Varför ser både din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum är ett återkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelägenhet förflera år sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frågeställningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2. Vilken funktion har belysningen i provrum sett ur butikspersonalens ochkundernas perspektiv?3. Anser kunden att upplevelsen av sig själv i provrummet påverkar köpbeslutet?Inledningsvis genomfördes en förstudie med observation av befintliga provrumoch intervjuer med belysningsplanerare. Efter det intervjuades butikschefer frånfem olika butiker i Jönköping. Studiens två metoder, enkätundersökning ochljusmätning, användes på butikerna. 70 enkätsvar ställdes i relation tillprovrummens fysiska förutsättningar som dokumenterats genom ljusmätningar iprovrummen.Resultatet visar att korrekt visuell färgupplevelse följt av rättvis bild av kroppenoch ansiktet är belysningens viktigaste funktioner i provrum. Överraskandeförekommer det provrum där belysningen medvetet gjorts bristfällig för attmanipulera kunden till att gå ur provrummet. Detta ger butikspersonalen ökadechanser att skapa en relation med kunden för att påverka köpbeslutet, ettförhållningssätt vi inte skulle vilja rekommendera.God provrumsbelysning karakteriseras av belysningstekniska val som välharmonierar med provrummets övriga utformning för att ge en rättvis bild avbåde färger, detaljer och kroppens form. Belysningen ska dessutom samspela medbutikens övriga belysning.I enkätundersökningen frågade vi kunderna i hur hög grad fyra olika faktorerpåverkat deras beslut att köpa eller inte köpa klädesplagget som provats. Denfaktor som mest påverkar kundens beslut till köp är kundservicen (vid köp) ochpriset (vid uteblivet köp), efter dessa kommer upplevelsen av sig själv iprovrummet (vid båda). Detta resultat stämmer väl överens med hur bådebelysningsplanerare och butikspersonal resonerar kring frågan vad som avgör omkunden köper eller inte.Vår slutsats är att belysningen i provrum ska ge en rättvis bild av kropp, färg ochkläder. Rekommendationer för provrum skulle underlätta planering, men någonoptimal lösning går inte att redogöra för då alla människor är olika ljuskänsliga ochhar skilda behov i provrummet. Upplevelsen av provrummet går att koppla tillköpbeslutet. / Why do both your body and the shirt look different in the fitting room comparedto how they did in the store area? The continuing problem with lighting in fittingrooms is a fact. The lighting industry should have resolved this matter severalyears ago through the development process. This study investigates the problemfrom the viewpoint of three different stakeholders in order to presentrecommendations for lighting in fitting room. The following concerns are raised:1. What criteria’s defines good lighting in the fitting room?2. Seen from the store staff and customers perspective, what function does lightingin the fitting room have?3. Does the customers’ perception of themselves in the fitting room affect theirdecision to buy?Initially there was a pilot study with an observation of existing fitting rooms, andinterviews with lighting designers. After these, additional interviews with storemanager from five different stores in Jönköping were undertaken. Our two studymethods, survey and measuring of light, were used in these stores. The 70 surveyresponses were compared directly with the fitting rooms physical attributes thatwere documented by light measurements in the fitting rooms.The most important features with regard to lighting in fitting rooms are anaccurate visual color experience and a fair image of the body and face.Surprisingly, there are fitting rooms where lighting is deliberately weakened inorder to manipulate the customer to exit the fitting room. This will allow the storestaff to increase the chances of creating a relationship with the customer toinfluence purchasing decisions; an approach we would not like to recommend.Good lighting in fitting rooms is characterized by technical lighting choices thatharmonize with other features in the fitting room to create an unbiased image ofcolors, details and body shape. The lighting must also interact with all otherlighting in the store.In the survey we asked customers to what extent the four different factors listedabove influenced their decision of buying the tested garment. The factor that mostaffects the customer decision of purchase is the customer service (purchase doesoccur) and the price (purchase does not occur), thereafter the experience ofthemselves in the fitting rooms (for both). This result is congruent with well withlighting designers and store staff’s reasoning about what affects the customerspurchasing decision.Our conclusion is that the lighting in fitting rooms should give a fair picture ofbody, color and clothing. Recommendations for lighting in the fitting room wouldease the planning, but an optimal solution cannot account for the reality that allpeople have different sensitivity to light and diverse needs in the fitting rooms.The experience of the fitting room and specifically the lighting within can belinked to the decision of purchases.

Previous studies and research show that women feel unsafe to a greater extent than men do when staying outside during evenings and night time. To some women there is a fear of moving around in public areas which limits women’s freedom. Concerning feeling safe, lighting is regarded as the most important factor. In this study, investigations were conducted to get a greater knowledge about which lighting principle in and close to pedestrian underpasses that promotes safety the most. To answer the study’s research questions, a field study was conducted and a survey was made to be answered by people at the chosen underpasses. The field study consisted of three different pedestrian underpasses with three different lighting principles, which were all evaluated during different evenings. People who spontaneously passed by the underpasses were the subjects of the survey. A visual analysis of the lighting was made of the three lighting principles through a PERCIFAL analysis. A sketch analysis was also conducted in order to get a more visual understanding regarding space, close to and in the underpasses. Furthermore, to answer the study’s research questions an online survey was also conducted. The online survey contained photos of the three pedestrian underpasses and the three lighting principles that were previously discussed. In both surveys, questions regarding the subjects’ experiences of unsafety was asked. This contributed to statistics showing that the feeling of safety in, and close to underpasses varies between women and men. The result of the study show that women and men preferred the same type of lighting principle, a lighting principle with both light in and outside the underpass. The reason for why this lighting principle was the most preferred, was that there was a clear line of sight, as well as even distribution of light with low contrasts. The survey’s result show that women, in general, feel unsafe to a greater extent than men, which correlates to previous research. The study’s result show that whichever lighting principle there is, women feel more unsafe than men. If lighting principles are planned after what women consider safe, there is a chance that women can attain a higher sense of safety whilst being outside after dark. If these lighting principles are applied, the public space will become more equal since women hopefully can feel more safe and secure. For further studies, a combination between different methods are recommended to come up with a result. Preferably using both online surveys as well as field studies. Using an online survey as a method can contribute to a higher frequency of answers whilst field studies give the subject a chance to experience the atmosphere on location. However, field studies might lead to fewer answers. A field study can be conducted in the shape of an experimental investigation, where the lighting is planned with different lighting principles in order to later install the lighting principles where needed. Preferably, the experimental investigation should be conducted in one single underpass, in order to get the same conditions for all of the lighting principles. / Studier och forskning visar att kvinnor upplever otrygghet i högre grad än vad män gör när de vistas utomhus ensamma under kvälls- och nattetid. För en del kvinnor finns en rädsla för att förflytta sig i stadens rum vilket är en begränsning av kvinnans frihet. Ljus är den faktor som anses som viktigast för att kunna uppleva trygghet. I denna studie utfördes undersökningar för att få en förståelse för vilken belysningsprincip vid gångtunnlar som främjar trygghet. För att få svar på studiens frågeställningar utfördes en fältstudie där enkäter besvarades på plats. Fältstudien bestod av olika gångtunnlar med tre olika belysningsprinciper, som utvärderades var och en under olika kvällar. Försökspersoner som spontant passerade gångtunneln fick besvara enkäter. En visuell analys av ljuset gjordes för samtliga tre belysningsprinciper, genom en så kallas PERCIFAL-analys. Även skissanalyser gjordes för att få en ökad visuell förståelse kring den upplevda rumsligheten vid gångtunnlarna. Vidare för att besvara studiens frågeställningar utfördes även en undersökning i form av webbenkät. Webbenkäten bestod bland annat av foton på de tre olika gångtunnlar som tidigare behandlats i fältstudien. I båda enkäterna ställdes frågor angående enkätdeltagarnas erfarenhet av otrygghet, vilket sedan bidrog till statistik på hur trygghetsupplevelsen skiljer sig vid gångtunnlar mellan kvinnor och män. Resultatet från studien visade att kvinnor och män föredrog samma typ av belysningsprincip, en belysningsprincip med ljus både i och utanför gångtunneln. Anledningen till att den belysningsprincipen föredrogs var för att där fanns en tydlig siktsträcka samt ett jämnt ljus med låga kontraster. Enkäternas resultat visar att kvinnor känner sig mer otrygga i en högre grad än vad män gör, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Studiens resultat visar att vilken belysningsprincip som än råder känner sig kvinnor generellt mer otrygga än vad män gör. Om belysningsprinciper planeras efter vad kvinnor anser som tryggt skapas en chans till att kvinnor kan uppnå en högre grad av trygghetskänsla under kvälls- och nattetid. Om dessa belysningsprinciper tillämpas kan det offentliga rummet bli mer jämställt eftersom kvinnors rörelsefrihet då förhoppningsvis kan öka. För vidare forskning rekommenderas en kombination av flera metoder för att få fram ett resultat, förslagsvis metoden webbenkät samt utföra fältstudie. Med webbenkät som metod kan svarsfrekvensen bli relativt hög. En fältstudie ger försökspersoner tillfälle att uppleva atmosfären på plats, men å andra sidan kan svarsfrekvensen bli låg. Fältstudie kan utföras i form av en experimentell undersökning, där ljuset planeras med olika belysningsprinciper, för att sedan installera de olika belysningsprinciperna på plats. Med fördel görs den experimentella undersökningen i en och samma gångtunnel för att då utgå från samma förutsättning under alla tester av olika belysningsprinciper.

The awareness regarding important aspects of how to plan and design healthcare environments is something that is constantly progressing. Even though these environments can be seen as complex, the knowledge and understanding of its many different users is often taken into consideration in today’s planning. Several studies have shown positive effects on the visual performance among the hospital staff but also positive effects regarding visual comfort that facilitates recovery and well-being among patients. However, when planning lighting in healthcare environments today, the focus often lies on providing good lighting qualities regarding the visual performance of the hospital staff and the patients are, by that, not taken in consideration to the same level of extent. Therefore this study was focused on analyzing if certain demands could be set on lighting in a nursing room, to improve the experience of visual comfort, from a patient perspective, while using two different lighting scenarios. The thesis has been conducted using an already approved and widely used method Evidence based design (EBD) through a literature study, a pre-study, and an experiment. This to evaluate and develop an innovative design to facilitate visual comfort from a patient's perspective. The visual parameters that the experiment has been focusing on are glare, luminance, contrasts, shadows, lighting principles, and the perception of objects. These parameters have been evaluated from a sitting, standing and lying position in two different lighting scenarios, developed from the hypothesis, without access to daylight. A healthcare environment has a number of different users, that all use the facilities in different ways. Therefore it was important that the innovative design, constructed for the experiment, did not compromise the visual comfort or need of light for the other users. A questionnaire was created, based on the visual parameters, to help answer the research questions. The experiment had a total of 30 participants, where each participant answered the questionnaire six times, one for each position and a total of three times in each lighting scenario.   The results were compiled and the mean values were analyzed to evaluate differences and similarities between the two lighting scenarios and between the positions. The results of the experiment show that there are certain demands that can be set on the artificial lighting in a nursing room, and it also shows that it is of great importance to plan for a various lighting environment since it can enhance the experience of visual comfort. Despite this, it is important for a lighting designer to carefully analyze and evaluate the patient's need for light in the specific ward that is being designed. To achieve a sustainable lighting solution it is important to remember that all the sustainability factors, such as the social, economic and environmental factors, are equally important to create a sustainable development. / Medvetenheten gällande viktiga aspekter av hur man planerar och utformar vårdmiljöer är något som ständigt ökar. Trots att dessa miljöer kan ses som komplexa, tas ofta kunskap och förståelse i beaktning för miljöernas många olika användare vid dagens planering. Flera studier har visat positiva effekter på visuell prestanda hos sjukhuspersonalen, men även positiva effekter gällande visuell komfort som påskyndar återhämtning och ökar välbefinnande bland patienter. När belysningsplanering idag utförs i vårdmiljöer ligger fokuset ofta på att tillgodose ljuskvaliteter med avseende för sjukhuspersonalens visuella prestanda och patienterna beaktas därmed inte i samma omfattning. Därför har denna studie fokuserats på att analysera om vissa krav kan ställas på artificiell belysning i ett vårdrum, för att förbättra upplevelsen av visuell komfort utifrån en patients perspektiv, vid utvärdering  av två olika belysningsscenarion. Studien har genomförts med hjälp av en redan beprövad och allmänt använd metod Evidensbaserad design (EBD), genom en litteraturstudie, en förstudie och ett experiment. Detta för att utvärdera och utveckla en innovativ design med fokus på att underlätta visuell komfort från patientens perspektiv. De visuella parametrar som experimentet har fokuserat på är bländning, luminans, kontraster, skuggor, olika belysningsprinciper samt uppfattningen av objekt. Dessa parametrar har utvärderats från en sittande, stående och liggande position, vid två olika belysningsscenarion med enbart artificiell belysning, utvecklad utifrån hypotesen. I en vårdmiljö vistas ett antal olika användare som alla använder anläggningarna på olika sätt. Det ansågs därför viktigt att den innovativa designen, som konstruerats för experimentet, inte påverkade den visuella komfort eller behovet av ljus för övriga användare. Ett frågeformulär skapades, baserat på de visuella parametrarna, för att besvara frågeställningen. Experimentet hade totalt 30 deltagare, där varje deltagare besvarade frågeformuläret sex gånger, ett formulär per position och totalt tre gånger vid varje ljusscenario. Resultaten sammanställdes och medelvärden analyserades för att utvärdera skillnader och likheter mellan de två belysningsscenarierna samt mellan positionerna. Resultaten av experimentet visar att det finns särskilda krav att ställa på den artificiella belysningen i ett vårdrum. Resultatet visar även att det är av stor betydelse att planera in en varierad ljusmiljö då det kan förbättra upplevelsen av den visuella komforten. Utöver detta är det även viktigt för en ljusdesigner att noggrant analysera och utvärdera patientens behov av ljuset i den specifika avdelningen som utformas. För att uppnå en hållbar belysningslösning är det viktigt att ha i åtanke att alla hållbarhetsfaktorer, såsom de sociala, ekonomiska och ekologiska, är lika viktiga att ta hänsyn till för att skapa en hållbar utveckling.