I denna studie har jag analyserat två nyhetstidningar för barn. I undersökningen jämfördes  fyra nummer av vardera ​ SvD Junior ​  och ​ Stuttgarter Kinderzeitung ​ , utgivna under hösten  2015. Genom en kvantitativ innehållsanalys fastställdes materialet, barnens roll och ämnen  som tas upp i barntidningarna. I en efterföljande kvantitativ läsbarhetsanalys och en kvalitativ  analys närläste jag en artikel ur varje tidning. Dessa närlästa texter jämfördes sedan med  likvärdiga artiklar i ämne och omfång tagna från ​ Svenska Dagbladet Juniors  ​ och ​ Stuttgarter  Kinderzeitungs ​  modertidningars webbsida.  Resultatet visar att skillnader mellan nyhetstexter skrivna för barn och vuxna främst är  synliga i språket. Texter i barntidningarna innehöll ofta vardagliga ord och var överlag mer  lättlästa än vuxentexterna. Långa ord och meningar var vanligare i de tyska artiklarna, vilket  kan beror på att språken i sig är olika.   Utöver detta fanns det större skillnader i uppbyggnaden och utformningen av de svenska och  tyska barntidningarna. ​ Stuttgarter Kinderzeitung  ​ innehöll inte lika mycket skrivet material  som den svenska motsvarigheten. ​ SvD Junior ​  visade sig dessutom ha en tydligare och  konsekventare struktur. I båda barntidningar fick barn en ganska stor roll, i den tyska  barntidningen var fördelningen mer jämn, i den svenska fick barn oftast en passiv roll.  Slutligen visade sig det även att abstraktionsstegen var ett vanligt retorisk grepp i flera av  barntexterna.

Detta är en studie om hur flickor och pojkar i tidningen Kamratposten, och hur de porträtteras i illustrationer och fotografier på omslaget av tidningen, samt i de texter som tillhör omslaget. Kamratposten är en mycket gammal tidning, grundad 1892 och dess målgrupp är flickor och pojkar i åldern 8–14 år. Syftet med undersökningen Kan formuleras: Hur gestaltas barnen i bild och text i tidningen Kamratposten, med specifikt fokus på genus och hur detta ändrats över tid.  För att besvara syftets frågeställning kommer tre forskningsfrågor att användas, dessa handlar om att se vilka situationer som flickor respektive pojkar förekommer i text och bild, om det finns några skillnader i hur flickor och pojkar porträtteras i bild och text samt om detta har ändrats över tid. Undersökningen är en kvalitativ bild och textanalys, där fem framsidor från vardera av de två analysåren 1981 och 2021 kom att analyseras. Teorierna som använts har varit gestaltningsteori och genusteori, med fokus på barn och media.  Resultatet visar att Kamratposten faktiskt är en medveten tidning som inte gör så stor skillnad på flickor och pojkar. Dock återfinns flickor mest göra lugna aktiviteter och pojkar vara mer aktiva och sportiga. I illustrationerna är den största skillnaden mellan årtalet vilka färger som används. 1981 är färgerna mörka och sorgsna medan de 2021 är färgglada. Resultatet visar att Kamratposten är en ganska neutral tidning när det gäller hur den porträtterar pojkar och flickor.