• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 13
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nybyggarna : En återspegling av Basta Arbetskooperativ

Sundberg, Tone, Vestlund, Camilla January 2014 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en programledare. Resultatet visade på en återspegling av fem av sex grundstenar där den sjätte exkluderas helt. Resultatet kopplas delvis till Empowerment teori och Empowerment begreppet Advocacy. / The purpose of this study was to find out what happens to the Basta rehabilitation philosophy when it appears in a Tv-program. This paper has a qualitative approach where we use qualitative directed content analysis in collecting data from the Tv show “Nybyggarna”. In the data collection, we used a number of themes, including Basta foundations. Furthermore in the survey process, we arrived at the conclusion that the program shows most of Basta foundations that are the core of Basta rehabilitation philisophyi. In addition, we see that the Tv show both adds to and exclude different things in relation to Basta rehabilitation philosophy, for example the host. The results showed a reflection of five of six pillars where the sixth is completely excluded. The result was linked in part to the empowerment theory and the Empoverment term Advocacy.
2

Och därmed Basta : En musikalisk utflykt i Folke Rabes soloverk för oackompanjerad trombon

Weréen, Vilhelm January 2022 (has links)
Syftet med studien var att instudera och analysera musikstycket Basta för solotrombon av Folke Rabe (1935–2017). Metodiskt genomfördes instuderingen genom musiklyssning av tolkningar av tre olika etablerade trombonsolister: Christian Lindberg, Lars Karlin och Håkan Björkman. Musikanalysen genomfördes metodiskt via studier av Edition Reimers utgåva från 1982. Samtidigt användes Urbie Greens övningsbok för trombon för att uppnå den speltekniska förmåga som Basta kräver. Studiens resultat påvisar att stycket har fyra olika formdelar som innehåller tre olika karaktärer: deklamerande, brådskande; dolce é cantabile; vacker, hotfull. Dessa tre karaktärer kombineras på ett sätt liknande tre personer som ständigt avbryter varandra i den sista formdelen: hektisk och kaotisk. De tre karaktärerna gestaltas genom olika alternativa speltekniker för trombon: dragtremolot, draglegato och multifonik. Den konstnärliga gestaltningen har präglats av Karlins inspelning som har ett mer romantiskt förhållningssätt i interpretationen av Basta i förhållande till Lindbergs och Björkmans inspelningar som var mer modernistiska i sina förhållningssätt.
3

Miljöanpassade byggnadsmaterial : Material- och miljöklassificieringar / Eco-friendly building materials : Material- and environmental classifications for beginners

Besic, Adnan, Johansson, Nicole January 2018 (has links)
Vi lever idag i ett samhälle där stort fokus ligger på miljöfrågor och framförallt på energisnåla byggnader. En fråga som enkelt glöms bort är vad för typer av produkter och material som faktiskt byggs in i våra byggnader. Vilket i sig är minst lika viktigt som energifrågan, då utsöndring från produkter i byggnaden kan ge negativ inverkan på miljön och människors hälsa.  Miljöcertifieringssystemen BREEAM-SE, LEED och Miljöbyggnad samt materialklassificieringarna SundaHus, Basta, BVB, Svanen, CE-märkning, P-märkning och BVD har i denna uppsats granskats genom en komperativ litteraturstudie. De olika materialkraven för vardera klassificering har tagits fram och jämförts med varandra i syfte att få fram vilken eller vilka klassificeringar som ställer sig högst angående enskilda material och produkter i syfte att ta reda på vilken miljöcertifiering samt materialklassificiering som är mest fördelaktig att använda för nybörjare och mindre miljöinsatta.  Resultatet visade att BREEAM-SE och SundaHus är mest fördelaktig att använda om man är nybörjare eller mindre miljöinsatt. Detta då de ställer krav på många relevanta och övergripande delar, så som krav på livscykelanalys, krav på gränsvärden för utfasningsämnen med mer samtidigt som de är väldigt lättanvända jämfört med övriga klassificeringar. Undersökningen visar även på att högre krav bör ställas på enskilda produkter i klassificeringarna för att därigenom minska risken att få dåliga produkter och ämnen i våra byggnader, där vi lever och vistas i dagligen. / We live today in a society where the major focus is on environmental issues and particularly on energy-efficient buildings. A question that is easily forgotten is what types of products and materials that are actually built into our buildings. Which in itself is as important as the issue of energy, because the secretion of the products in the buildings could have a negative impact on the environment and human health. The environmental classifications BREEAM-SE, LEED and Miljöbyggnad and the material classifications SundaHus, Basta, BVB, Svanen, CE marking, P-marking and BVD have been reviewed in this paper by a comparative literature study. The different material requirements for each classification have been developed and compared with each other in order to identify which or most of the classifications that focus on individual materials and products in order to find out which environmental classification and material classification are most beneficial to use for beginners and people with less environmental knowledge. The result showed that BREEAM-SE and SundaHus are most beneficial to use if you are a beginner or someone with less environmental knowledge. This because they demand many relevant and comprehensive parts, such as life-cycle analysis requirements, limit values for phase-out substances and also for being very easy to use compared with other classifications. The survey also shows that higher requirements should be placed on individual products in the classifications, thereby reducing the risk of getting bad products and substances in our buildings, where we live and stay on a daily basis.
4

Social redovisning i kooperativ och ideella organisationer

Schedin, Isabelle, Asmar-Shamoon, Randa January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka <em>hur</em> och <em>varför</em> de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning.</p> / <p> <strong>Aim:</strong> The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong>The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.</p>
5

Social redovisning i kooperativ och ideella organisationer

Schedin, Isabelle, Asmar-Shamoon, Randa January 2010 (has links)
Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen.   Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ”mjuka” variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna. Utifrån detta har vi gjort våra slutsatser.   Resultat &amp; slutsats: Basta och Barncancerfonden använder sig inte av några hållbarhetsrapporter eller sociala redovisningar, men skriver om sitt arbete ur sociala aspekter i separata dokument eller i förvaltningsberättelser/verksamhetsberättelser. Båda arbetar med en blandning av hård och mjuk data i det som räknas till den sociala redovisningen. I vår slutsats har vi kommit fram till att Basta och Barncancerfonden redovisar mer än vad de själva är medvetna om, vilket vi anser bero på att den sociala redovisningen för dem innebär redovisning av verksamheten i sig.   Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan ett aktiebolag och en ideell organisations sociala redovisning. Detta främst då syftet med verksamheten skiljer sig åt och det blir en jämförelse mellan ett vinstdrivande och ett icke-vinstdrivande företag/organisation. En annan möjlighet skulle vara att gå längre på djupet med denna uppsats och avgränsa sig till enbart bidragsgivande organisationer alternativt kooperativ.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för hur den sociala redovisningen används inom kooperativ och ideella organisationer. Studien har gett upphov till ny kunskap om hur dessa organisationer ser på redovisningen av det sociala ansvarstagandet och kan vara värdefull för studenter och andra intressenter som är intresserade av denna form av redovisning. / Aim: The aim of this study is to analyse in which extent co-operatives and non-profit organizations use social accounting. We want to examine how and why they report the social responsibility and if they are using guidelines, recommendations or other tools when working with social accounting.   Method: The study has been carried out with a qualitative method because we felt this to be an appropriate approach with the many soft variables in mind that exists in the social accounting. Two personal interviews have been conducted with respondents from Basta and the Children’s Cancer Foundation. The information we were given were put together, analyzed, compared and finally connected to the theoretical reference frame. We have drawn our conclusions due to that result.   Result &amp; Conclusions: Basta and Children’s Cancer Foundation do not use any separate sustainability reports or social accountings, but they are writing about their work from the social aspects in separate documents or in annual reports. Both Basta and Children’s Cancer Foundation are working with a mix of hard and soft data in the set of social accounting. In our conclusion, we have found that they account for more than what they themselves are aware of. We believe this to be due to the fact that social accounting in these associations is the same as accounting of the organization’s activity itself.   Suggestions for future research: It would be interesting to make a comparison between a corporations' and a nonprofit organizations' social accounting. Primarily because the purpose of the organization’s activities are different and there will be a comparison between a profit and a non-profit organization. Another possibility would be to go further with this study and only look into donor organizations or co-operatives.   Contribution of the thesis: This study has contributed to a better understanding of how social accounting is used in co-operatives and non-profit organizations. The study has given rise to new knowledge about these organizations’s view of reporting of the social responsibility. It can be valuable for students and other stakeholders who are interested in this form of accounting.
6

Determination of the Halogenated Skeleton Constituents of the Marine Demosponge Ianthella basta

Ueberlein, Susanne, Machill, Susanne, Schupp, Peter J., Brunner, Eike 17 July 2017 (has links) (PDF)
Demosponges of the order Verongida such as Ianthella basta exhibit skeletons containing spongin, a collagenous protein, and chitin. Moreover, Verongida sponges are well known to produce bioactive brominated tyrosine derivatives. We recently demonstrated that brominated compounds do not only occur in the cellular matrix but also in the skeletons of the marine sponges Aplysina cavernicola and I. basta. Further investigations revealed the amino acid composition of the skeletons of A. cavernicola including the presence of several halogenated amino acids. In the present work, we investigated the skeletal amino acid composition of the demosponge I. basta, which belongs to the Ianthellidae family, and compared it with that of A. cavernicola from the Aplysinidae family. Seventeen proteinogenic and five non-proteinogenic amino acids were detected in I. basta. Abundantly occurring amino acids like glycine and hydroxyproline show the similarity of I. basta and A. cavernicola and confirm the collagenous nature of their sponging fibers. We also detected nine halogenated tyrosines as an integral part of I. basta skeletons. Since both sponges contain a broad variety of halogenated amino acids, this seems to be characteristic for Verongida sponges. The observed differences of the amino acid composition confirm that spongin exhibits a certain degree of variability even among the members of the order Verongida.
7

Cirkulära vägmaterial och miljö : En studie om möjlig miljöbedömning av krossad betong / Circular road materials and the environment : A study on possible environmental assessment of crushed concrete

Hietala, Sofia January 2020 (has links)
Vid en rent praktisk tillämpning av cirkulär ekonomi krävs det att man har kunskaper kring hur man får ett uttjänt material att bli till en ny produkt. Detta kan innefatta lagstiftning, men det finns även ett behov att se till att det inte kan orsaka negativa konsekvenser för hälsa eller miljö. Swerock önskar kunna producera ett cirkulärt ballastmaterial av överskottsmaterial från olika projekt vilket leder till frågan hur man kan miljöbedöma detta. Genom en litteraturstudie har en kunskapssammanställning genomförts för att besvara frågeställningen om vilken eller vilka testmetoder Swerock kan använda sig av för att testa material med syfte att kunna användas i vägbyggen så att materialet inte kommer att utgöra en fara för människa och miljö. Litteraturstudien i detta examensarbete behandlar bland annat lagstiftning, rapporter, studier och myndighetsdokument för att bygga en grund till förslag på miljöbedömningsförfarande som slutligen sammanställts. En jämförelse har även gjorts mellan tillhandahållna testresultat av laktestade prover från Swerock mot sammanställda haltgränser från litteraturen. Detta för att illustrera dagsläget och få en uppfattning om halter och ämnen som olika aktörer gränssatt och på vilka vis. Studien har visat att laktester är vanligt förekommande som ett sätt att bedöma miljöpåverkan hos olika typer av material och också ett tillvägagångssätt bland End of Waste-kriterier. Ekotoxikologiska test har inte befunnits vara så vanligt tillämpade men har framhållits av studier som ett lämpligt komplement till laktester. Ur litteraturstudien framkom det svenska systemet BASTA som ett sätt att farobedöma byggmaterial, där det är grundat på CLP:s faroangivelser för hälso- och miljöfarlighet. Dessa tre delar har sammanställts i det förslag på miljöbedömning som presenteras i resultatdelen. En slutsats som kan göras är att arbetet med frågeställningen om produktifiering av cirkulära material är i sin linda och att det finns möjligheter till fortsatta studier på ämnet. / In a purely practical application of circular economics it is necessary to have knowledge of how to convert a used material into a new product. This may include legislation, but there is also a need to ensure that it cannot cause negative health or environmental consequences. Swerock strives to be able to produce circular aggregate material of surplus material from various projects, which leads to the question of how this can be environmentally assessed. Through a literature study, a compilation of knowledge was made to answer the question about which test methods Swerock can use to test materials for use in road constructions to ensure that danger to humans and the environment is avoided. The literature study in this thesis covers, inter alia, legislation, reports, studies and government documents to build a basis for a proposal for an environmental assessment procedure. A comparison was also made between the provided test results of leaching test samples from Swerock and compiled content limits from the literature. This was to illustrate the current situation and get an idea of the levels and substances that different actors have set limits for and in what ways. The study has shown that leaching tests are common for assessing the environmental impact of different types of materials and also as an approach among the End of Waste criteria. Ecotoxicological tests have not been found to be as commonly applied but have been highlighted by studies as a suitable complement to leaching tests. From the literature study, the Swedish system BASTA emerged as a way of assessing hazard in building materials, where it is based on CLP's hazard statements for health and environmental hazards. These three parts have been compiled in the environmental assessment proposal presented in the results section. One conclusion that can be made is that the work on the question of the production of circular aggregate materials is in its infancy and that there are opportunities for further studies on the subject.
8

Hållbarhet för kemankarmassor : Hur kemankarmassor kan väljas utifrån nyckeltal för hållbarhet / Sustainability for chemical anchor masses : How chemical anchor masses can be selected based on sustainability key performance indicators

Larsson, Linnéa January 2022 (has links)
There are requirements and rules from authorities that companies in the building sector should work towards sustainable development. Sustainable development and sustainable building require knowledge to assess whether the building materials chosen are environmentally, socially, and economically sustainable. In this report, the most essential sustainability indicators for the building material chemical anchor masses have been defined in order to facilitate the sustainability work of companies already at the design and decision stage. Using the methods of literature study, document study and experiments in the form of simulations in calculation software, a selection of chemical anchor masses has been investigated. In order to assess whether a chemical anchor mass is sustainable, a table has been developed in which key sustainability indicators have been defined and then measured. For the definition of sustainability indicators, a document study was carried out in the environmental certification and material databases BASTA, Byggvarubedömningen (BVB), Miljöbyggnad, SundaHus and Svanen. The document study has been carried out with the aim of investigating how the chemical anchor masses are assessed against set sustainability criteria in the databases for the external and internal environment. The cost of chemical anchor masses has been investigated in a literature review. Simulations have been carried out in the calculation programs ESSVE CS, FIXPERIENCE and Hilti PROFIS Engineering to investigate the technical performance of the chemical anchor masses in terms of the load capacity utilization rate of the chemical anchor masses. The defined durability ratios were then measured by comparing the value per harm for the users. Based on the results of the environmental certification and material databases, the cost and the utilization rate of the loading capacity of the chemical anchor masses, a conclusion on how to define and measure a sustainable chemical anchor mass has been developed. The most important key indicators for sustainable chemical anchor masses have been shown in the work to be the impact of the harm that the chemical content of the chemical anchor mass can cause to the internal and external environment, and the harm that the cost of the chemical anchor mass represents to the user. The load capacity utilization rate has proven to be an important key performance indicator as it creates value for the user. When measuring the durability of a chemical anchor mass, the relationship between the harm and the value that the chemical anchor mass represents should be compared. The selection of a sustainable chemical anchor mass should therefore be based on the lowest possible negative impact on the internal and external environment according to the sustainability criteria set out in the environmental and material databases. The dimensional conditions, the load capacity utilization rate, always need to be achieved and this at the lowest possible cost.
9

Isolierung und Charakterisierung der Chitin-basierten Skelette der marinen Schwämme Aplysina cavernicola und Ianthella basta

Ueberlein, Susanne 26 January 2016 (has links) (PDF)
Die Schwammskelette der Ordnung Verongida zeichnen sich durch das Fehlen mineralischer Komponenten aus. Stattdessen bestehen sie aus Spongin, einem kollagenartigen Protein, und Chitin. Im Rahmen der vorliegenden Arbeit wurden die aus solch einem Chitin-Protein-Komplex bestehenden Skelette der Schwammspezies Aplysina cavernicola und Ianthella basta aus der Ordnung Verongida untersucht. Aufgrund ihrer morphologischen Unterschiede wurde für jede Schwammart eine eigene Methode zur Isolierung der Schwammskelette entwickelt. Die isolierten Skelette konnten anschließend mit verschiedenen Methoden wie REM, ATR-FTIR-Spektroskopie und NMR-Spektroskopie charakterisiert werden. Weiterhin wurde eine Methode zur Extraktion und Analyse der in den Skeletten befindlichen Aminosäuren mittels GC-MS entwickelt. Die Untersuchungen zeigten deutlich, dass es sich bei Spongin um ein kollagenartiges und halogeniertes Protein handelt, welches je nach Schwammart Unterschiede in der Aminosäurezusammensetzung aufweist. Darüber hinaus gelang es zum ersten Mal das Chitin aus dem Chitin-Protein-Komplex mittels Phosphorsäure zu entfernen. Aus den gewonnenen Erkenntnissen konnte abschließend ein Modell zum Aufbau des Chitin-Protein-Komplexes in der Schwammspezies Aplysina cavernicola entwickelt werden.
10

Determination of the Halogenated Skeleton Constituents of the Marine Demosponge Ianthella basta

Ueberlein, Susanne, Machill, Susanne, Schupp, Peter J., Brunner, Eike 17 July 2017 (has links)
Demosponges of the order Verongida such as Ianthella basta exhibit skeletons containing spongin, a collagenous protein, and chitin. Moreover, Verongida sponges are well known to produce bioactive brominated tyrosine derivatives. We recently demonstrated that brominated compounds do not only occur in the cellular matrix but also in the skeletons of the marine sponges Aplysina cavernicola and I. basta. Further investigations revealed the amino acid composition of the skeletons of A. cavernicola including the presence of several halogenated amino acids. In the present work, we investigated the skeletal amino acid composition of the demosponge I. basta, which belongs to the Ianthellidae family, and compared it with that of A. cavernicola from the Aplysinidae family. Seventeen proteinogenic and five non-proteinogenic amino acids were detected in I. basta. Abundantly occurring amino acids like glycine and hydroxyproline show the similarity of I. basta and A. cavernicola and confirm the collagenous nature of their sponging fibers. We also detected nine halogenated tyrosines as an integral part of I. basta skeletons. Since both sponges contain a broad variety of halogenated amino acids, this seems to be characteristic for Verongida sponges. The observed differences of the amino acid composition confirm that spongin exhibits a certain degree of variability even among the members of the order Verongida.

Page generated in 0.0304 seconds