I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv. Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan. För att bli godkänd krävs att elevtexten ”efter viss bearbetning” kan fungera i sitt tänkta sammanhang. För artikelgenren gäller således att texten efter viss bearbetning bör kunna publiceras i det fiktiva sammanhanget. I det reella sammanhanget innebär skrivandet naturligtvis att eleven ska avlägga en textprodukt som av den verkliga läsaren, lärare ska bedömas. Som bakgrund ges i uppsatsen en kort presentation av genrebegreppet i forskningen, samt debatten om huruvida genreundervisning ska bedrivas explicit eller ej. Studien förankras främst i forskning om skolskrivandets normer och kommunikativa villkor samt i tidigare studier på elevtexter producerade inom de nationella provens ramar. Materialet består i fyra elevtexter som är skrivna inom samma uppgift vid provtillfället vårterminen 2007. Temat för proven vid detta tillfälle var ”Moderna tider”. Uppgiften som valts ut för undersökningen bestod i att eleverna skulle skriva en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av snabbkonsumtionslitteratur. I artikeln ska eleven behandla sin syn på läsning och vilken roll det spelar, diskutera för- och nackdelar med förkortad litteratur och andra försök att spara tid till läsaren, samt avslutningsvis ge några råd till den som vill läsa, men inte hinner. Analysen består i att texternas linjära och hierarkiska strukturer mejslas ut. Utifrån dessa analyser modelleras i slutdiskussionen en grundläggande karaktäristika för genren. Det som visar sig vara kännetecknande för genren är bland annat textens tredelning. I inledningen preciseras idealt det artikeln som helhet ska handla om. I detta fall att läsningen drabbas av tidsbrist. I mittdelen värderas så snabbkonsumtionslitteraturen som eventuell lösning på problemet. Därefter ges i avslutning en konklusion där samtliga elever i undersökningen hävdar åsikten att de tidsbesparande versionerna inte duger, vilket leder dem över till deras egna lösningar, råd om hur man får tiden att räcka till. Eleverna i undersökningen ställer alla i sina artiklar upp på uppgiftens moral, att fullängdsromaner bör anses bättre än förkortningar. Strukturen känns i stora drag igen från tidigare forskningsresultat om den skolinterna genren utredande uppsats.

Det här examensarbetet har ämnat undersöka hur tre olika svensklärare väljer sina texter och hur utformningen av undervisningen med texterna görs. Syftet har också varit att undersöka vilka möjligheter och hinder lärarna uppfattar med texterna kopplat till läsförståelse. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet, Applebees läroplansstrukturer vid textval och läsförståelseforskning för att analysera resultatet. För att få fram materialet valde jag att göra tre stycken halvstrukturerade intervjuer med lärare med olika lång yrkesverksamhet på tre olika skolor. Det resultat som framkommit från de olika lärarna har varit relativt samstämmigt. De menar att textvalen görs utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att öka deras intressen men samtidigt ska de olika textvalen länkas samman med varandra. Av resultatet framkommer det också att textsamtalen är ständigt närvarande i undervisningen. Slutligen pekar lärarna på att det finns ett antal faktorer som påverkar förståelsen av texterna. Det är följande: ord och begrepp, orsak- och verkanssamband, textstruktur, motivation och bakgrundskunskaper.

Thesis (doctoral)--Universität Siegen. / Includes bibliographical references (p. 177-191).

Syftet med studien är att, genom en SFG-inspirerad textanalys, ge en bild av elevers förmåga att skapa betydelse och sammanhang i berättande texter. Frågeställningarna har varit ” Hur skapar eleverna sammanhang i berättelser, med avseende på textstruktur och logiska samband?” och ” Vilka likheter och skillnader i texterna finns mellan klassen som arbetar genrepedagogiskt och klassen som inte arbetar genrepedagogiskt?”. Materialet för studien är 24 berättelser, varav 12 är skrivna i en klass som arbetat med genrepedagogik och 12 är skrivna i en klass som inte arbetat med genrepedagogik. Texterna analyseras, med avseende på textstruktur och användandet av logiska samband, utifrån en systemisk funktionell grammatik. Resultatet av studien är att de elever som arbetat genrepedagogiskt har större medvetenhet, vad gäller att strukturera texter och binda samman satser för att skapa betydelse och sammanhang än de elever som inte arbetat med genrepedagogik.

Dass die Textlinguistik nicht umhin kommt, ihre Beschreibungen und ihr Instrumentarium auch im Hinblick auf Texte zu überprüfen, die nicht von Muttersprachlern erzeugt worden sind, ist durch die wachsenden Bedürfnisse nach fremdsprachiger Kommunikation und die rapide steigende Zahl entsprechender kommunikativer Ereignisse bedingt. Der Fokus der vorliegenden Publikation liegt auf dem fremdsprachigen Text (vorzugsweise in seiner schriftlichen, monologischen Ausprägung) als sprachlicher Größe liegen. Bei der Analyse fremdsprachiger Texte werden neben textlinguistischen Fragen aber auch andere Gesichtspunkte berücksichtigt: soziolinguistische Aspekte, z.B. in Bezug auf die Kommunikationspartner, die kommunikativen Domänen, den sozial-historischen Rahmen der Kommunikation usw., psycholinguistische Hintergründe, z.B. im Hinblick auf die kognitive Verarbeitung fremdsprachlich-kommunikativer Anforderungen, literaturwissenschaftliche Bezüge, etwa hinsichtlich fremdsprachiger Einflüsse auf literarische Werke und ihre Rolle im literarischen Diskurs, translationswissenschaftliche Gesichtspunkte im Hinblick auf die Adaptation und Bewahrung des Fremden im übersetzten Text sowie pädagogisch-didaktische Fragen im Rahmen des gesteuerten Fremdsprachenerwerbs. / Owing to the growing necessity for foreign language interaction and the rapidly increasing number of associated communicative events, it is essential for text linguistics also to test its categories and methodology on texts which have not been produced by native speakers. The focus of the present publication lies on the foreign language text (primarily on its written, monological form) which is conceived as a linguistic entity. However, alongside textlinguistic issues the analysis of foreign language texts also entails a consideration of the following parameters: sociolinguistic aspects, e.g. with regard to the communicative partners, communicative domains, social-historic framework of the communicative situation etc.; psycholinguistic aspects, e.g. with respect to the cognitive processing of foreign language communication tasks; literary aspects, e.g. with regard to foreign language influences on literary works and their role in literary discourse; translatory aspects concerning the adaptation and preservation of foreign cultural elements in a translated text and pedagogical-didactic questions concerning foreign language teaching.

Summaries in German and English / The Geneva model of discourse analysis is a linguistic tool developed by Eddy Roulet and his team in Geneva. It was first presented in its modular approach in 1999. This dissertation examines whether the Geneva model can be applied to New Testament texts and whether this application yields results for exegesis. I first explain the model with its five basic modules and twelve organization forms, giving examples from German texts as well as simple New Testament examples. Then I apply the model to two New Testament texts (Rom 6:1,11 and John 8:31,42), summarizing the results in relation to exegesis at the end of each analysis. In the final chapter I discuss which parts of the Geneva model should generally be applied to New Testament exegesis, explaining its potential and its limitations and suggesting some areas in which the Geneva model could be complemented by other approaches. / Das Genfer Modell ist ein von Eddy Roulet und seinem Team in Genf entwickelter linguistischer Ansatz zur Diskursanalyse. Er wurde 1999 erstmalig in seiner modularen Auspragung vorgestellt. In der vorliegenden Arbeit wird untersucht, ob dieses Modell auf neutestamentliche Texte angewendet werden kann und ob diese Anwendung einen Ertrag fur die Exegese bringt. Ich erlautere dazu das Modell mit seinen funf Grundmodulen und zwolf Modulverbindungen zunachst an deutschen und einfachen neutestamentlichen Beispielen. Sodann wende ich das Modell auf zwei neutestamentliche Texte an (Rom 6:1-11 und Joh 8:31-42). Am Ende jeder Anwendung fasse ich die Ergebnisse fur die Exegese dieser Texte zusammen. Im Schlusskapitel schliesslich erortere ich, welche Teile des Modells in der Exegese mit Gewinn eingesetzt werden konnen, wo Nutzen und Grenzen seiner Anwendung liegen und in welchen Bereichen das Modell durch andere Ansatze sinnvoll erganzt werden kann. / New Testament / M. Th. (New Testament)

Summaries in German and English / The Geneva model of discourse analysis is a linguistic tool developed by Eddy Roulet and his team in Geneva. It was first presented in its modular approach in 1999. This dissertation examines whether the Geneva model can be applied to New Testament texts and whether this application yields results for exegesis. I first explain the model with its five basic modules and twelve organization forms, giving examples from German texts as well as simple New Testament examples. Then I apply the model to two New Testament texts (Rom 6:1,11 and John 8:31,42), summarizing the results in relation to exegesis at the end of each analysis. In the final chapter I discuss which parts of the Geneva model should generally be applied to New Testament exegesis, explaining its potential and its limitations and suggesting some areas in which the Geneva model could be complemented by other approaches. / Das Genfer Modell ist ein von Eddy Roulet und seinem Team in Genf entwickelter linguistischer Ansatz zur Diskursanalyse. Er wurde 1999 erstmalig in seiner modularen Auspragung vorgestellt. In der vorliegenden Arbeit wird untersucht, ob dieses Modell auf neutestamentliche Texte angewendet werden kann und ob diese Anwendung einen Ertrag fur die Exegese bringt. Ich erlautere dazu das Modell mit seinen funf Grundmodulen und zwolf Modulverbindungen zunachst an deutschen und einfachen neutestamentlichen Beispielen. Sodann wende ich das Modell auf zwei neutestamentliche Texte an (Rom 6:1-11 und Joh 8:31-42). Am Ende jeder Anwendung fasse ich die Ergebnisse fur die Exegese dieser Texte zusammen. Im Schlusskapitel schliesslich erortere ich, welche Teile des Modells in der Exegese mit Gewinn eingesetzt werden konnen, wo Nutzen und Grenzen seiner Anwendung liegen und in welchen Bereichen das Modell durch andere Ansatze sinnvoll erganzt werden kann. / New Testament / M. Th. (New Testament)