Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa. Men det visade sig att det finns delar i läsinlärningen som är av stor vikt att tänka på som lärare. Det visade sig att individualisering och tidiga erfarenheter har stor betydelse och underlättar läsinlärningen. För att på bästa sätt hjälpa alla elever i skolan är kartläggning av elevers läsnivå en stor fördel.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa. Däremot finns det många betydelsefulla delar i läsningen som läraren måste ta hänsyn till i undervisningen. Det visar sig att läsinlärningen underlättas om man utgår från varje enskild individs förutsättningar och tidigare erfarenheter. Att kartlägga barnens läsnivå vid skolstarten underlättar individualiseringen, som är en betydande del i läsundervisningen.