It’s not a new occurrence that girls have higher certificate than boys. The statistic shows the same at school of Kallinge in Ronneby. There is a great difference between boys and girls in their certificate from the ninth class. There are many different factors that affect the pupils. We chose to do an investigation about attitudes in school. We interviewed seven pupils and asked them questions about their background, their current situation in school, certificate and their future. We found out that the family and the social background was important for their attitudes and their choice in the future regarding education, occupation and where they choose to reside. We could also see that friends had an important impact to each other. There must be a balance between your own and others expectations.

<p>It’s not a new occurrence that girls have higher certificate than boys. The statistic shows the same at school of Kallinge in Ronneby. There is a great difference between boys and girls in their certificate from the ninth class. There are many different factors that affect the pupils. We chose to do an investigation about attitudes in school. We interviewed seven pupils and asked them questions about their background, their current situation in school, certificate and their future. We found out that the family and the social background was important for their attitudes and their choice in the future regarding education, occupation and where they choose to reside. We could also see that friends had an important impact to each other. There must be a balance between your own and others expectations.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan påverka utgången för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie är baserat på nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det återfinns olika förklaringar och synsätt gällande vilka faktorer som påverkar betygsutgången; social bakgrund, kön, hjärnans funktion, elevens beteende och lärarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssätt presenteras i teorikapitlet, dessa används sedan som analytiska verktyg. Denna uppsats är skriven för befintliga och blivande lärare, dels för att få en insikt i de olika synsätten som finns men också för att skapa en diskussion kring det faktum att det finns betygsskillnader och hur vi som lärare kan arbeta för att motverka dem.

The purpose of this essay is to investigate the term equableness in the Swedish elementary school with a take-off point in the free school reform from 1992. This essay starts with the political background of the terms equableness and freedom of choice and the official governmental guidelines. Research from Bo Malmberg and Gabriel Sahlgren act as a framework for the whole essay as their theories are tested. The main problem is presented as the question: is the debated concern regarding a lowered equableness since 1992 justifiable? Both researchers define equableness as a difference in grades but undertake a collective versus a more individual approach. Their ways of measuring equableness together with the two factors segregation and grades makes the theoretical part of this essay. In conclusion the main problem is answered with a yes, the concern of a lowered equableness is justifiable. Not because it is proven lowered but as a result of the vague and wide definition of the term. This can be traced back to the political arena where opposite sides of the political ideologies gave equableness its own definition. Since the 1980s the term has been broadened and defined in many directions. This essay requests a narrower definition of the term equableness. Not until that is done evaluations can be carried out regarding what impact reforms has had on schools and students, one of them being the free school reform.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor. Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013). Tidperioden är vald för att synliggöra tendenser i data med rimlig datamängd och med samma betygssystem; Lpo 94. Slutbetyget i årskurs 9 är medvetet valt då detta representerar ett mått på elevens kunskapsnivå efter utgången grundskola. Studiens resultat påvisar en tydlig snedfördelning avseende betyg mellan flickor och pojkar till flickors fördel. Denna snedfördelning är inte specifik för utvald skola eller för riket utan utgör en del av ett större övergripande betygsmönster som omfattar flertalet OECD länder. I genomsnitt uppvisar skolans flickor över utvald tidsperiod cirka 8,3 % högre betygsmeritmedelvärde än pojkar vilket är i god samstämmighet med forskningsresultat sedan slutet av 1980-talet tills idag. Vidare följer att betygsskillnaderna tenderar att öka över studiens tidsperiod; dock med mer än dubbelt så stor ökning vid utvald skola. Kring 2007 uppvisar skolan ett tydligt trendbrott avseende sina betygsresultat. Under resterande del av undersökt tidsperiod har skolans flickor och pojkar lägre medelbetyg än motsvarande för riket. Fördelningen av ämnesvisa slutbetyg för studiens skola visar att flickor har högre genomsnittliga betygsmeritmedelvärden över vald tidsperiod än pojkar i alla skolans ämnen förutom i ämnet idrott och hälsa. Detta ämnesvisa betygsmönster sammanfaller med det för riket. Till skillnad från riket som påvisar signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar för alla skolämnen uppvisar dock utvald skola endast signifikans för 9 av totalt 17 ämnen. Orsaker till ökade betygsskillnader mellan flickor och pojkar beskrivs och diskuteras i denna studie. Det framkommer att det finns fler påverkansfaktorer än endast kön och att betygsskillnaderna kan vara mångbottnade. Då varje skola är unik och påverkas av kulturella, sociala och politiska händelser på både lokal- och riksnivå är det av vikt att studera enskilda skolors betygsmönster i förhållande till rikets. Man kan inte förutsätta att alla enskilda skolor exakt följer rikets betygsmönster. Skolor bör förstås utifrån sina egna unika förutsättningar parallellt med riket i övrigt.

För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.