Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun. Fokusgrupperna blir tre stycken förskollärare på varje förskola. Även en ensam intervju med en förskollärare kommer göras. Sammanlagt blir det 14 förskollärare som intervjuas. Resultatet visar att respondenterna förhåller sig på snarlika sätt med sitt arbete i barngrupperna. I sitt förhållningssätt strävar de efter att alla barn blir sedda, lyssnade på och få göra sig hörda. I verksamhet bör förskollärare arbeta med att ta tillvara på barnens olika behov, att se behoven som styrkor i stället för något negativt. Anknytning måste barn känna till sin omgivning för att kunna utvecklas som individ i relation till andra. Metoder de använder sig av är förebyggande, förtydligande och lösningsinriktade. Diskussionen visar på kopplingar mellan respondenternas diskussioner, litteraturer och den valda teorin till studien.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan och vad detta kan innebära utifrån olika synsätt. Studien syftar till att undersöka hur barns inflytande kring den fysiska miljön på förskolan kan framstå i praktik. I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers och barns egna tankar och reflektioner kring barns inflytande i förskolan. För att ta reda på detta har två metoder använts varav den första är enkäter till pedagoger och den andra är semistrukturerade intervjuer med barn. Studien utgår från den barndomssociologiska teorin med tillhörande centrala begrepp där barnperspektiv och barns perspektiv används för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet av denna studie indikerar att barns inflytande över den fysiska miljön uppvisar likheter och skillnader utifrån ett barnperspektiv och barns perspektiv. Den visar bland annat på att pedagoger ger barn inflytande genom att vara lyhörda för deras intressen men att ekonomiska aspekter kan begränsa i vilken utsträckning som barnen kan ges inflytande. I intervjuerna med barnen framkom det att barnen upplever att det till största del är pedagogerna som bestämmer över hur miljön ska utformas och vilket material som ska finnas. Barnen uttrycker bland annat att de skulle vilja få vara med och påverka hur olika rum byggs upp men även att få mer inflytande över det material som beställs in till avdelningarna.

This thesis inquiries into the public libraries and librarians attitude towards and use of alternative methods in their reading promotion work for children aged 10–18. The statistics show that children's reading comprehension has decreased in surveys of PIRLS. Furthermore, highlights that children find it boring to read and experience reading as an obligation. The purpose of this study is to gain insight into if librarians at public libraries use alternative methods to inspire reading for children.    The study uses the theories Literacy Studies and the Sociocultural Perspective together with qualitative interviews as a method for obtaining empirical data for analysis. The findings that emerge from the informants' account of their reading promotion work are that they work with multimodal tools such as computer games, theater, puzzles, music, storyyoga and more. These tools are used as aids to both attract children to cross the threshold of the library and to take the story to another level. The digitization of their activities has enabled children to participate in public library activities on their own terms. It turns out that the story is more important to the children than reading the printed book. The public libraries also collaborate with other associations to reach out to children where they are located and work together to motivate the children to read. The movement activities for children aged 10–18 that are available and offered are, for example, yoga and interactive walking theaters. The children can be involved and their perspectives are taken advantage of in the development of the library activities that are aimed at the children.   The conclusion shows that librarians at public libraries use multimodal tools as alternative methods to stimulate children aged 10–18 to become readers and that children appreciate the public library.