11 |
Word-form recognition in 6-month-olds? Using event-related potentials to study the influence of infant-directed speech / Igenkänning av ordformer vid 6 månaders ålder?Användning av eventrelaterade potentialer för att undersöka inflytandet av barnriktat talSand Aronsson, Bente January 2023 (has links)
By 4.5 months infants listen longer to their names compared to matched foils, which is the earliest empirically demonstrated sign of word-form recognition. This ability develops gradually in the first year of life and becomes increasingly advanced. The present study investigated word-form recognition in 6-month-olds using event-related potentials (ERPs). To date, few studies have demonstrated word-form recognition at this age, and only one study has presented electrophysiological evidence. In addition, the present study investigated the effect of speech register on word-form recognition. Studies on language acquisition indicate that adjustments adults and older children make in interaction with infants are relevant for language learning. This speech register, commonly referred to as infant-directed speech (IDS), differs from adult-directed speech (ADS) in several respects. Studies on word-form recognition did typically not compare recognition effects for word forms familiarized (meaning trained) in IDS with word forms familiarized in ADS, however, the present study did. No recognition effects for either IDS or ADS were found. Moreover, there were no differences in ERP-responses for word forms familiarized in IDS compared to word forms familiarized in ADS. The main conclusion is that word-form recognition is still unstable at 6 months. / Vid 4.5 månaders ålder lyssnar spädbarn längre till sitt namn än andra liknande namn, vilket är det tidigast påvisade tecknet på igenkänning av ordformer. Förmågan utvecklas gradvis under det första levnadsåret och blir mer avancerad. Den aktuella studien undersökte igenkänning av ordformer hos 6 månaders spädbarn genom eventrelaterade potentialer (ERPer). I dagsläget har ett fåtal studier demonstrerat igenkänningseffekter vid den här åldern, och endast en studie har presenterat elektrofysiologiska bevis. Den aktuella studien undersökte även hur talstilen påverkar spädbarns igenkänning av ordformer. Studier inom barns språkutveckling indikerar att anpassningar som vuxna och äldre barn gör i interaktion med spädbarn är relevanta för språkinlärningen. Den här talstilen, ofta kallad barnriktat tal (BRT) skiljer sig från vuxenriktat tal (VRT) i flera avseenden. Studier som har undersökt igenkänning av ordformer hos spädbarn har inte jämfört igenkänningseffekter för ordformer som presenterats (dvs. tränats) i BRT med ordformer som presenterats i VRT, vilket den aktuella studien gör. Inga igenkänningseffekter påvisades för BRT eller VRT. Vidare fanns inga skillnader i ERP-responsen för ordformer presenterade i BRT jämfört med ordformer presenterade i VRT. Slutsatsen är att spädbarns igenkänning av ordformer fortfarande är instabil vid 6 månader.
|
12 |
Relation between vowel hypo-/hyperarticulation and vocal affect in Swedish infant directed speech / Samband mellan vokalhypo-/hyperartikulation och röstkänsla i svenskt barnriktat talSand Aronsson, Bente January 2022 (has links)
Vowel hyperarticulation and hyper affect are two characteristics of infant-directed speech (IDS), reported in several studies. Vowel hyperarticulation has been suggested to be a way in which adults subconsciously facilitate infants’ language acquisition, but it has also been argued to be the acoustic by-product of an affective speaking style. The present thesis describes the expression of vocal affect in Swedish IDS at 12 months and investigates the relationship between vocal affect and vowel hypo-/hyperarticulation (VHH) on a speaker level. Naïve listeners (n = 23) rated affect valence in filtered samples of parents’ IDS and adult-directed speech (ADS). VHH was quantified by vowelspace area (VSA) for the same parents. In line with previous studies, IDS contained significantly more positive affect than ADS, illustrating that heightened positive affect is a distinct feature of Swedish IDS. Furthermore, no relationship was found between vocal affect and degree of VHH. However, a significant negative relationship was found between parents’ difference in VSA for IDS and ADS, and the difference in vocal affect for IDS and ADS. The results show that hyper affect was not associated with hyperarticulation of vowels. In general, parents that made affective adjustments in their IDS made smaller adjustments regarding VHH. The results support previous research suggesting that vowel hyperarticulation in IDS is not simply the result of an affective speaking style. / Vokalhyperartikulation och förhöjd positiv röstkänsla är två kännetecken för barnriktat tal (BRT) som har rapporterats i flera studier. Vokalhyperartikulation har föreslagits vara ett sätt vuxna omedvetet underlättar barns språkinlärning. Andra menar att det är en akustisk sidoeffekt av den positiva röstkänslan som används i interaktion med små barn. Den aktuella uppsatsen beskriver uttrycket av röstkänsla i svenskt BRT vid 12 månader och undersöker sambandet mellan röstkänsla och vokalhypo-/hyperartikulation (VHH) på talarnivå. Röstkänslan i föräldrars BRT och vuxenriktade tal (VRT) skattades av vuxna lyssnare (n = 23) och samma föräldrars vokalarea användes som mått på VHH. I linje med tidigare studier innehöll BRT signifikant mer positiv röstkänsla än VRT, vilket illustrerar att förhöjd positiv röstkänsla är ett utmärkande drag för svenskt BRT. Vidare fanns inget samband mellan röstkänsla och grad av VHH. Däremot fanns ett signifikant negativt samband mellan föräldrarnas skillnad i vokalarea för BRT och VRT, och föräldrars skillnad i röstkänsla för BRT och VRT. Resultaten visar att förhöjd positiv röstkänsla inte var associerad med hyperartikulation av vokaler. Generellt gjorde föräldrar som anpassade röstkänsla i hög grad mindre anpassningar gällande VHH. Resultaten stödjer tidigare studier som har visat att vokalhyperartikulation i BRT inte enbart är en effekt av ett positivt uttryckssätt.
|
13 |
Verbal contents of repetitions in Swedish child-directed speechAndersson, Stina January 2016 (has links)
Repetitions in child-directed speech (CDS) have been shown to vary over time, and are suggested to affect first language acquisition. Correlations between verbal contents of repetitions in CDS and children’s language development have been suggested. The verbal contents of repetitions in Swedish CDS have not yet been investigated. The aim of this study was to examine the verbal contents of repetitions in Swedish CDS during the child’s first 2 years and possible changes in proportions of repetitions during the same time span. Verbal contents of repetitions in parents’ speech in 10 parent-child dyads as the children were 3, 6, 9, 12 and 24 months old were investigated focusing on word classes, sentence types and whole-constituent change. The results were compared to the children’s productive vocabularies at the age of 30 months. Possible occurrences of item-based constructions and frequent frames in the repetitions were also examined. The overall results revealed patterns concerning change in verbal contents in repetitions over time and correlations between verbal contents in repetitions and child language development. Two proposals were made: parents adjust the complexity of their speech to linguistic developmental stages of their children, and linguistic variation in the input increases as the child grows older. / Repetitioner i barnriktat tal (BRT) har visat sig variera över tid, och har föreslagits påverka förstaspåksinlärning. Även ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner i BRT och barns språkutveckling har föreslagits. Det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT har inte undersökts tidigare. Syftet med denna studie var att undersöka det verbala innehållet i repetitioner i svenskt BRT under barnets två första år och möjliga förändringar gällande andelen repetitioner under samma tidsperiod. Det verbala innehållet i repetitioner i föräldrars tal hos tio förälder-barn-dyader då barnen var 3, 6, 9, 12 och 24 månader gamla undersöktes med fokus på ordklasser, satstyper och förändringar gällande konstituenter. Resultaten jämfördes med barnens produktiva ordförråd vid 30 månaders ålder. Även den möjliga förekomsten av typbaserade konstruktioner (item-based constructions) och frekventa ramar (frequent frames) undersöktes. De övergripande resultaten uppvisade mönster gällande förändringar inom det verbala innehållet i repetitioner över tid samt ett samband mellan det verbala innehållet i repetitioner och barns språkutveckling. Två antaganden gjordes: föräldrar justerar komplexiteten i sitt tal efter språkliga utvecklingsfaser hos sina barn, och den språkliga variationen i inputen ökar med barnets ålder. / MINT: Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MAW 2011.007)
|
14 |
Föräldrars användning av barnriktat tal : En utvärdering av PEPP-modellensbedömningsmetoder; LENA- och videoinspelningBakran, Rebecka, Mattsson, Erica January 2021 (has links)
Objective and aim: Adults use child-directed-speech in their interaction with infants,w hich has been confirmed to have positive effects on their language learning. This study was a part of the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI). Within this project, a new intervention model has been developed for caregivers of children with a hearing impairment, called the Prevention Education Program forParents (PEPP). The purpose of the present study was to investigate whether caregiver’s use of child-directed speech differed between a structured play situation and in home environment. The aim was also to evaluate the PEPP model's methods of analysis; video and LENA-recording, concerning measurement of child-directed speech in a structured play situation. Data from the present study were also collected as reference data for the Words make a difference. Methods: The study involved four families with typically hearing infants aged 0-7months and their caregivers. Data collection was undertaken using PEPP's evaluation methods in a short, structured play situation and a full day recording in a home environment. Results and conlusion: In some cases, the care-givers’ use of child-directed speech differed between the structured play situation and the full-day recording in the home environment. The two data collection methods (audio recording and video recording) during the structured play situation were in good agreement regarding the use of child directed speech. The conclusion is that the PEPP model is a functional method for examining the spoken language environment of infants. Bakgrund och syfte: Barnriktat tal (BRT) används av vuxna i samspel med små barn och har visat sig innebära positiva effekter för språkinlärningen. Denna studie var en del av Ord gör skillnad- projektet på Karolinska Institutet (KI) där en ny interventionsmodell för föräldrar till barn med hörselnedsättning utvecklas: Prevention Education Program for Parents (PEPP). Den aktuella studiens syfte var att undersöka spädbarns talspråksmiljö och om föräldrars användning av BRT skiljer sig mellan en strukturerad leksituation och i hemmiljö. Syftet var också att utvärdera PEPP- modellens bedömningsmetoder; LENA-inspelning och videoinspelning. Metod: I studien deltog fyra normalhörande spädbarn i åldrarna 0-7 månader och deras mammor. Datainsamlingen gjordes med hjälp av PEPP:s bedömningsmetoder dels under en kort strukturerad leksituation dels genom en heldagsinspelning i hemmiljö. BRT analyserades utifrån fem språkspecifika särdrag; segmentell fonologi, prosodi, syntax, ordförråd och pragmatik. Resultat och slutsatser: Användning av BRT skiljde sig i enstaka fall mellan den strukturerade leksituationen och heldagsinspelningen i hemmiljö. De två bedömningsmetoderna stämde väl överens med avseende på användningen av BRT under den strukturerade leksituationen. Slutsatsen är att PEPP-modellens bedömningsmetoder är användbara vid undersökning av talspråksmiljön hos spädbarn i åldrarna 0-7 mån gällande BRT och kan med fördel användas i föräldrahandledning. Resultaten från den här studien kan komma att användas för metodutveckling av PEPP- modellen och även som referensdata till Ord gör skillnad- projektet.
|
15 |
Manliga vårdnadshavares användning av barnriktat tal i kommunikationen med sina små barn : En explorativ pilotstudie med material insamlat från videoinspelning och Language ENvironment Analysis (LENA)Karlström, Sofie, Svensson, Sofie January 2022 (has links)
En stor del av den tidiga språkutvecklingen sker i samspel med vuxna, och kommunikationen mellan vårdnadshavare och deras små barn är därför särskilt betydelsefull. Vuxna anpassar ofta sitt sätt att tala till små barn genom att göra anpassningar i de språkliga parametrarna prosodi, segmentell fonologi, syntax, pragmatik och ordförråd. Dessa anpassningar kallas ofta för barnriktat tal (BRT) och har visat sig ha både en kortsiktig såväl som långsiktig positiv inverkan på barns tidiga språkutveckling. Tidigare forskning gällande barns tal- och språkmiljö har främst fokuserat på kommunikationen mellan kvinnliga vårdnadshavare och deras små barn. Det finns därmed ett behov av forskning som undersöker manliga vårdnadshavares kommunikation, särskilt med fokus på kvalitativa aspekter så som användandet av BRT. Inom Ord gör skillnad-projektet på KI utvecklas en ny interventionsmetod, Preventive Education Program for Parents (PEPP). I metoden kartläggs kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns tal- och språkmiljö med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA), videoinspelning och ett framtaget PEPP-protokoll. I föreliggande studie undersöktes förekomsten av de parametrar som utgör BRT i manliga vårdnadshavares kommunikation med sina små barn. Mer specifikt undersöktes förekomst eller icke förekomst av parametrarna samt mest respektive minst förekommande parameter. Studien syftade även till att undersöka om PEPP-protokollets nuvarande beskrivningar av parametrarna kan användas för att bedöma förekomst av BRT. I studien deltog 6 manliga vårdnadshavare och deras barn i åldrarna 0 till 12 månader. Material från barnens tal- och språkmiljö samlades in med videoinspelning under en strukturerad leksituation och med LENA under en heldag i hemmiljö. Användandet av BRT analyserades både med hjälp av PEPP-metodens bedömningsprotokoll samt genom en kompletterande uppskattning av mest respektive minst förekommande parameter. Resultaten visade att 5 av 5 parametrar som utgör BRT förekom i samtliga deltagares kommunikation i hemmiljön samt i majoriteten av deltagarnas kommunikation under den strukturerade leksituationen. För hälften av deltagarna noterades parametern pragmatik som mest förekommande parameter och segmentell fonologi som minst förekommande parameter. I studien påtalas brister gällande PEPP-protokollets beskrivningar av parametrarna och författarna presenterar förslag på förbättringsåtgärder. / A large part of early language development takes place in interaction with adults, and the communication between caregivers and their young children is therefore particularly important for the child’s language development. Adults often adapt their way of speaking to young children by making adjustments in the linguistic parameters’ prosody, segmental phonology, syntax, pragmatics and vocabulary. These adaptations are often referred to as child-directed speech (CDS) and have been shown to have both adirect, as well as long-term positive impact on young children's language development. Previous research on children's speech and language environment has mainly focused on communication between female caregivers and their young children. Therefore, there is a need for research that examines male caregivers’ communication, especially with focus on qualitative aspects such as the use of CDS. Within the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI), researchers are developing a new intervention method, Preventive Education Program for Parents (PEPP). The method maps quantitative and qualitative aspects of children's speech and language environment using Language ENvironment Analysis (LENA), video recordings and a protocol developed within PEPP. The present study explored the occurrence of the parameters that constitute CDS in male caregivers' communication with their young children. More specifically, the occurrence or non-occurrence of the parameters as well as the most and least occurring parameter were examined. The study also aimed to investigate whether the PEPP protocol's current descriptions of the parameters could be used to assess the occurrence of CDS. The study involved 6 male caregivers and their children aged 0 to 12 months. Data from the children's speech and language environment were collected with a short video recording during a structured play situation, and with LENA from a daylong recording in the child’s natural home setting. The use of CDS was analyzed both by using the PEPP protocol, and well as by a supplementary estimation of the most and least occurring parameter. The results showed that 5 out of 5 parameters that constitute CDS occurred in all participants' communication in the natural home setting as well as in the majority of the participants' communication during the structured play situation. For half of the participants, pragmatics was noted as the most occurring parameter, and segmental phonology as the least occurring parameter. The current study highlights shortcomings regarding the PEPP protocol's descriptions of the parameters and the authors proposes suggestions for improvement of the PEPP method.
|
Page generated in 0.0624 seconds