No description available.

Terapeutiskt landskap är ett analytiskt ramverk som kan undersöka hur platser påverkar hälsa och välbefinnande för olika grupper av människor. Forskare har tidigare undersökt alltifrån antika platser med läkande egenskaper till hälsobefrämjande platser såsom spa och trädgårdar, men på senare år även mer vardagliga platser. Människan har alltid sökt sig till platser för välbefinnande och bastun är inget undantag. I Sverige har bastubad länge varit en viktig del av kulturen och en naturlig del av livet för många människor. Trots detta är forskning om upplevelsen av bastu och dess välbefinnande egenskaper bristfällig. Genom en mixad metod och deltagare från Svenska Bastuakademien har vi ökat förståelsen av fysiskt, psykiskt och spirituellt välbefinnande förknippat med bastubadande. Utifrån en enkätundersökning med 505 bastubesökare bekräftades att bastubad kan utgöra ett terapeutiskt landskap. För att öka förståelsen av bastuns terapeutiska egenskaper intervjuade vi 10 bastubesökare om välbefinnande förknippat med bastu och bastuns betydelse vid resande. Olika former av välbefinnande i samband med bastubad delades in i sex stycken teman i vårt resultat. Med utgångspunkt i resultatet och vår slutsats kunde ytterligare perspektiv om vad som kan utgöra ett terapeutiskt landskap redovisas och ge förslag till vidare forskning om upplevelsen av bastubad. / <p>2021-06-09</p>

Introduktion: Det har tidigare inte gjorts en litteraturöversikt som utvärderat och jämfört de fysiologiska effekterna av bastubad och aerob träning på hjärt- och kärlsystemet. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att sammanställa de fysiologiska effekter gällande hjärt- och kärlparametrar och aerob kapacitet som sker vid bastubad, antingen som enda intervention eller kombinerat med aerob träning, för att redogöra om bastubad kan användas som ett komplement eller alternativ till aerob träning för vuxna män och kvinnor. Metod: En systematisk sökning gjordes i databasen PubMed i oktober 2022 för att identifiera relevanta studier. Randomiserade kontrollerade studier (RCT), icke-randomiserade studier av interventioner (NRSI), samt exponeringsstudier, skrivna på engelska inkluderades. Studiernas risk för bias bedömdes separat och tillsammans av författarna utifrån SBU:s granskningsmallar för RCT, NRSI och exponeringsstudier.  Resultat: Tio studier som undersökte effekterna av bastubad som enskild intervention eller i kombination med aerob träning inkluderades. Dessa bestod av fyra RCT, två NRSI, samt fyra exponeringsstudier. De inkluderade studier hade måttlig till hög risk för bias och innefattade totalt 2614 deltagare som var friska, men även deltagare med sjukdomar som högt blodtryck eller hjärtsvikt. Sju av åtta studier som undersökte utfallsmått relaterade till hjärt- och kärlparametrar, samt fyra av sex studier som undersökte utfallsmått relaterade till aerob kapacitet, påvisade positiva effekter. Slutsats: Resultatet av denna litteraturöversikt indikerar att bastubad medför liknande fysiologiska effekter på hjärt- och kärlsystemet som aerob träning och kan utgöra ett lämpligt komplement eller alternativ till aerob träning för vuxna män och kvinnor. Detta innefattar såväl friska människor, som människor med högt blodtryck och hjärtsvikt.