Bakgrund: Schizofreni är en svår psykisk sjukdom som kännetecknas av splittring av de psykiska funktionerna. Symtomen så som hallucinationer och vanföreställningar klassificeras som positiva symtom och till negativa symtom tillhör apati och socialt tillbakadragande. Orsaken är fortfarande oklart men ärftliga faktorer, drogmissbruk och fysisk hjärnskada spelar stor roll. Att vara förälder till ett barn med schizofreni kan vara en stor påfrestning då barnets sjukdom medför stora förändringar och svåra utmaningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara förälder till ett barn med diagnosen schizofreni. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som bestod av sju vetenskapliga artiklar och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I analysen av artiklarna framkom det att föräldrarna upplevde att situationen förändrades drastisk när barnet fick diagnosen med sjukdomen schizofreni. De upplevde uppkomsten av sjukdomen som en dramatisk vändpunkt eftersom de inte visste ingenting om sjukdomen och de var oförberedda. Föräldrarna upplevde situationen som en ständig kamp där de kämpade med svåra känslor så som rädsla, oro, sorg samt skam över att de inte dög som förälder, vissa föräldrar upplevde till och med att de var skyldiga för barnets insjuknande eftersom de inte hade sett sjukdomen komma tidigare. Många av föräldrarna var missnöjda med informationen och stödet de fick från vårdpersonal. Slutsats: Att ta hand om ett barn med schizofreni kan medföra såväl psykiska som fysiska konsekvenser. Föräldrarnas upplevelser måste tas på allvar, de måste bli mer involverade i barnets sjukdomsförlopp symtom och behandling samt kunna få tillgång till de olika resurser de kan behöva för att kunna ta hand som sitt sjuka barn. Som sjuksköterskor kan vi hjälpa föräldrarna att känna sig trygga genom att ge rätt stöd och information samt bemöta de med närhet, acceptans, respekt och lyhördhet.

Introduktion: Tandvårdsrädsla hos barn och unga ger upphov till behandlingssvårigheter. Flera bakomliggande faktorer förekommer vid uppkomsten av tandvårdsrädsla med behandlingssvårigheter i behandlingen som följd.  Syfte: Att beskriva behandlingssvårigheter bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla samt bakomliggande faktorer till behandlingssvårigheter.  Frågeställningar: Vilka behandlingssvårigheter är vanliga bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla?     Vilka bakomliggande faktorer förekommer vid behandlingssvårigheter?  Metod: En litteraturstudie. 16 artiklar utvaldes efter syfte och frågeställning från två olika databaser.  Resultat: Studien visar på att behandlingssvårigheter som uppkommer vid tandvårdsrädsla utgörs av uteblivande besök hos tandvården med ökad oral ohälsa som följd. Studien visar vidare att fysiska yttringar uppstår i tandvårdssituationen såsom kooperation, där barnet vägrar samarbeta och svårigheter uppstår att genomföra en full behandling. Bakomliggande faktorer till behandlingssvårigheter utgörs av ålder och mognad, könstillhörighet, påverkan av föräldrar, klinisk miljö, tidigare negativa erfarenheter av behandling och erfarenhet av smärtsam behandling.  Konklusion: Slutsatsen ger att behandlingssvårigheter hos barn och unga yttrar sig fysiologiskt och kognitivt och att denna har en multifaktoriell bakgrund som leder till ett sämre nyttjande av tandvården med större oral ohälsa som följd.

The purpose with my study is to gain knowledge about how children perceive their own influence in preschool. I have used the qualitative method child interviews, to answer my questions. I have by using this method had a chance to get the children's view on influence, described to me with the children's own voices. After this, I have analyzed the children's thoughts and formulated them in my work. My results show that the children of my chosen preschool have a fair ammount of influence in the daily activities of the preschool. The children claimed to have more influence in the freer activities durin the day such as free play, than in the controlled activities such as collection and group work. My results showed that the children of the selected preeschool felt that it was the teachers who were those who generally decided at the preschool.

The aim of this study is to examine teacher´s thoughts and ideas about children´s health in Swedish preschools. It´s a qualitative study where interviews have been done with five preschool teachers about children´s health in preschool. The theory applied in this study is Social-Constructivism, which means a theory of knowledge where reality and society is constructed by a human perspective and each individual create his own knowledge. The reason for this study is children´s increased sedentary behavior. Many children today are overweight and health is a major topic of conversation in society today. The questions asked in this study are: What criteria do teachers consider as parts of in the concept of health? What important factors are working towards the children to achieve a good standard of health? Are the teachers affected by the thoughts about health that exist in society today and can the teacher’s ideas be linked to the concept about health created by society? The results indicate that all the study´s participants believe that the children´s health is very important and that they all daily promote children´s health and wellbeing daily in preschool. Important factors for a good health are good physique, good mental and social health. The participant’s views on children´s health were that children should be safe as well as be able to physically endure different activities. The teachers do not plan activities where health comes first, but instead activities where health comes naturally via games played outdoors and in nature. The participants never spoke of health as a certain ideal and appearance, contrary to what we can hear in society today.

No description available.

Vi har gjort en intervjustudie där vi undersökte vilka utgångspunkter handläggare utgår från i mötet med barn, ungdomar och deras föräldrar samt vilka faktorer som främjar eller hindrar att ett gott bemötande införlivas och upprätthålls i arbetet. Det mest betydelsefulla i resultatet är att ett gott bemötande kan vara avgörande för arbetet med barn och ungdomar. Handläggare bör använda sig själva och sitt bemötande som ett redskap för att kunna hjälpa sina klienter till positiva förändringar.

<p>Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.</p><p>Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn. Samtliga mammor ansåg att ungdomarna borde ha frihet under ansvar. De trodde också på tolerans och öppen dialog i relation till sina barn.</p><p>De iranska mödrarna kände utanförskap och de kände sig ensamma i sitt föräldraskap. Dessa upplevelser förekom inte hos dem båda två svenska mammorna. Utanförskapet kan diskuteras i förhållande till bland annat stämplingsteori och diskrimineringsmekanismer. Det finns inga större skillnader mellan invandrare och svenska mödrars syn på sitt föräldraskap gentemot sina ungdomar.</p> / <p>The purpose of my study was to examine in what way some Iranian and Swedish mothers of the teenagers describe bringing up a youth. I wanted to see if there were any differences or similarities regarding the views of the mothers an raising a child depending on their nationality .The study is based on a qualitative analysis. I have applied the qualitative form of interviews from an inductive reasoning.</p><p>The results are based on four interviews compromising two Swedish and two Iranian mothers. The categories presented in this study are:</p><p>Relation with the school, media, child rising, setting boundaries, identity, isolation and loneliness.</p><p>The result indicate that a majority of the mothers experienced the demands that the school placed on their children to be low. The mothers also experienced that mass media had some negative affects on their children who could cause problems in the relationship between the parents and their children. All of the mothers agreed that the youths should have freedom but also take responsibility. They also advocated tolerance and an open dialog with their children.</p><p>The Iranian mothers felt isolated and lonely in their parenting. These feelings were not experienced by the Swedish mothers. Isolation can be discussed in relation to branding theory and discrimination mechanisms. There are no significant differences between the Iranian and Swedish mothers, views on parenting.</p>

<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har funnits så länge jag minns men själva begreppet kom inte till mig förrän jag började på lärarutbildningen där jag verkligen förstod innebörden. Att undersöka hur man arbetar med utomhuspedagogik på två olika avdelningar där den ena arbetar enbart utomhus verkade intressant och så föddes frågeställningarna och syftet till detta arbete. Jag ville veta hur föräldrar och pedagoger ser på utomhuspedagogik i förskolan och hur de två olika avdelningarna arbetar med det.</p><p>Jag valde att intervjua två pedagoger och två föräldrar på vardera avdelning. Det som förvånade mig var att pedagogerna på den traditionella avdelningen var mycket positivt inställda till utomhuspedagogik men som de ändå inte arbetar med i större utsträckning. Båda avdelningarna tillbringar däremot stor del av verksamhetstiden utomhus men på olika sätt och alla föräldrar verkar nöjda över att barnen vistas så pass mycket ute.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att ge exempel på hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgångspunkt i Lärarförbundets (2005) kunskapsområden som gäller för fritidshemmet. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjuer med tio barn och två pedagoger på ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen är att vi vill visa vilket lärande som sker på fritidshemmet samt på vilket sätt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att både pedagoger och barn är överrens om att det sker ett lärande på fritidshemmet. Det visade sig även att pedagogerna arbetar medvetet för att utveckla barnens kunskaper på fritidshemmet.</p>

The investigation concerns the legal position of the child in the determination of custody, i.e. the right of parents to decide the child's life-situation; in applications for enforcement, i.e. the manner in which a decision of court concerning custody and access is enforced; and in cases of intervention, i.e. when society intervenes for the protection of the child against parents who fail in their task to such an extent that there is a danger to the health or social development of the child. These three areas of the law have as their centre the fact that a parent has the right of custody of the child, i.e. to have the child with him or her. The investigation is based on a survey of about 3000 cases. This includes matters dealt with by JO, which mainly concern actions taken by non-judicial authorities. These matters throw light on the way the social welfare boards operate, and defects in their mode of operation. The direction of oresent investigation has to a large extent been determined by the cases. It becomes evident from our investigation that there is hardly any possibility for the child to influence hos own life-situation. Children above the age of 15 are guaranteed a hearing and - within the social welfare system - have also a right to bring complaints, but for younger children there is no provision that they be heard in cases concerning them, nor that their wishes should be taken into account. The children are entirely dependent on the assessment done by adults in their environment. / digitalisering@umu