en platt organisation med empowerment som ledningsprincip, är syftet att få en djupare förståelse för hur en decentraliserad organisationsstruktur med empowerment som ledningsprincip är kopplat till medarbetarnas inre motivation. Vidare har studien till syfte att lyfta fram nya betydande begrepp inom detta område. Utifrån den teori som ligger till grund för studien har nyckelbegrepp plockats ut som andra relevanta teorier även gör anspråk på. Dessa teorier tillsammans med tidigare forskning binds samman till en egenutvecklad modell där också nya begrepp behandlas. Vad resultatet visar är att den decentraliserade organisationsstrukturen ger stora förutsättningar för att kunna tillämpa empowerment som ledningsprincip vilket bidrar till att medarbetarna upplever empowerment och inre motivation. Vad som även är genomgående för studiens resultat är att de utvalda begreppen, medarbetarskap och organisationskommunikation har en betydande påverkan på samtliga nyckelbegrepp. Den egenutvecklade modellen med dess utvalda begrepp illustrerar hur empowerment som ledningsprincip leder till inre motivation. Vad som ytterligare behandlats i studien är hur ledningen i företag som tillämpar empowerment som ledningsprincip, tar tillvara och tillfredsställer medarbetarskapet, samt upprätthåller en god organisationskommunikation för att få bästa möjliga utfall när det kommer till inre motivation. Detta är något som vidare forskning inom detta område kan ta i beaktning. / All since the realization that productivity is a result of how motivated employees are, theories have evolved to explain what motivates them. Prior research claims these theories, and shows how a decentralized organizational structure, where responsibility is shared and spread in a horizontal direction, tends to increase the intrinsic motivation. Research also shows how companies applying empowerment as a management principle, which means that the employees are empowered to work independently and be responsible about their work, contributes the employees to feel intrinsic motivation. Research also shows that organizational structure and management policy has a greater impact when employees have an education, are professional and knowledgeable, as these people tend to be stronger driven by internal motivation. As an essential part of this area of research is only based on quantitative studies, this qualitative study intended to contribute to a deeper knowledge than what previous studies have succeeded. By doing a case study of a company that defines itself as a flat organization with empowerment as a management policy, the purpose is to gain a deeper understanding of how a decentralized organizational structure with empowerment as a management policy is linked to employees' intrinsic motivation. Furthermore, the study aims to highlight new important concepts in this area. Based on the theory underlying the study, key concepts have been picked out that other relevant theories also claims. These theories along with previous research are linked together into a proprietary model with the new concepts taken into consideration. What the results shows is that the decentralized organizational structure has given great conditions for the application of empowerment as a management policy which has helped employees experience psychological empowerment and intrinsic motivation. What also pervade the result of the study is that the new highlighted concepts, teamwork and organizational communication has a significant impact on all key concepts. This shows how the proprietary model with all the selected concepts has a decisive role in how empowerment as a management policy leads to intrinsic motivation. What is further treated in this study is whether the management of the companies that applies empowerment as a management policy, takes advantage of and satisfy the teamwork, as well as maintaining a good organizational communication to get the best possible outcomes when it comes to intrinsic motivation. This is something that further research in this area should take into account.

The purpose of this study was to examine, through the areas decisions making, accountability, variation in the work tasks, the organizations routines and job descriptions, the employee’s assessment of their current organizational structure. Furthermore, the study examined if the employee’s wanted bigger opportunities for decision making and accountability, more variation in the work tasks and clearer routines and job descriptions compared to their current organizational structure. A digital questionnaire was distributed to 110 employees. 73 of the employees chose to participate. A quantitative study was used, and the descriptive data was examined. Four separate paired sample t-tests were performed for the purpose of the two problem statements. The result was non-significant within all four tests. Individual items indicated that the employees assessed the organizational structure as both flat and hierarchic.

<p>I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.</p><p>Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.</p>

I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv. Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.