<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ”snällt” betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ”snällt” betyg. Lärarna blir i störst utsträckning utsatta för påtryckningar från elever och rektor. Ett fåtal blir utsatta för påtryckningar från föräldrar medan lärare inte tenderar att pressa andra lärare. Slutsatsen är att nästan en fjärdedel av idrottslärarna på gymnasienivå i Gävle stad faktiskt begår tjänstefel och sätter likvärdigheten i betygssättningen på spel</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting. Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete. Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet. Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting. Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete. Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet. Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.

Syftet med denna uppsats är att utröna om idrottslärarna i ämnet Idrott och hälsa i Gävle stad, på gymnasial nivå, blir pressade till att sätta ett högre betyg än det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sätter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvantitativ enkät med inslag av en kvalitativ fråga. Resultatet visade att 16 av 17 lärare har blivit utsatta för påtryckningar att sätta ett ”snällt” betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ”snällt” betyg. Lärarna blir i störst utsträckning utsatta för påtryckningar från elever och rektor. Ett fåtal blir utsatta för påtryckningar från föräldrar medan lärare inte tenderar att pressa andra lärare. Slutsatsen är att nästan en fjärdedel av idrottslärarna på gymnasienivå i Gävle stad faktiskt begår tjänstefel och sätter likvärdigheten i betygssättningen på spel

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.</p><p>Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.</p><p>Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet.</p><p>Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur ett urval lärare i år 1-6 uppfattar tidigareläggning av betygssätting.</p><p>Vår empiriska undersökning är grundad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex lärare som är verksamma i år 1-6. Lärarnas erfarenheter tillsammans med vårt empiriska material utgör grunden i vårt arbete.</p><p>Det som framkom i vår undersökning, var att vårt urval av lärare var övervägande positivt inställda till fördelarna med tidigarelagd betygssättning. Till den positiva inställningen bidrog det faktum, att lärarna själva hade positiva erfarenheter från den egna skoltiden. Framförallt ansåg lärarna att elever som redan är framgångsrika i sitt skolarbete gynnas mest av betygssättning. Lärarna hyste dock farhågor om att elever med svårigheter i skolarbetet, kan drabbas negativt av att få en bekräftelse i form av ett betyg, på att de inte håller måttet.</p><p>Undersökningen visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var inriktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Detta åskådliggjordes genom att de flesta av lärarna sade sig använda sig av både summativt och formativt bedömningssätt. Lärarna menade att betygssättning skulle innebära förändringar för deras egen del, i form av fler faktaprov för att kunna jämföra eleverna med varandra. Trots detta ansåg de dock inte att eleverna skulle komma att förändras i sitt sätt att inhämta kunskap.</p>

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapLärarutbildning, 60 pAbstraktMöllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 60p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på hur verksamma pedagoger går till väga vid bedömning och betygssättning.Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssättning. Med hjälp av enkäter har vi tagit reda på hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning.Resultatet visar att bedömning tolkas på olika sätt. Genom enkät undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma än praktisk. .Nyckelord: Bedömning, betygssättning, pedagoger, praktiska färdigheter, teoretiska kunskaper.