I denna studie undersöks användningen av belastningsregister vid anställning av ny personal inom äldreomsorgen i Uppsala och Stockholms län. Fokus för undersökningen ligger i att jämföra användandet av belastningsregister mellan enskilda och offentliga utförare. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen handlar om risk och riskbedömning. Syftet med undersökningen är att ta reda på om en arbetsgivares användning av belastningsregistret påverkas av vilken regiform verksamheten drivs i, vilket i sin tur säger något om en utförares riskbedömning.   Studien bygger på egeninsamlade enkätsvar från enhets och verksamhetschefer inom hemtjänst och äldreboenden. Resultatet visade att enskilda utförare av äldreomsorg i högre utsträckning begär utdrag från belastningsregistret vid anställning av ny personal och att det främst beror på att de enskilda utförarna har en policy om registerkontroll. Det betyder att en utförares regiform påverkar bedömningen av vilken risk en person med anteckning i belastningsregistret utgör för verksamheten.

Studiens syfte var att undersöka hur före detta intagna upplever möjlighet till arbete efter frigivning samt ta reda på hur de blir bemötta av arbetsgivare. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för tidigare dömda att återintegreras på arbetsmarknaden samt att arbetsmöjligheterna skiljer sig kraftigt mellan personer som inte är dömda och de som är tidigare dömda. Detta eftersom arbetsgivare vill skydda organisationen från brottslighet. Teorierna om stigmatisering och stämpling utgör stora delar av arbetet och analyseras tillsammans med informanternas uttalanden i analysdelen. Studien består av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats med fokus på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultat och analysdelen har jag lyft fram fyra teman som är: självstigmatisering, det dolda stigmat, självuppfyllande profetia och arbetsgivarens respekt för stigmatisering. Slutligen visar huvud resultatet att informanterna i undersökningen befinner sig i en avvikande grupp som har svårt för att återanpassa sig på arbetsmarknaden. Flera av faktorerna till detta är att de fortsätter stigmatiseras och stämplas i anställningsprocesser utifrån tidigare brott, något som därmed begränsar arbetsmöjligheterna ytterligare. Resultatet visar dessutom på att ingen av informanterna erfarit att de blivit bemötta på ett annorlunda sätt, något som kan bero på att man vanligtvis brukar respektera en annan persons stigma i sociala grupper. / The purpose of the study was to investigate how former inmates experience the opportunity to work after served prison sentence and find out how they are treated by employers. Previous research shows that there are difficulties for previously convicted people to be reintegrated into the labour market and that job opportunities differ greatly between people who are not convicted and those who are previously convicted. This is because employers want to protect the organization from crime.   The theories of stigmatization and stamping make up much of the work and are analyzed together with the informants' statements in the analysis part. The study consists of a qualitative method with a phenomenological approach focusing on six qualitative semi-structured interviews. In the results and the analysis section I have highlighted four themes that are: self-stigmatization, the hidden stigmatization, self-fulfilling prophecy and the employer's respect for stigmatization. Finally, the main result shows that the informants in the survey are in a deviant group who have difficulty in reintegrating into the labour market. Several of the factors for this are that they continue to be stigmatized and stamped in employment processes based on previous crimes, which further limits the job opportunities. The result also shows that none of the informants have experienced that they have been treated in a different way, which may be because one usually respect another person's stigma in social groups.

På dagens arbetsmarknad har det blivit allt vanligare att arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret vilket hämmar före detta kriminellas möjligheter att få en nystart och integreras i samhället. Tidigare forskning visar på att de som finner ett arbete efter avtjänat straff löper mindre risk för att återfalla i brott samtidigt som arbetsgivarnas benägenhet att begära utdrag ut belastningsregistret ökar. Med utgångspunkt i detta har vårt syfte varit att undersöka och belysa hur före detta kriminella ser på sina möjligheter att få ett arbete i relation till belastningsregistret och dess effekt samt hur arbete och social inkludering/exkludering har inverkan på varandra. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med medlemmar i organisationen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). Resultatet från vår studie har påvisat att belastningsregistret försvårar möjligheterna för före detta kriminella på arbetsmarknaden och bidrar till känslor av social exkludering. Det har framkommit att arbete kan ha en positiv inverkan på social inkludering men likväl kan en individs sociala inkludering skapa möjligheter att finna arbete. Den slutsatsen vi dragit är att arbete är en av de viktigaste faktorerna för före detta kriminellas inkludering i samhället och möjligheten till arbete skapas främst genom kontakter. Vi har även funnit att belastningsregistret är kontraproduktivt då det får en indirekt negativ brottsförebyggande verkan på samhällsnivå, då de utan arbete lättare återfaller i brott. Således bidrar belastningsregistrets användning till att fler människor exkluderas och att risken för att fler brott begås ökar, i strävan efter att skydda människor från brottslighet. / At today's labor market it has become increasingly common for employers to request a criminal background check and get access to the employees criminal record. This impedes the potential of former criminals to get a new start and integrate into society. Previous research show that those who find work after they finished their penalties runs a lower risk of recidivism in crime at the same time as employers tendency to request for criminal records have increased. On the basis of this, our aim has been to examine and illustrate how former criminals experience their opportunities to find a work in relation to the criminal record and its effect, as well as how work and social inclusion/exclusion have an impact on each other. To answer our aim, we have conducted a qualitative study based on semistructured interviews with members of the organization KRIS (criminals comeback in society). The results of our study have shown that a criminal record makes it difficult for former criminals on the labor market and contributes to feelings of social exclusion. It has been found that work can have a positive impact on social inclusion, as well as an individual's social inclusion can create opportunities to find a work. The conclusion we’ve made is that work is one of the most important factors for the inclusion of former criminals in society and the possibility of work is mainly created through contacts. We have also found that the criminal record is counterproductive since it has an indirectly negative crime prevention effect at community level, since those who don’t find work more easily return to crime. Thus, the use of the criminal register contributes to the exclusion of people and the risk of more crimes being committed, in order to protect people from crime.