Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Den undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla. I teorier om ledarskap uttrycks vanligtvis att ledarskapet är en viktig faktor för en väl fungerande organisation. Det transformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen valdes efter en genomförd litteratursökning av nyare forskning om ledarskap som exemplifieringar av det som beskrivs som ett modernt ledarskap. Detta jämfördes sedan i studien gentemot hur personal på myndigheten själva uttryckte sin syn på ett modernt ledarskap med hjälp av en insamlad enkät. Syftet med studien var att undersöka om myndighetens ledarskap är "modernt" i den meningen att den har likheter med de ledarskapsteorier som beskrivs som moderna i nyare ledarskapslitteratur. Metoden var huvudsakligen kvantitativ i form av en enkät med kvalitativa inslag där fritextfält kopplades till utvalda frågor. Enkäten skickades ut till 200 chefer med personalansvar. Svarsfrekvensen blev cirka 46 procent där respondenterna svarade på ett antal frågor kring rådande chefspolicy, samt vilka färdigheter och egenskaper de menar att ett modernt ledarskap innehåller. Urvalet av respondenter begränsades till en specifik svensk myndighet och de medarbetare som där är chefer med personalansvar. Resultatet av undersökningen antyder att rådande chefspolicy har visst stöd i modernare ledarskapsforskning (exemplifierat genom likheter och skillnader gentemot det tranformella- och kommunikativa ledarskapet, samt Big Five-modellen). Cheferna känner till den rådande policyn. Cheferna på myndigheten pekar på aspekter som att kunna kommunicera, ta beslut, skapa dialog och delaktighet, stötta och skapa entusiasm samt ge feedback som de viktigaste färdigheterna för det de kallar ett modernt ledarskap. De personliga egenskaperna som lyfts fram som de viktigaste är att vara stöttande/coachande, ha självinsikt och en positiv människosyn. Både färdigheterna och egenskaperna har tydliga kopplingar till de valda moderna ledarskapsteorierna som myndighetens personals åsikter jämfördes gentemot.

Datum: 2018 – maj Syfte: Att skapa förståelse för sambandet mellan en ledares personlighet och dennes förmåga att hantera emotionella och uppgiftsorienterade konflikter i organisationer som präglas av mångfald. Utifrån Big Five-modellen ämnar studien besvara vilka av ledarens personlighetsfaktorer som har påverkan på det som sker i konflikter som uppstår i mångkulturella grupper.   Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsansats har 10 stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för insamling av information. Det gemensamma för de medverkande är att de har lång erfarenhet av arbete i mångkulturella organisationer. En tematisk analys av empirin har genomförts och resultatet av det har sedan redovisats utifrån de identifierade ämnena. Resultat & slutsats: Studien visar sambandet mellan ledarens personlighet och det som sker i konflikter som uppstår i mångkulturella grupper. Vidare framkommer det att specifika personlighetsfaktorer har en betydande påverkan på både emotionella och uppgiftsorienterade konflikter samt att det finns faktorer som endast relaterar till respektive konflikttyp.  Examensarbetets bidrag: Arbetet ger en djupare förståelse för det förhållande som råder mellan ledarskap, mångfald och konflikter. Ur ett vetenskapligt perspektiv kan arbetet därför användas som språngbräda för forskning inom ledarskap, mångfald och konflikthantering och i praktiken tillhandhåller det mer kunskap om vad som krävs av en ledare och vad det innebär att hantera en mångkulturell grupp.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns specifika personlighetsdrag hos ledaren som påverkar konflikter. Vidare forskning som fokuserar på att bekräfta vilka av dessa som är bättre respektive sämre lämpade för hantering av olika typer av konflikter skulle därför vara värdefullt. / Date: 2018 – May Aim: The purpose of this study is to generate understanding for the correlation between the personality of a manager and the ability to manage relationship conflicts and task oriented conflicts in multicultural organizations. With the Big Five Model as a starting point the intention is to answer which of the manager personality factors that can have an influence on conflicts that arises in multi- cultural environments.  Method: From a qualitative research approach the information is gathered through 10 semi structured interviews. All of the respondents in the study have a long experience of working in multicultural organizations. The analysis has been conducted by identifying specific topics and the result of that is then presented accordingly.   Result & Conclusions: The study shows the correlation between manager personality and the events occurring in conflicts related to diversity. Also shown is that there are specific personality factors that has a significant impact on both relationship- and task oriented conflicts as well as there are factors that only relates to each of these conflict types.    Contribution of the thesis: The essay brings a deeper understanding to the relationship that exists between management, diversity and conflicts. From scientific point of view it can therefore be used as a platform for research within management, diversity and conflict management. From an organizational perspective it provides more knowledge regarding what the requirements are when managing multicultural teams and what to expect while doing so. Suggestions for future research: The study shows that specific manager characteristics have impact on conflicts. Therefore it would be valuable to further verify which of these that is better suited to handle different types of conflicts.

Denna studie undersöker om vilka olika personlighetsdrag hos studenter som har ett samband med akademisk oärlighet. Studien delar upp akademisk oärlighet i följande fem kategorier: plagiering, fusk under tentamen, otillåten hjälp, oetiskt samarbete och manipulering av inlämningsarbeten. Datainsamlingen genomfördes via en enkät med 48 frågor genom ett bekvämlighetsurval, antalet studenter som deltog var 324, varav 240 kvinnor och 80 män och 4 valde att inte ange kön. En korrelationsanalys och regressionsanalys genomfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna personlighetsdrag i relation till akademisk oärlighet. Den multipla regressionsanalysen visade ett signifikant samband mellan akademisk oärlighet och personlighetsdragen oärlighet, öppenhet och ålder. Oärlighet visade sig vara starkast prediktor till akademisk oärlighet, vilket tyder på att högre nivåer i oärlighet tenderar att öka risken för akademiskt oärligt beteende. Studiens slutsats är att personlighetsdragen oärlighet och öppenhet, samt ålder visar ett signifikant samband i relation till akademisk oärlighet.