Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder med skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos andaspråkselever. I studien intervjuas fyra lärare på fyra mångkulturella skolor. Lärarna arbetar i årskurs fyra, fem och sex. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades utifrån gemensamma mönster som kunde hittas i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är socialkonstruktionism. Genomgående begrepp som studien tar hänsyn till är begriplig input och begriplig output. Begriplig input innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att använda sitt modersmål, bildstöd eller ämnesspecifika ord för att tolka en skönlitterär text på svenska. Begriplig output innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att uttrycka sig med hjälp av svenska språket för att göra sig förstådda. Resultatet visar att lärarna använder sig av bildstöd, modersmål och ämnesspecifika ord för att göra skönlitterära texter begripliga för andraspråkselever. Vidare framgår det att en nyckelfaktor för att utveckla det svenska språket hos andraspråkselever är att ta hänsyn till deras bakgrund och förkunskaper. Lärarna använder sig både av gemensam läsning och individuell läsning av skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos dessa elever.

Fokuset i denna studie är e-tjänster för riskgruppen äldre personer i samband med framförallt pandemier. Undersökningen handlar om att kartlägga målgruppens bild av, och användning av, de offentliga och kommunala e-tjänster som erbjuds. Tidigare forskning visar att äldre personer i större utsträckning upplever ett utanförskap när det gäller tillgänglighet och digitala tjänster men däremot att det finns väldigt lite forskning kring riskgrupper och tillgänglighet kopplat till krislägen, som pandemier. Användarvänlighet, användbarhet och tillgänglighet används i studien för att förklara UX (User experience). Det finns fundamentala riktlinjer för att implementera god UX design vilket vi vidare förklarar i stycket “2.6 User Experience (UX) och Informationsarkitektur” (Chesnut & Nichols 2015, s.9). Studien undersöker den upplevda tillgängligheten hos e-tjänster samt vilka typer av e-tjänster som den äldre riskgruppen upplever har behov av, och som därmed är en hjälp, vid en pandemi. Studien undersöker tillgänglighet och dess ramverk (WCAG 2.1) d.v.s. synlig, manövrerbar, begriplig och robust (W3C, 2018). Vår studie baseras på en metodkombination där en enkät och intervjuer utförts för att undersöka hur riskgruppen, den äldre målgruppen upplever e-tjänster vid en pågående pandemi. De e-tjänster som intervjupersonerna använder såsom exempelvis skatteverkets e-tjänst för skatteåterbetalning uppfyller fortfarande inte tillgänglighetens krav och kan därmed förbättras. Både enkätsvar och intervjuer visade att de viktigaste e-tjänsterna för äldre under pandemin är de som berör vården och dess olika e-tjänster på exempelvis 1177 eller olika vårdcentraler.

No description available.