Syftet med denna studie är att granska och undersöka de underliggande orsakerna till ungdomsbrottslighet samt att skaffa en fördjupad förståelse för de faktorer som bidrar till ungdomars deltagande i kriminella nätverk. Genom att genomföra intervjuer med företrädare för KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) och SSPF Grupp (skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan), har specifika faktorer som ligger till grund för ungdomsbrottsligheten kunnat identifieras och granskas. En kvalitativ forskningsansats har antagits för studien genom tillämpningen av två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella semistrukturerade intervjuer med sammanlagt tio respondenter. Denna studie har omfattat tillämpning av teorier såsom sociala bandteorin, social identitet och konformitet. Dessa väletablerade teorier har använts som ramar för att tolka och analysera resultatet. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet har vi använt en socialpsykologisk ansats. Resultatet av studien präglas av upplevelser och erfarenheter hos våra intervjupersoner, vilka är yrkesverksamma på samhällsinstanser som arbetar med personer som antingen vill lämna eller har lämnat kriminalitet bakom sig. Slutsatsen i denna studie belyser faktorer som lockar ungdomar till kriminella sammanhang. Dessa inkluderar gemenskap, identitetssökande, grupptillhörighet, familjestruktur, skolgång, effekten av ungdomars vänskap, behovet av status, digitala lockbeten och rekrytering till kriminella nätverk. / The aim of this study is to explore the root causes of youth delinquency and gain deeper insights into the factors contributing to youths' involvement in criminal networks. Through interviews with representatives from KRIS (Criminals' Revenge in Society) and SSPF Group (School, Social Services, Police, and Leisure in Collaboration), specific factors underlying youth delinquency were identified and examined. This qualitative research utilized two focus group interviews and four individual semi-structured interviews with ten respondents in total. The study employed theories such as social bond theory, social identity, and conformity as analytical frameworks to interpret findings. By applying a social psychological approach, we aimed to understand the phenomenon more deeply. The results of our study are characterizedby the experiences and insights of our interviewees, who are professionals in social institutions working with individuals who either want to leave or have left criminality behind. The findings underscore various factors that attract youths to criminal contexts, including community, identity-seeking, group affiliation, family dynamics, schooling, peer influence, the pursuit of status, digital incentives, and recruitment into criminal networks. Through this research, we aim to contribute to a better understanding of youth delinquency and inform strategies for intervention and prevention.

Youth crime is a continuously growing social problem, where professionals face the complexity of the phenomenon. To manage and prevent youth crime, it is essential to implement measures and preventive interventions where field workers play a crucial role. Therefore, it is interesting to examine how field workers experience and actively implement crime prevention measures for children and youth in Sweden. This is a qualitative study based on two semi-structured group interviews with field workers. The analysis of the empirical material was conducted using a qualitative methodology, previous research, and two selected theories relevant to the study's purpose. The results of the analysis generated various themes describing the field workers' experiences and insights.  The results section of the study is divided into different parts related to the three research questions we aim to investigate. Additionally, the results section outlines the difficulties field workers face in their professional roles, where resources, time, and collaboration have proven to be lacking. Finally, it has emerged that relationship building, and early interventions are effective methods for preventing youth crime in Sweden. / Ungdomskriminalitet är ett ständigt växande samhällsproblem där yrkesverksamma står inför fenomenets komplexitet. För att kunna hantera och förebygga ungdomsbrottsligheten är det av vikt att genomföra åtgärder och förebyggande insatser där fältarbetare utgör en viktig insats. Det blir därför intressant att undersöka hur fältarbetare upplever och aktivt genomför brottsförebyggande åtgärder för barn och unga i Sverige. Detta är en kvalitativ studie som grundar sig på två semistrukturerade gruppintervjuer med fältarbetare. Analysen av det empiriska materialet genomfördes genom en kvalitativ metodik, tidigare forskning och två valda teorier som är av relevans för studiens ändamål. Resultaten från analysen genererade i olika teman som beskriver fältarbetarnas upplevelser och erfarenheter.Studiens resultatdel är fördelad i olika delar relaterat till de tre frågeställningar som vi ämnar undersöka. Utöver detta redogör resultatdelen för fältarbetarnas svårigheter i deras yrkesroll där resurser, tid och samverkan har visat sig vara bristfällig. Slutligen har det framkommit att relationsskapande och tidiga åtgärder är effektiva metoder för att förebygga ungdomsbrottslighet i Sverige.