Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen. Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett bråck, också kallat aortaaneurysm på stora kroppspulsådern beror på en försvagning i kärlväggen och följden blir en onormal vidgning av kärlets diameter. Detta är en sjukdom som främst drabbar män över 65 år. Opereras inte dessa patienter är dödligheten hög, cirka 80 procent. En fungerande, för patienten tydlig kommunikation när den preoperativa informationen delges, har en central betydelse för patientens förståelse och för resultatet av vården.   Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur patienterna som genomgick elektiv endovaskulär operation upplevde information före och efter operationen.   Metod: En kvalitativ design användes. Fem patienter inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer gjordes i ett tyst och avskilt rum på en kirurgavdelning.   Resultat: En värdefull preoperativ information är lagom och anpassad efter personens behov. Informationen bör bland annat innehålla uppskattad väntetid, operationstid samt eventuella risker med operationsmetoden. På internet kan man också själv söka fördjupad information. Känslorna inför operationen är av varierande orosgrad men oftast är det en lättnad att äntligen opereras. Informanterna vill helst sova under operationen. Bemötandet av personalen upplevs positivt.   Slutsats: Individanpassad information till patienter behövs då krav och förväntningar varierar. Modern teknik kan vara ett värdefullt komplement och hjälpmedel till den traditionella informationen. Informanterna var nöjda med den muntliga informationen och föredrog att få den genom ett personligt möte med personalen. Det behövs fler studier om hur informationen kan förbättras ytterligare.