The overall purpose of the thesis is to explore the school subject Art as an arena where pupils and Art teachers do gender. The study focuses on how pupils interact and position themselves during Art lessons and in the artworks they create, and also on how their notions of Art are linked to notions of gender. The study was conducted using a range of methods for gathering data, inspired by visual ethnography. A total of 50 Art lessons have been observed. The empirical material consists of observation notes, photographs and sound recordings from the observed lessons, the artworks created by the pupils during those lessons, and also interviews with pupils and Art teachers. Included in the study are more than 70 pupils, 14-16 years old, and two Art teachers, from two different schools. The theoretical perspective is doing gender, meaning that gender is perceived as something that is accomplished through actions and interactions between people and in institutional arenas. The concepts interpretative repertoires and subject positions have been used for analysing the interviews. The pupils’ artworks have been analysed with concepts from visual semiotics.  In both schools, the pupils were asked to describe their identity in pictures during the observed lessons, and in both schools the students positioned themselves in accordance with common notions of gender in their artworks. In one of the schools, girls positioned themselves as feminine using symbols such as hearts, suns and smiley faces, thus portraying a harmless and caring femininity. In the other school, girls presented themselves as preoccupied with their appearance, or as objects for the male gaze, or portrayed longing and anticipation, thus positioning themselves as passive beings. Boys in both schools positioned themselves, to a greater extent, as masculine through their interests in e.g. sports, computers, music or motor vehicles. Many of the pupils chose not to reveal too much about themselves in their pictures and instead presented themselves in an impersonal way, which is interpreted as a form of resistance to the theme, since it was going against the intentions of the assignments. Some girls resisted the teaching or the theme by working very fast to free up time that allowed them to pursue private projects, resisting in a less overt manner, to gain control of their time in the Art classroom. Some boys resisted the theme by using humour and irony in their artworks. Many boys also protested verbally and asked critical questions during instructions.  The study suggests that the legacy of the ideas of the free creative expression persists in Art teaching as well as in the pupils’ notions of what Art is. The notion of Art as a subject for expressing emotions makes the subject appear as feminine to the pupils. The study also points to the importance of a clear framework for the pupils to relate to in their creative work. In the absence of this framework, gender stereotypes are more prevalent in the artworks that are created.

Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process. Då det ger en dold process när elever använder digitala verktyg. Produkten som elever gör i bildarbeten uppfattas av lärarna vara djup när traditionella verktyg används och ytlig då elever använder digitala verktyg. Dessa resultat innebär att det ställer högre krav på bildlärarens yrkesroll inför kursplanens ökade fokus på användning av digitala verktyg och ett kommunikativt fokus i bildämnet. / et webtidning under rubriken elevkommunikation http://issuu.com/mariahazelius/docs/kommunikation_11_aug_e_/1

Som lärare i Sverige möter vi ständigt elever med annat modersmål än svenska ochsom har en annan kulturell bakgrund. I praktiskt estetiska ämnen blir det dessutomallt vanligare att nyanlända läser tillsammans med svensktalande elever. Uppsatsentar reda på hur lärare i bildämnet introducerar sina uppgifter och i vilken mån specifikanpassning sker till nyanlända elever genom tre pilotstudier. Vidare genomförs enundervisningsutvecklande ansats som hämtar inspiration från metoden Learningstudy. Syftet med studien är att vidareutveckla lärares undervisning till nyanländaelever med hjälp av rekommendationer från Skolverkets webbsida. I uppsatsen skergenomförandet praktiknära tillsammans med en annan verksam bildlärare. Vi hargemensamt genomfört förändringar i undervisningen under ett skede utifrån dessafrågeställningar. Hur kan introduktioner i ämnet bild anpassas till nyanlända eleverdär majoriteten av klassen är svensktalande?, Vad innebär Skolverketsrekommendationer till lärare som undervisar nyanlända elever i handling?. Trots deförändringar som har gjorts i undervisningen kvarstår det brister i hur vi lärarekommunicerar vår undervisning och uppgifter till nyanlända elever. Däremot visarstudien på att många av Skolverkets rekommendationer redan görs av denna lärarenmen att dessa inte träder i kraft förrän praktikens utförande sker medvetet ochsynliggör dess aspekter. I studiens gestaltande del undersöks hur det befintligaglappet inom kommunikation och förmedlande av kunskap mellan individer i skolansbildundervisning kan synliggöras genom skapandet. Gestaltandet har sinutgångspunkt från den medverkande lärarens bilduppgift och presenteras iutställningsform.

Denna studie undersöker fyra olika bildlärares upplevelser av interkulturalitet i skolan. Studien undersöker deras upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls över Zoom. Lärarna hittades genom ett forum där de fick volontera för att bli intervjuade. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och tolkades sedan med hjälp av en hermeneutisk ansats och diskuteras i förhållande till Skolverkets officiella dokument samt forskning kring interkulturalitet i den svenska skolan. Intervjuerna visade att lärarna vill arbeta aktivt med interkulturalitet i bildämnet och försöker inkludera alla elevers erfarenheter. Lärarna rapporterar att detta dock ofta inte går, då de anser att de inte har kunskap eller tid nog att genomföra arbetet.

För att bemöta, utmana och inkludera elevernas identitetsskapande i det mångkulturella klassrummet behöver läraren ta hänsyn till elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med undersökningen är att belysa identitetsskapandets plats i bildundervisningen utifrån ett elevperspektiv. Utifrån Deweys tankar kring skola och samhälle besvaras frågeställningen: “Hur uppfattar elever arbetet med identitetsskapande i bildundervisningen och skolan?”. Det empiriska materialet består av enkäter baserade på sju öppna frågor besvarade av 21 högstadieelever. Studiens resultat visar att det finns yttre aspekter som påverkar elevers identitetsskapande i klassrummet som lärare bör vara uppmärksamma på. Vidare visar resultatet att eleverna har en vilja och en önskan att ytterligare inkludera identitetsskapande i bildundervisningen. Undersökningens slutsats är att läraren genom öppen kommunikation och en vilja att stanna kvar i svåra diskussioner öppnar möjligheter att tillvarata elevernas vilja att lära sig mer om sin identitet och hitta sitt utrymme både i klassrummet och i samhället.

Denna studie undersöker fyra olika bildlärares upplevelser av interkulturalitet i skolan. Studien undersöker deras upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls över Zoom. Lärarna hittades genom ett forum där de fick volontera för att bli intervjuade. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och tolkades sedan med hjälp av en hermeneutisk ansats och diskuteras i förhållande till Skolverkets officiella dokument samt forskning kring interkulturalitet i den svenska skolan. Intervjuerna visade att lärarna vill arbeta aktivt med interkulturalitet i bildämnet och försöker inkludera alla elevers erfarenheter. Lärarna rapporterar att detta dock ofta inte går, då de anser att de inte har kunskap eller tid nog att genomföra arbetet.

Denna studie har som syfte att undersöka bildlärares val och tillämpning av läromedel. Det är en kvalitativ intervjustudie som genom fem bildlärares röster om läromedel belyser bildämnets uppdrag och villkor, samt de utmaningarna och behov de upplever finns i yrket. Studien belyser hur bildlärare transformerar och realiserar läroplanen, vilken vid genomförandet avundersökningen var Lgr 11, genom att undersöka olika didaktiska och praktiska faktorer, såsom ramfaktorer och ämneskonceptioner, som påverkade bildlärares val av läromedel. Bildlärarna i studien producerar i stor utsträckning sina egna läromedel i form av digitala presentationer, uppgiftskompendier med urval av exempelbilder. Det innebär att de, genom hela processen, stämmer av mot läroplanens kurs- och ämnesplan när de transformerar och realiserar läroplanensmål och syften genom sina läromedel. Bildlärarna i studien kvalitetsgranskar således sina egna läromedel. De bilder, filmer, ljud och texter som används i bildundervisningen genomgår hela tiden överväganden och reflektioner på hur aspekter som genus, eurocentrism, klass, och makt representeras eller reproduceras. De teorier och ämneskunskaper informanterna har med sig från sin bildlärarutbildning har betydelse för deras stoffurval, yrkesspråk och deras ämneskonception. Bristen på schemalagd tid uppfattas av de medverkande lärarna som den största begränsande faktorn i sin yrkesutövning. Avsaknad av tid för att hinna konstruera läromedel kombinerat med stoffträngsel leder till nödlösningar och sämre undervisningskvalitet. Studien visar att vad de medverkande bildlärarna inte efterfrågar är en förlagsproducerad lärobok, då dessa kan bli inaktuella. Digitala läromedel uppfattas som enkla att uppdatera och är därmed att föredra. Samtliga fem lärare i undersökningen delar syn på bildämnet som ett kommunikativt ämne. Sett till den visuella kulturen vi lever i och den ökande digitala utvecklingen så har bildlärarna i studien inte brist på teoretiska verktyg eller professionellt yrkesspråk för att kritiskt undersöka och, ta och vara del, av alla aspekter av den visuella kulturen. Däremot upplever lärarna att de saknar tillräckligt med schemalagd tid för att hinna utföra sitt uppdrag eftersom det saknas aktuella läromedel i bildämnet.

The study aims to describe how art teachers conduct their teaching towards the new curriculum requirements, hence, to the must-haves of society towards the art education. As a future art teacher, I have an interest in finding out how the art teachers tackles the new requirements despite substance plight. The study has revealed that resources for the art education, both financial and time varies from school to school. Which says something about a very unfair situation for the teachers.

Jag har i den här undersökningen valt att genom en observerande fältstudie se på hur bilder används i historieämnet. Undersökningens problemformulering bygger på tron om att bildämnet har en låg status inom skolan. Jag vill visa på att bild kan användas i olika ämnen och öppna upp för ämnesövergripande skolarbete. Jag har utgått från teorier om hur information och då även bilder är styrda och påverkade av olika krafter så som eurocentrism. De skolor jag besökt har skilt sig på det viset att de har haft en spridning av invandrarelever och etnisktsvenska elever. Detta för att se om bildanvändningen har skilt sig på något sätt i undervisningen. Meningen med undersökningen har varit att försöka besvara frågor om hur vida det talas om bilder, samt på vilket sätt bilder används i historieundervisningen. Jag har även försökt se huruvida det används någon form av visuelltspråk utöver bilder under lektionerna. Jag har kommit fram till att bilder används på flera olika sätt. I skolan med hög andel invandrar elever kan man säga att bilder ofta används som språkförstärkande verktyg, där de till exempel används för att koppla samman ett ord med ett speciellt föremål. I en skola utfördes också en bildanalys där bilder fungerar som källa för att skapa sig en bild av hur propaganda kunde användas under första världskriget för att spela på människors känslor. Jag har även skapat mig förståelsen att det inte talas om bilder så mycket som är möjligt. Och jag kan se hur bilder skulle kunna få mer utrymme i historieundervisningen samt att samarbete mellan historielärare och bildlärare skulle kunna vara givande.Nyckelord: Bildämnet,

Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en grund för lärare att utgå från och att det är uppdelat i olika teman. Slutligen uppskattar en av bildlärarna att boken Bildundervisning och lärande genom bilder har ett kapitel om bedömning och betygssättning.