Denna studie undersöker bildpedagogers och högstadieelevers uppfattningar om bildämnet och motivation för ämnet. Studien fokuserar på motivation för bildämnets relevans för elevernas framtida yrkesverksamhet och kommunikationsmöjligheter. Vidare undersöker studien bildpedagogers och högstadieelevers uppfattningar om digitala mediers möjligheter för ökad motivation till bildämnet. Genom kvalitativa intervjuer med tre bildpedagoger från tre högstadieskolor samt intervjuer med åtta av deras elever ur årskurs åtta framkommer att elevernas uppfattningar om bildämnet är att det är ett roligt ämne som bryter av mot skolans övriga verksamhet. Vidare framkommer att de inte finner någon relevans med sin kommande yrkesverksamhet eller deras framtid i allmänhet. Bildpedagogernas uppfattningar är att eleverna finner bildämnet som roligt men inte viktigt och deras uppfattning är att de arbetar mycket för att motivera eleverna för ämnets relevans. Detta motsäger elevernas uppfattningar om bildpedagogernas motivationsarbete. Uppfattningarna om de digitala mediernas möjligheter för ökad motivation till bildämnet uppfattas, av såväl bildpedagogerna som eleverna, inte som den mest möjliga metoden.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen.

I detta examensarbete undersöks vad som händer i relationen mellan förskolans ochgymnasiets styrdokument och teorier om lek och barnets lek, i förhållande till den vuxnakroppen. Syftet är synliggöra processer i leken för att utveckla pedagogiska och konstnärligastrategier för både lärare och elever. Uppsatsen behandlar följande frågor: Vilka lärande- ochkonstnärliga processer synliggörs då den vuxne försätts i ett ramverk för barnets lek? Hurskulle dessa processer kunna användas som en metod för lärande i bildämnet?Undersökningen är inspirerad av konstnärliga och etnografiska metoder med deltagandeobservation och fokusgrupper. I det empiriska materialet har lek har iscensatts med vuxnadeltagare för att få syn på relationen mellan styrdokument och teorier om lek.I den gestaltande delen, som visades på Konstfacks vårutställning, tillverkade jag ett objektoch skrev en text som handlar om mitt eget försök till lek som vuxen. Objektet är etthjälpmedel för att återerövra en barndomslek. Den leken handlade om att under kontrolleradeformer våga utmana min rädsla för höjder. Verket innehöll även en text genom vilket jag villeförtydliga min konstruktion men även få betraktaren att återkoppla till en egen lek ellerkänslan av att leka eller kanske minnas en lek som gått förlorad.

No description available.

No description available.

Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är kopplade till det traditionella hantverksområdet för att belysa dess relation och roll för elevers arbete och utveckling med moderna metoder och tekniker inom bildämnet samt framtida yrken inom bildområdet. För att synliggöra det traditionella hantverksområdets utrymme i relation till moderna metoder och tekniker visas gällande kursplan för bildämnet samt skolverkets Nationella utvärdering av bildämnet från 2003 (sid. 8-14). De kvalitativa intervjuerna har utförts med två bildläarare och två elever på en högstadieskola samt två aktiva yrkesmän inom bildområdet, för att kunna koppla det hantverksmässiga områdets betydelse mellan skolans värld och samhället. I resultatdelen presenteras frågor och svar från samtliga intervjuer (15 - 21).

<p>Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån är kopplade till det traditionella hantverksområdet för att belysa dess relation och roll för elevers arbete och utveckling med moderna metoder och tekniker inom bildämnet samt framtida yrken inom bildområdet.</p><p>För att synliggöra det traditionella hantverksområdets utrymme i relation till moderna metoder och tekniker visas gällande kursplan för bildämnet samt skolverkets Nationella utvärdering av bildämnet från 2003 (sid. 8-14).</p><p>De kvalitativa intervjuerna har utförts med två bildläarare och två elever på en högstadieskola samt två aktiva yrkesmän inom bildområdet, för att kunna koppla det hantverksmässiga områdets betydelse mellan skolans värld och samhället. I resultatdelen presenteras frågor och svar från samtliga intervjuer (15 - 21).</p>

Uppsatsen ”DEN ÄR FINT MÅLAD, MEN GER INGENTING” Estetiska resonemang och diskussioner vid bildsamtal, strävar efter att närmare beskriva och analysera hur skolelever i årskurs 6 resonerar och uttrycker sig då de tolkar och diskuterar konst. Detta för att fördjupa bildpedagogens förståelse för den teoretiska delen av sitt uppdrag: att lära elever om bilder, analys och konsthistoria. Uppsatsens empiri tar upp hur de förhåller sig till estetik och antiestetik. Det senare är en slags motreaktion till rådande estetiska normer inom konstvärlden. Diskussionen tar upp ny teknologi, sociala media och dess eventuella inverkan på detta ämnesområde. Undersökningen analyseras och tolkas genom en kombination av diskurspsykologi och diskursteori. För metoden används bildelicitering. Fokusgrupperna för detta består av 6 deltagare och bildeliciteringen dokumenterades med film och genom anteckningar. Uppsatsen diskuterar hur eleverna tolkar bilder med sina erfarenheter från sociala media och rörlig bild, hur de reagerar på det som beskrivs som antiestetiska bilder, och hur de värdesätter bilders kvalitéer. Resultaten som lyfts fram i uppsatsen är att eleverna i studien inte skyr antiestetiska verk utan snarare inspireras till diskussion av sådana. Det framkom även att eleverna gärna gör narrativa associationer och tolkningar av konsthistoriska bilder såsom om målningarna hade ”filmiska” kvalitéer. Det framkom också det att estetik inte nödvändigtvis handlar om fint och fult för 12- 13- åringar. Lika gärna kan de se kvalitéer i konstverk beroende på deras förmåga att väcka känslor hos betraktaren.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som bildlärare kan skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet. Detta undersöker jag genom att designa tre bilduppgifter som har med programmering att göra. Min frågeställning är: Hur kan jag som bildlärare skapa förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? För att undersöka denna fråga kommer jag att fokusera på dessa underfrågor: Vilka är mina intentioner kring förutsättningar för lärandet av programmering i bildämnet? Hur kan jag iscensätta mina intentioner? Hur upplevs mina iscensättningar?Min designprocess består av tre steg. Först identifierar jag problem inom lärandet av programmering i skolan. Detta gör jag med hjälp av tidigare forskning i form av två avhandlingar. Ett problem som beskrivs är att många lärare anser att inte alla elever kan uppnå godkänt betyg och att en förändring i pedagogiken inte hjälper.2 I våra skolor är det även vanligt med ett fokus på lärandet av syntax samtidigt som lärandet av problemlösning hamnar i baksätet.3 Att kunna programmera handlar allt för ofta om att bara kunna skriva kod. De problem som jag vill lyfta fram i mitt arbete är: 1. Ordet programmering betyder olika saker för olika personer. 2. När vi lär oss programmering ligger fokus på syntax istället för problemlösning. För att undersöka dessa problem så vill jag: 1. Synliggöra vad programmering betyder för mig.2. Lägga fokus på problemlösning och ett undersökande av programmering.1Bild 1. 2Rolandsson, Lennart (2015), Programmed or not, Stockholm: KTH, s. 57 ff. 3Winslow, Leon E (1996), Programming pedagogy – A psychological Overview, New York: ACM, s. 21.3I nästa steg designar jag tre bilduppgifter. De är inspirerade av lärare, konstnärer och min egen konstnärliga utbildning. De programmeringsverktyg som bilduppgifterna låter oss undersöka är: Instruering, slinga och selektion. I sista steget av min designprocess så testar jag bilduppgifterna med tre elever. Tillsammans undersöker vi hur uppgifterna fungerar och kommer på förslag på förbättringar eller vidareutvecklingar. Vi diskuterar vad programmering är och vad dessa bilduppgifter berättar om programmering. Samtidigt som jag har utfört denna undersökning så har jag arbetat med en gestaltning som har med programmering att göra. Jag har programmerat en robotarm som ritar en slumpmässig linje vid ett tryck på en knapp. I denna gestaltning så är problemlösning i fokus och jag har programmerat armen utan kunskap om programspråkets syntax. Jag har undersökt samma programmeringsverktyg som bilduppgifterna handlar om. Error Syntax är titeln på detta arbete och min gestaltning. Det är en ordlek där jag vänder på felmeddelandet syntax error. Jag vill flytta felet från människan till syntaxen. Med detta perspektiv vill jag påstå att det vi behöver för att kunna programmera är bara lite nyfikenhet och kreativitet.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv – praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception. Det som påverkar ämneskonceptionen hos lärarna har främst visat sig vara deras utbildningsbakgrunder.  De yttre organisatoriska ramfaktorerna och den inre faktorn i form av lärarnas användning av styrdokumenten, har visat sig vara likheterna bland de påverkande faktorerna.  De främsta skillnaderna har visat sig ligga i de yttre konstitutionella ramarna och den inre faktorn ämneskonception.