Studiens syfte var att undersöka användningen av personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat.

The easy access to the Internet, computers and mobile devices brings new technological means of ability testing. The aim of this thesis is to investigate whether there is any difference in the results when an ability test of deductive reasoning is administered with two different platforms, computer and smartphone. In an experiment with within-subjects design the differences between platforms when it came to the level of the test score and usability were investigated. In addition, the test-retest reliability in the ability test was assessed. No significant differences between the scores from the platforms were observed. However, test-retest reliability was low and between r = .372 for smartphone and r = .526 for computer. The low reliability can explain why the score levels with different platforms could not be separated. The usability results indicate that the participants preferred to take the test with a computer, rather than with a smartphone, where even the most experienced users of smartphones disfavor test delivered on smartphone. It is recommended to replicate the experiment with more participants, and also with other handheld platforms, like tablet PC. / Den enkla tillgången till Internet, datorer och smarttelefoner innebär nya tekniska möjligheter till begåvningstestning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det blir någon skillnad i resultat när ett begåvningstest för deduktiv förmåga utförs på två olika plattformar, dator och smarttelefon. I ett experiment med inompersonsdesign undersöktes skillnaderna mellan plattformarna när det gällde nivå hos testpoäng och användbarhet. Dessutom studerades begåvningstestets test-retest-reliabilitet. Inga signifikanta skillnader mellan testresultaten för det två plattformarna observerades. Test-retest-reliabiliteten var dock låg och varierade mellan r=.372 för smarttelefon och r=.526 för dator. Den låga reliabiliteten kan förklara varför poängnivåerna vid olika plattformar inte kunde skiljas åt. Gällande användbarheten indikerar resultatet att deltagarna föredrog att ta testet på dator framför smarttelefon, där även de mest mobilvana svarade till smarttelefonernas nackdel. Rekommendation för fortsatta studier är att replikera experimentet med större urval, samt att även testa med övriga handhållna datorer, som pekplattor.

Att hitta och rekrytera rätt medarbetare är en utmanande uppgift för dagens rekryterare,därför behöver de säkerställa användningen av bra och tillförlitliga metoder.Arbetspsykologisk testning blir allt vanligare i rekryteringssammanhang. Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse för arbetspsykologisk testning ur rekryterares perspektiv. Studien berör användningen av tester, dess styrkor, svagheter och framtid,samt de etiska aspekter som testning berör. Detta togs fram genom semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma rekryterare, alla med erfarenheter av arbetspsykologisk testning.Resultatet visade att arbetspsykologiska tester antingen används som ett urvalsverktyg eller som ett komplement till intervjun. Vidare ställde sig rekryterarna positiva till rekryteringsprocessens fortsatta utveckling. De lyfte arbetspsykologiska tester som en naturlig del i rekryteringsprocessen och betonade framförallt dess fördelar i form av objektivitet och träffsäkerhet. Däremot framgick utmaningen i att helt utesluta magkänslan i beslutsfattandet, samt risken att bra kandidater faller bort om för mycket tilltro läggs till testresultatet