Denna uppsats skrevs som en del av Teologprogrammet på Umeå universitet inom ämnet exegetik och berörde det apokryfiska Thomasevangeliet. Thomasevangeliet är uppdelat i 114 Jesus-ord (logier) och av dessa är det endast 22 som inte har en parallell till Nya testamentets litteratur. Genom att göra en analys av de 22 logierna ville jag svara på vad logierna vill förmedla, vilken idéhistoria de speglar, samt varifrån de kan komma. Detta genomfördes genom att först beskriva Thomasevangeliets bakgrund, samt en kortare genomgång av det vetenskapliga läget när det kommer till Thomasevangeliets språk, datering och författarskap. Sedan analyserades olika textkommentarer om de olika logierna för att sätta in dem i sitt sammanhang och det materialet som togs fram låg sedan till grund för en diskuterande och komparativ analys där ytterligare vetenskapliga röster fick höras.  Genom denna analys och diskussion kunde sedan uppsatsens problemformulering besvaras. Logierna vill förmedla: -    Vikten av inre andlig insikt för att nå frälsningen. -    En legitimering av Thomastraditionens närvaro i sin samtid. -    Vikten av att vara kristen och närma sig Gud. Idéhistorien som evangeliets tidigare försattes i var en gnostisk miljö och även om det finns gnostiska drag i vissa av logierna är detta inte längre den rådande uppfattningen bland teologer. Idag är det istället andra tankar som tas i åtanke, som den syriska traditionen som evangeliet troligen skrev i. Jag kom fram till att det finns flera olika källor som kan ha påverkat Thomasevangeliets utformning och logier. Gammaltestamentliga apokryfer, judiska traditioner och läror, Ignatius av Antiochia, Platon är några troliga källor och Paulus teologi, Markions teologi och annan nytestamentlig litteratur är möjliga källor, men eftersom de var ungefär samtida med Thomasevangeliets daterade nedskrivning är det svårt att avgöra. Jag märkte också att det fanns en del gnostisk och apokryfisk litteratur som verkar varit inspirerade av Thomasevangeliet istället, till exempel Pistis Sophia, Frälsarens dialog och Filipposevangeliet. Det är möjligt att vissa gnostiska drag har tillkommit senare till Thomasevangeliet genom textbearbetningar och avskrivningar.  Uppsatsen är endast en ytskrapning på ett stort ämne och det finns flera aspekter som går att fördjupa sig på. Exempelvis språklig analys av manuskript eller om huruvida Jesus har sagt dessa Jesus-ord och inte bara blivit tillskriven dem. Denna uppsats skrevs som ett hoppfullt bidrag för att inspirera till ytterligare fördjupning i ett ämne med djup botten.

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd