I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren. Genom dessa beskrivningar vidmakthåller författarna en offerbild av kvinnan som riskerar att förstärka hennes redan underordnade och sårbara position. / In Sweden, research on male partner violence against women has primarily been focused on the battered women rather then the abusive men. The aim of this work is to investigate how the Swedish literature discusses men's partner violence against women. Our research question has been: What general constructions of male partner violence against women is evident in the literature with regard to the themes of power and control, a woman's self-image, the surrounding attitudes and norms and causal explanations for partner violence? The work consists of a review of seven primary documents that have been analysed with the help of social constructionist theory. The results show that there is a risk that the majority of the authors in our primary documents discuss women as a particularly vulnerable group of male violence. The authors construct an image of women as victims of male partner violence and the man as the abuser. Through these descriptions, the authors perpetuate a victim image of the woman who is likely to strengthen her already inferior and vulnerable position.

Thesis (Ph. D.)--University of Virginia, 2007. / Includes bibliographical references. Also available in electronic form as viewed 9 July 2008.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Thesis (M.S.)--University of Missouri--Columbia, 1996. / "May 1996." Typescript. Includes bibliographical references (l. 61-73). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2002. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 80-97).

Bakgrund: Våld mot kvinnor är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det visar sig att 30 % av kvinnorna världen över har upplevt fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation. Kvinnor som utsätts för våld söker sig i högre grad till hälso- och sjukvården än andra kvinnor. Där är risken relativt hög att sjuksköterskor kommer att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Sjuksköterskor utgör därför en viktig roll i mötet och att våga ställa frågan om våld till kvinnorna som söker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt där datamaterial bestod av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet identifieras ett huvudområde Främja kvinnans självtillit och fem områden: Sjuksköterskan behöver använda screening på alla kvinnor, Sjuksköterskan reagerar på kvinnans partners aggressivitet, Sjuksköterskan möjliggör berättande, Sjuksköterskan behöver stödja kvinnan till ökad självständighet, Sjuksköterskan visar empatisk, ödmjuk attityd. Sjuksköterskor upplever mötet med våldsutsatta kvinnor som mycket känslosamt, vilket kan frambringas då kvinnorna berättar om sin livssituation. Avsaknad av utbildning kring problemområdet påverkar sjuksköterskornas beredskap och upplevelser av osäkerhet uppkommer om hur de skall agera i mötet med kvinnor som utsätts för våld. Slutsats: Sjuksköterskor upplever svårigheter att ställa frågan till kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor eftersträvar mer utbildning för att kunna möta dessa kvinnor som blir utsatta av sin partner. / Background: Violence against women is currently a global public health problem. Studies have shown that 30% of women worldwide have experienced physical or sexual violence in intimate relationships. Women who experience violence more likely reach out to health care providers than other women, making encounters with abused women a reasonable possibility for a nurse. Nurses consequently have an important role in meeting these women who seek care and in asking the crucial questions regarding their experiences. Purpose: To describe nurses` experiences of encounters with women who are exposed to violence in close relationships. Method: A literature review where data material consisted of qualitative and quantitative articles. Results: From the analysis of data one main area emerged; to promote women’s self-esteem with five areas: The nurse needs to use screening on all women, the nurse responds to woman’s partners aggressiveness, the nurse enables storytelling, the nurse need to support woman for increased independence, the nurse shows empathetic, humble attitude. Conclusion: The nurse experience difficulties in asking the same question to the women who have been exposed to violence in close relationships. Nurses´ need more education in order to meet these women who are exposed by their partner.

Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet av myndigheter när de söker hjälp. Myndigheterna som främst ligger till fokus är polismyndigheten och socialtjänsten. Underlaget har insamlats genom semistrukturerade intervjuer där sex kvinnor delat tankar, känslor och upplevelser av mötet med myndigheter efter att de hade utsatts för våld. Studiens teoretiska ramverk är Papakostas (2009) tillit och misstro, Bourdieus (Bourdieu & Wacquant 1992) fält och symboliskt våld samt Goffmans (1998) framträdandet och intrycksstyrningen som har tillämpats som verktyg för att analysera resultatet. Intervjuerna har transkriberats och kodats för att sedermera utvärderas med tematisk analys.Studiens resultat visar att detta möte är en ömsesidigt förståelse där myndighetens mål till att tillgodose kvinnans behov kan bli svårt om kvinnan inte berättar vad hon behöver. Kvinnas kunskap om myndigheterna påverkar hennes inställning och förväntning av mötet med myndigheten. Vidare framkom att ett negativt upplevt möte och bemötande kan vara tillräckligt för att den redan skambelagda kvinnan ska ge upp och tappa tilliten till att få hjälp från välfärdsstaten. / The aim of this qualitative study is to investigate how women who have been subjected to violence in a close relationship experience the treatment of the authority when they look for help. The authorities that are the focus of this study is the police and social services. The studies data is collected from semi structured interviews with six women who were a part of this violence and have been in contact with these named authorities. The theoretical framework of the study is Bourdieu's (Bourdieu & Wacquant 1992) field and symbolic voilence. Papakosta's (2009) trust and mistrust and Goffman's (1998) appearance which has also been applied as a tool to analyze the results. The empirical data is transcribed, coded and evaluated with the help of thematic analysis among which by means of those selected theories, it shows how the experience of a woman from the meeting can lead into trust and suspicion to the committed police and social service authorities. The result of this study makes it clear that a mutual understanding of both sides is an important factor. The authorities’ goal is to please the women's needs and requires that women clarify her needs. The knowledge that women have from the authorities is crucial for their attitudes and expectation of the meeting with the authorities. Furthermore, it emerged that negatively experienced meetings and treatment may be enough for the already disgraced woman to give up and lose confidence in receiving help from the welfare state.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård. Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor. Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs. Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra. En beskrivande översikt har utformats där läsaren själv kan bilda sig en uppfattning. Klinisk betydelse Översikten i denna uppsats skulle kunna hjälpa verksamheter i vården att lättare välja ut ett frågeformulär för våldsscreening som passar för just den verksamheten. / Background Intimate partner violence is a global health issue concerning women, spanning across religious, geographic and socioeconomic boundaries. One way of finding these women is by administrating a screening tool, or questionnaire. There are many tools available but none of them are established in the Swedish healthcare system. Aim To compile an overview of different screening tools that can help the nurse to detect intimate partner violence. Method A literature overview in form of a descriptive compilation, based on twelve scientific articles of quantitative research. Result A presentation of six screening tools (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST and WEB). The sensitivity, specificity and pros and cons of each questionnaire are described. Conclusion The six described screening instruments were all made to detect violence. They differ in psychometric properties and are difficult to compare. A descriptive overview has been designed where the reader himself can make an opinion. Clinical significance Intimate partner violence is a big health issue and it is of the out most concern that it is made public and that the women affected gets help. The screening tools presented may be the first step towards that.