No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden för familjer till barn med hjärtfel ur ett familjeperspektiv. Vården av hjärtsjuka barn och ungdomar kräver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvårdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvårdnad av familjer, förberedelser för hemgång, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlätta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta område är nödvändig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective. Care of heart diseased children and adolocents demands a knowledge about these diseases not entirely among nursing staff within the specialized cardilogi of children besides in several other specialities. The study includes nurses care of families, preparation for homecare, coloboration between different professional categories, families reactions at a critical situation and the adaption models that is available to facilitate adaptionprocess. Further research in this area is needed.

Kroniskt sjuka ungdomar överlever i större utsträckning barndomen vilket har lett till att övergången mellan barnsjukvård till vuxensjukvård har blivit vanligare. Övergången är i nuläget bristfällig och kontrasterna mellan vårdklinikerna är stora vilket skapar en känsla av otrygghet hos ungdomarna. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med kroniska sjukdomar upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. För att beskriva dessa upplevelser görs en litteraturstudie. Sju artiklar analyserades och fem teman urskildes. Ungdomarna beskrev att relationen till föräldrar och vårdpersonal ändrades drastiskt samtidigt som de mötte stora skillnader i vårdmiljön. Alla ungdomar upplevde informationen som bristande vilket ledde till otillräcklig förberedelse. Majoriteten av ungdomarna hade önskat att övergången skulle ske med hänsyn till deras mognad och inte enbart deras ålder. Övergången var en stor händelse i ungdomarnas liv och upplevdes av vissa som övermäktig då de tvingas att ta större ansvar och bli mer självständiga. Författarna lyfte fram ungdomarnas synpunkter på vad som skulle kunna förbättras för att underlätta övergången. Det är viktigt att vårdpersonal uppmärksammar ungdomarnas känslor och upplevelser för att kunna ha ett gott bemötande och en god omvårdnad i samband med övergången.

Att som barn bli sjuk och behöva sjukhusvård innebär en stor förändring i ett barns liv. Förutom sjukdomen som drabbar barnet kan faktorer som medicinska procedurer och högteknologisk vårdmiljö upplevas som skrämmande och hotfull samt utlösa oro, rädsla, stress och smärta. För att öka trygghetskänslan och minska lidandet i barns vårdsituation är föräldrarnas närvaro och sjuksköterskans omvårdnadshandlingar av stor vikt, därutöver kan olika former av lekterapi bidra till en barnvänligare vårdmiljö. Att erbjuda leksaker för lek, utveckling och rehabilitering är av vikt då leken utgör ett tecken på hälsa. Att använda hund som en ytterligare behandling i vården är inget nytt fenomen och internationellt är det inte ovanligt att hunden används i barnsjukvård. I Sverige används termen vårdhund för de hundar som arbetar inom vården och internationellt kallas vårdhunden för terapihund. Syftet var att belysa användning av vårdhund inom barnsjukvård. För att besvara uppsatsens syfte användes metoden litteraturöversikt, vilket gav förutsättningar att få fram relevanta vetenskapliga artiklar i ämnet och skapa sig bra överblick av den befintliga kunskapen inom fältet. Artiklarna söktes i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och Google Scholar. Femton expertgranskade originalartiklar, publicerade 2006-2016 och som även hade genomgått etisk granskning inkluderades i uppsatsen. I resultatet beskrivs vårdhundens betydelse i barnsjukvård och barns vårdmiljö. Vidare redovisas vårdhundens påverkan på smärta, oro och rädsla hos barn som vårdas på sjukhus. Dessutom redogörs för vårdhundens inverkan på psykiatriska och sociala beteenden. För att bedriva behandling med vårdhund finns nationella riktlinjer i flertalet länder, däremot kunde inte några internationella riktlinjer identifieras utifrån studierna. För att undvika zoonoser är följsamheten till de hygienföreskrifter som anges i de nationella riktlinjerna av vikt. Hänsyn måste även tas till förekomst av allergier. Vårdhunden sågs i studierna överlag ha en positiv effekt inom barnsjukvård, särskilt beträffande aktivering, lek, distraktion, umgänge, socialisering, trivsel, glädje och avslappning. De studier som undersökte vårdhundens effekt på oro och rädsla gav något varierande resultat. Effekten föreföll bättre vid oro relaterad till primärt psykiska tillstånd jämfört med oro vid somatisk sjukdom eller medicinsk rädsla. Studierna visade även blandade resultat gällande vårdhundens inverkan på smärta. Ett intressant fynd som framkom var att intervention med vårdhund gav en tidigare återkomst av beta-aktivitet på EEG efter anestesi, vilket sattes i förbindelse med snabbare postoperativ återhämtning. Slutsatsen är att studierna hade varierande resultat när det gällde vårdhundens påverkan på smärta, oro och rädsla. Däremot var studiernas resultat liktydigt positiva gällande vårdhundens betydelse i barnsjukvård och barns vårdmiljö. Vårdhunden hade även en positiv inverkan på psykiatriska och sociala beteenden. De studerade artiklarna visade att behandling med vårdhund används världsövergripande och inom flera olika pediatriska specialiteter.

Bakgrund Vårdhunden förekommer inom hälso- och sjukvården vid vård av vuxna och äldre. Vårdhundar är certifierade hundar som genomgått träning och bedömning av fysiska och mentala egenskaper. Miljö är ett komplext begrepp med flera dimensioner och perspektiv. För barn kan miljön inom hälso- och sjukvården ofta upplevas som främmande och stressframkallande. I vården av barn ingår även deras föräldrar och därmed finns ett behov av familjecentrerad omvårdnad inom barnsjukvården. Användning av vårdhund inom barnsjukvården är ett nytt koncept i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva vilken påverkan användningen av vårdhund har för miljön inom barnsjukvården. Metod Metoden som användes var integrerad litteraturöversikt. 15 vetenskapliga studier om vårdhund i en miljö där barnsjukvård bedrivs inkluderades. Patientgruppen som undersöks är barn till och med 18 år. Studierna söktes upp i databaserna CINAHL och PubMed och är primärkällor som antingen är etiskt granskade eller redovisar väl etiska överväganden. Datan analyserades genom att sortera de inkluderade studiernas resultat i likheter och skillnader som blev grunden för de teman och subteman som presenteras i vårt resultat. Resultat Att inkludera en vårdhund i miljön inom barnsjukvården kan påverka psykologiska variabler som smärta, stress, ångest, sinnesstämning och sociala beteenden samt fysiologiska variabler som blodtryck, hjärtfrekvens, andningsfrekvens, kortisolhalt och neurologisk aktivitet. Föräldrar och omvårdnadspersonal ser att vårdhunden kan fungera som en motivation och distraktion för barn och kan själva påverkas. Slutsats En vårdhund i miljön kan påverka barn som vårdas psykologiskt och fysiologiskt på olika sätt. Vårdhundens påverkan är individuell. Det råder en positiv inställning hos föräldrar och omvårdnadspersonal om att inkludera en vårdhund i miljön i barnsjukvården. Nyckelord: Vårdhund, djurassisterad terapi, miljö, barnsjukvård

Background: To work as a nurse in children’s care can be stressful and challenging. Reflection sessions could be a way to enhance nurses caring competence and develop greater working skills as well as lowering the risk for unhealthy stress among the nurses because of the amount of stress that leads to them quitting their jobs. Reflection is an important way to keep proceeding the way of nursing and gives the nurses an opportunity to discuss experiences and ethically challenging situations. Aim: The aim for the study was to investigate the nurses' need for reflection while working in a children’s hospital.  Method: The study was carried out by mixed–method, with both qualitative and quantitative parts. The qualitative part was analyzed with the method of Elo and Kyngäs (2008) way of content analysis. The quantitative part was analyzed by descriptive statistics.  Result: There were 88 nurses from six wards at a children’s hospital that responded to the survey. They all thought that there was a great need for reflection sessions and that it was an important part of the job. They wished for the sessions to take place regularly and that there was room for both group sessions as well as individual sessions. The enhancement of competence, improved team spirit and the quality and safety among the nurses were all factors that developed through regular reflection sessions. The need was greater if a difficult event had occurred in the wards. If the reflection sessions weren't scheduled, it could lead to increased stress among the nurses, a feeling of insecurity, a deterioration of the working environment and affected personal relationships.  Conclusion: Reflection gives the nurses an opportunity to gain a higher competence and give better care for the patients. The need for reflection was fundamental for the nurses, regardless of age and number of years working.

Inom hälso- och sjukvård för barn och unga har sjuksköterskan en betydande roll i mötet med alla barn och familjer. I arbetet möter sjuksköterskan många barn och familjer som inte kan det svenska språket och som har en annan kulturell bakgrund. Migrationen ökar i Sverige och det finns behov av större kunskap i bemötande av barnen och familjerna inom barnsjukvården. Studien beskriver sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda barn och deras familjer som inte kan det svenska språket och som har en annan kulturell bakgrund. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har analyserats genom kvalitativ innebördsanalys. Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Att se barnet, Att få med sig föräldrarna, Att hitta kreativa lösningar, Att använda tolk i mötet, Att möta kulturella skillnader och Att bli berörd av barns utsatthet. Slutligen diskuterades resultatet utifrån, Att se barnet och få med sig föräldrarna, Att hitta kreativa lösningar till kommunikation och Möte över kulturella gränser.