Sammanfattning   Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elenore Juliusson (98/07/17) Tarek Elias Mohsen   (92/09/21) Titel:   Gen Z & hållbar konsumtion online Handledare:  Sara Melén Hånell Nyckelord:  Hållbarhet, planerat beteende, avsikt-beteendegap,  konsumtion, generation Z, hållbart mode   Forskningsfråga: Hur översätts Gen Z:s attityd när det kommer till köpbeteende online     med fokus på mode och hållbarhet?  Syfte:   Studien undersöker Gen Z:s attityd till hållbar modekonsumtion och    vad som påverkar deras köpbeteende online. Metod:  Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer. Slutsats:  Gen Z är medveten om modebranschens negativa miljöpåverkan, men     prioriterar pris framför hållbarhet. De saknar kunskap om företagens hållbarhetsprinciper. Utmaningarna för Gen Z är bristen på information, valmöjligheter och påverkan från modeindustrin. Det finns en indikation på  att sociala medier spelar en roll i påverkan av deras köpbeslut och trots goda värderingar kan självkontroll kan vara en utmaning för dem, vilket kan leda till impulsköp och oplanerat beteende. / Abstract  Date: 2023-05-30 Level:  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:  Elenore Juliusson(98/07/17)  Tarek Elias Mohsen  (92/09/21) Title:   Gen Z & sustainable fashion consumption online Supervisor:  Sara Melén Hånell Keywords:  Sustainability, planned behavior, intention-behavior gap,  consumption,  generation Z, sustainable fashion  Research question: How does Gen Z’s attitude translate when it comes to online     purchasing behavior with a focus on fashion and sustainability? Purpose:  The study examines Gen Z’s attitude towards sustainable fashion consumption and what influences their online purchasing behavior. Method:  Qualitative method with focus group interviews.  Conclusion:  Gen Z is aware of the negative environmental impact of the fashion industry,    but prioritizes price over sustainability. They lack knowledge of companies'    sustainability principles. The challenges for Gen Z are the lack of      information, choice and the influence of the fashion industry. There is an    indication that social media plays a role in influencing their buying decisions   despite their good values. Selfcontrol can be a challenge for them, which can    lead to impulse buying and unplanned behavior.

Syftet med denna uppsats är att bygga vidare på den tidigare forskningen inom hållbar konsumtion och skapa en förståelse för hur konsumenten påverkas i valet att gå ifrån en positiv attityd till handling i köpprocessen. Tonvikten av studien kommer placeras på den sociala påverkan och ämnar ge en ingående bild av dess innebörd i valet av att handla hållbara livsmedel.   En kvantitativ studie genomfördes där primärdata samlades in genom en enkätundersökning vilket resulterade i 304 giltiga svar. Studien baserades på en mängd vetenskapliga artiklar inom ämnet hållbar konsumtion och närmare bestämt attityd-handlingsgapet.     De undersökta påverkansfaktorerna social påverkan, pris, upplevd effekt och tillgänglighet visade sig ha olika stark inverkan på respondenterna, med endast pris och upplevd effekt som signifikant betydelse att påverka beteendegapet gällande attityd och handling. Social påverkan uppnådde ingen signifikans i att ha en betydelse för konsumentens attityd till handling. Vid en närmare undersökning av social påverkan påvisades skillnader inom denna variabel, där familjens tyckande och den rådande / The purpose of this study is to extend knowledge in previous research conducted within sustainable consumption and create a deeper understanding how different factors affect the customer in the buying process. The emphasis in the study is to enhance the understanding regarding effects from social norms in the process of a sustainable food consumption.    A quantitative study was conducted where the primary data was gathered through an online survey. The survey resulted in a total of 304 valid responses. The study was based on previous scientific articles related to the area of sustainable food consumption and the attitude-behaviur gap.   The examined factors regarding social influence, perceived customer effectiveness, availability and price had different impacts in reducing the gap, but only price and perceived customer effectiveness proved significant regarding attitude and actions in the behavior gap. Social influence had the least impact on customers’ decisions to buy sustainable food, however in a further analysis family and current trends had some impact.

This study aims to investigate the following two questions: What reasons are crucial for the difference between attitude and behavior when it comes to younger consumers' choices regarding recycling? How do individuals relate to the discrepancy and how do they handle it? Previous research has shown that attitudes and behaviors do not align with each other in various environmental aspects. Among these, studies on recycling have shown that younger consumers tend to consciously choose not to recycle certain packaging for various reasons. Additionally, it has been found that the interest in the environment is stronger among the younger generation, while more frequent recycling increases with age, indicating an attitude-behavior gap even in recycling. To understand the crucial reasons for the existence of the difference between attitude and behavior when it comes to the choice to recycle, eight interviews have been conducted with both men and women aged 25-35. They have been asked about their experiences regarding recycling. The theories used to understand their attitudes and behaviors have been Goffman's theory of presentation, impression management, and embarrassment, Sykes & Matza's theory of neutralization techniques, and finally Hardin's theory of the tragedy of the commons. The results of the study have shown that the environment is considered important, but where behavior does not align with their attitudes. The gap is handled and justified among other things, through compensation and minimization. The results also show that recycling should be easy, convenient, and have enough space, as this affects one's choices in recycling.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur människor bortförklarar, bortprioriterar och förskjuter ansvar för hållbar konsumtion. Vi använde oss av en kvalitativansats där vi utförde semi-strukturerade intervjuer med totalt 7 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där vi fann teman som hjälper oss förklara hur konsumenter resonerar kring sin klädkonsumtion. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie grundar sig i självuppfattning för att se hur kläder används och hur hållbarhet förhåller sig. Vi kom fram till att vid klädkonsumtion så förskjuts ansvaret för en hållbar konsumtion och istället är det viktigare att konsumtionen är kongruerande med individens självuppfattning och sociala kontext. / This study aims to contribute with knowledge on how people rationalize, de-prioritize andproject responsibility within sustainable consumption. This was achieved through semistructuredinterviews with a total of 7 respondents. The collected material was later analysedusing thematic analysis which helped us explain how consumers reason about their ownapparel consumption. Our theoretical approach bounds in self-concept to see how consumersspeak about their apparel consumption and how sustainability is reflected through it. Weconclude in this paper that consumers project responsibility for sustainable consumption andit is more essential to consume congruently to the individuals self-concept and accordinglywith the social context that people finds themselves in. This paper is written in Swedish.

Bakgrund: Som en del av den digitala utvecklingen har e-handeln vuxit med stormsteg de senaste åren. Parallellt med denna utveckling finns det ett växande fokus på miljömässig hållbarhet, vilket gör att e-handeln, ur miljösynpunkt, framstår som negativ. Leveranserna för de varor som köps på internet bidrar exempelvis till en stor mängd koldioxidutsläpp. Både företag och konsumenter delar därför ett ansvar att motverka negativ miljöpåverkan som en konsekvens av exempelvis konsumtion. Syfte: Syftet har varit att undersöka svenska e-handelskonsumenters val av och betalningsvilja för ett klimatkompenserat leveransalternativ. Hänsyn har även tagits till konsumenternas grad av miljöengagemang för att avgöra om det har en avgörande betydelse för relationen mellan valet av klimatkompenserat leveransalternativ och betalningsviljan. Tillsammans med syftet utformades fyra frågeställningar med tillhörande hypoteser. Metod: Tvärsnittsstudien omfattades av en enkätundersökning som genomfördes online. Urvalet har varit studenter och totalt samlades 195 användbara enkätsvar in. Regressionsanalyser, inklusive en multipel regressionsanalys med en moderator, har genomförts för att testa hypoteserna. Resultat: Resultatet gav stöd för samtliga hypoteser. 1) E-handelskonsumenter som väljer ett klimatkompenserat leveransalternativ har en större betalningsvilja för ett sådant leveransalternativ. 2) Miljöengagerade e-handelskonsumenter är mer benägna att välja ett klimatkompenserat leveransalternativ. 3) Miljöengagerade e-handelskonsumenter är mer benägna att betala för ett klimatkompenserat leveransalternativ. 4) Graden av miljöengagemang har en modererande effekt på relationen mellan e-handelskonsumenters val av ett klimatkompenserat leveransalternativ och betalningsviljan för ett sådant leveransalternativ. Slutsats och bidrag: Resultatet från studien har kunnat anknytas till teorier från tidigare forskning, där några av dessa berör lågkostnads-/högkostnadsmodellen, självkontrollkapacitet, ekoskuld samt moral licensing. Studien bidrar med insikter på relationen som miljöengagerade e-handelskonsumenter har till klimatkompenserade leveransalternativ. Det är tänkbart att resultatet kan användas av e-handelsföretag och distributörer när det kommer till hur de arbetar med hållbara leveransalternativ och vad som erbjuds e-handelskonsumenter. I och med att studiens resultat tyder på att e-handelskonsumenter, främst de som är miljöengagerade, är villiga att välja samt betala för att få ett klimatkompenserat leveransalternativ, är det därför viktigt att ett sådant alternativ går att välja. / Background: As part of digital development, e-commerce has grown very much the recent years. In parallel with this development, there is a growing focus on environmental sustainability, which makes e-commerce, from an environmental point of view, appear negative. For example, the deliveries of the goods purchased online contribute to a large amount of carbon dioxide emissions. Therefore, both companies and consumers share a responsibility to counteract negative environmental impacts as a consequence of, for example, consumption. Purpose: The purpose has been to examine Swedish e-commerce consumers' choice of and willingness to pay for a climate-compensated delivery option. Consideration has also been taken of consumers' degree of environmental commitment to determine whether it is of decisive importance for the relationship between the choice of climate-compensated delivery option and the willingness to pay. Together with the purpose, four research questions were formulated with associated hypotheses. Methodology: The study was conducted with an online survey. The sample was students and a total of 195 useful questionnaire responses were collected. Regression analyzes, including a multiple regression analysis with a moderator, were performed to test the hypotheses. Findings: The results provided support for all hypotheses. 1) E-commerce consumers who choose a climate-compensated delivery alternative have a greater willingness to pay for such a delivery alternative. 2) Environmentally committed e-commerce consumers are more likely to choose a climate-compensated delivery alternative. 3) Environmentally committed e-commerce consumers are more likely to pay for a climate-compensated delivery alternative. 4) The degree of environmental commitment has a moderating effect on the relationship between e-commerce consumers' choice of a climate-compensated delivery alternative and the willingness to pay for such a delivery option. Conclusion and contribution: The results from the study could be linked to theories from previous research, where some of these concern the low-cost / high-cost model, self-control capacity, eco-debt, and moral licensing. The study contributes insights into the relationship that environmentally committed e-commerce consumers have with climate-compensated delivery options. It is possible that the results can be used by e-commerce companies and distributors when it comes to how they work with sustainable delivery options and what is offered to e-commerce consumers. As the results of the study indicate that e-commerce consumers, mainly those who are environmentally committed, are willing to choose and pay for a climate-compensated delivery option, it is therefore important that such an alternative can be chosen. (This paper is written in Swedish.)