Denna studies syfte är att undersöka hur fyra bildlärare resonerar om sin undervisning med digitala medier. Studien är genomförd utifrån Ulf P. Lundgrens teori om ramfaktorer, d.v.s. om hur olika på förhand givna ramar så som läromedel, skollagar och ekonomi, inverkar på bildpedagogers undervisning. Fyra kvalitativa ostrukturerade djupgående intervjuer med på högstadiet yrkesverksamma bildlärare har genomförts. För att finna teman och ge en överblick för informanternas resonemang har deras uttalanden kategoriserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att informanterna menar att arbete med digitala medier inte är vanligt förekommande. Tre av fyra menar själva att de arbetar för lite med digitalt arbete. Alla skulle vilja arbeta mer. De beskriver däremot inte att det är deras egen kompetens som saknas. Visserligen har de inte fått någon fortbildning, men informanterna har tillgodogjort ilja arbeta mer.t sätt inte är vanligt hos informanterna, tre av fyra tycker själva att de arbetar för lite med digitalt arbetesig nödvändig kunskap på annat håll. Enligt denna studie är det hårdvaran, i form av datorer med hög prestanda som saknas, som krävs för att arbeta med rörlig bild och digitalt foto. Studien visar att alla informanterna har ett eget stort intresse för digitalt arbete. Det är istället de fysiska och organisatoriska ramarna som ses som största hindret för att bedriva den enligt kursplanen angivna undervisningen.

I studien undersöks hur elever, bildlärare och ämneslärare med annan behörighet än bild språkliggör bildämnet på högstadienivå. Genom analys av fokusgruppsamtal med samtliga grupper visar resultatet att bildlärarna inte språkliggör ämnet på samma sätt som eleverna och de övriga ämneslärarna gör. Den bild av ämnet som bildlärarna ger uttryck för är mer i linje med rådande kursplan i bild än hur de två övriga grupperna samtalar om ämnet. Eleverna uttrycker mer traditionella aspekter av ämnet och de övriga ämneslärarna visar ett generellt ointresse och okunskap om ämnet i sitt sätt att samtala om det. Analysen genomförs och tolkas med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, ideologi samt språk som motspråk i pedagogiskt perspektiv. Slutligen diskuteras resultatet och ett förslag om större ämnesintegration mellan samtliga lärare i skolan presenteras.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011) belyser vikten av att skolan ska arbeta ämnesövergripande för att ge eleverna en helhetssyn av deras lärande. Ämnesövergripande undervisning kan leda till en bättre förståelse av alla ämnena inom skolverksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur lärare förhåller sig till att arbeta ämnesövergripande inom bildämnet och matematikämnet i åtta svenska kommunala grundskolor. Metoden som används i den här studien är en kvantitativ enkätundersökning. Kvantitativ enkätundersökning valdes för att samla in material till undersökningen eftersom studiens syfte riktar sig mot hur lärare förhåller sig till ämnesövergripande undervisning i bildämnet och matematikämnet. Studiens resultat visar att lärare, som undervisar i bildämnet och matematikämnet, använde sig av ämnesövergripande undervisning till en viss del, men att brister i avsatt planeringstid påverkar deras möjligheter att genomföra arbetet fullt ut.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vida kvinnliga och manligabildlärare bemöter elever med det biologiska könet pojke och flicka med genussom teoretisk utgångspunkt. Undersökningen behandlar även hur bildläraresbemötande påverkar elevernas motivation och lärande inom bildämnet. Denkvalitativa forskningsmetoden har använts i detta examensarbete genomgruppintervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialetutgörs av två gruppintervjuer som innefattar sammanlagt sex informanter som gårförsta året på gymnasiet. Undersökningen visar att bildlärare oavsett om det är enkvinna eller man bemöter pojkar och flickor olika inom bildämnet. Dennaundersökning har också påvisat att bildlärares bemötande påverkar hur vidaeleverna känner sig motiverade till att tillgodose sig undervisningen. Det visar sigatt de manliga bildlärarna har högre krav på elever med det biologiska könet flickaän vad de har på elever med det biologiska könet pojke. Dock visar det sig attdessa höga krav på flickor bidrar till att flickorna presterar bättre inom bildämnetoch på så sätt uppnår ett högre betyg än pojkarna. Det visar sig även att dekvinnliga lärarna inte gör skillnad på kön utan på elevernas färdigheter inombildämnet. / <p>Bild</p>

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa, tydliggöra samt dra en slutsats om hurbildämnet gestaltas i forskning. Vi har valt att göra en bred sökning med hjälp av tre stora databaseroch genomföra en kvantitativ studie om många artiklar istället för ett mindre urval. Frågan sombesvaras är; Hur gestaltas bildämnet i forskning? med hjälp av 57 artiklar som kategoriserats i fyrakategorier. Resultatet visar att ämnesutvecklande artiklar står för 43,1% av resultatet, bildämnetsom verktyg 34,5%, bildämnets roll 15,5%, bildämnet som avlastning 3,4% och övrigt 3,4%.Slutsatsen av arbetet är att forskningen gestaltar bildämnet som ett ämne att applicera på mångaandra ämnen i skolan samt möjligheter för eleverna att lära om kultur och nya perspektiv, menpraktiken ute i skolorna stämmer inte överens med forskningen. Hur bildämnet praktiskt arbetas med representeras i två omfattande artiklar från 2005 och 2006 där empiriska studier gjorts medelever, lärare och skolledare.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur bildlärare förhåller sig didaktiskt till elevers eget skapande i grundskolan årskurs 7–9s undervisning, genom att undersöka lärarnas egna utsagor när det gäller tolkning, implementering och bedömning av kunskapskraven kopplat till skapande. Frågeställningarna är: Hur förhåller sig bildlärarna till kunskapskraven i bildämnet årskurs 7–9 när det gäller skapande, hur likvärdig är bildlärarnas bedömning av elevers skapande samt hur beskriver bildlärare att de ger eleverna möjlighet att arbeta med det egna skapandet? Huvudstudien bygger på intervjuer med tio yrkesverksamma bildlärare i årskurs 7–9. Två teorier har använts för den induktiva analysen; ramfaktorteori och Lindströms modell för analys av estetiska lärandeformer. Resultatet visar att deltagarna förhåller sig relativt lika till bildämnets kunskapskrav och elevernas skapandeprocesser. Resultatet visar också att olika ämneskonceptioner har en stor inverkan på bildundervisningen, samt att mindre elevgrupper är den ramfaktor lärare anser har störst påverkan på elevens möjlighet att utveckla sitt eget skapande. Det råder skilda meningar om huruvida bedömningen av elevernas skapande är likvärdig.

Syftet med den här studien är att öka förståelsen och upptäcka skillnader över faktorer som lärare inom skolämnena bild och matematik menar påverkar flow i undervisningen. Studien använder flow-teori samt sociokulturellt perspektiv som teoretiska verktyg där data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Totalt är det fyra intervjuer samt fyra enkät svar som bygger upp studiens data. Som bakgrund har studier som rör flow, skillnader mellan skolämnena bild och matematik samt motivation i relation till undervisningen använts för att synliggöra omständigheter som kan påverka flow för lärare och elever i undervisningen. Resultatet visar att flow kan påverkas av flera omständigheter som bland annat rör skolsystemet, interaktioner samt intresse men påverkas i huvudsak av strukturer som matte- och bildundervisningen bygger på. Dessa strukturer som möjliggör flow olika mycket, påverkar omständigheterna på olika sätt där flow ter sig ha en positiv effekt över omständigheterna

Kursplanen är ett av de styrdokument som skolan styrs av och är skrivet som ett regelverk för alla Sveriges skolor. Syftet med studien var därför att undersöka bildämnets utveckling med fokus på syfte, mål och begrepp i skolans kursplaner under tidsperioden 1980-2011. I denna undersökning har jag utgått från Kosellecks begreppshistoriska teorier, där begreppens betydelse och förändringar av dem är i fokus. I metod delen redogör jag för hur urvalet och genomförandet av datainsamlingen gått till. Resultatet av min undersökning visar att de läro- och kursplaner jag studerat tydligt visar på att läroplansförändringarna i hög utsträckning påverkat utformningen av kursplanerna. Min analys visar även att bildämnets syfte och mål förändrats från att handla om kommunikation med bilder som främst innebär att granska och tolka, till att sedan övergå till att fokusera på samhällslivet och personligutveckling. Idag läggs istället betoning på att eleverna ska utveckla och införskaffa erfarenheter om hur bilder skapas, tolkas och framställs. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. De läroplansförändringar som skett mellan dessa tre kursplaner kan sammanfattas med att samhällsutvecklingen har bidragit till att det blivit en synbar förändring i respektive kursplan. I det stora hela handlar läro- och kursplaners förändringar om hur samhället utvecklas och vad som räknas som aktuell kunskap i en viss tid. / <p>2021-01-08</p>

Syftet med studien är att undersöka hur bildlärare på två olika skolor bedriver sin undervisning utifrån elevers behov av extra anpassningar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur undervisningen påverkas av extra anpassningar. Urvalet för studien är två bildlärare varav den ena arbetar på en högstadieskola och den andra på en skola med årskurs F-9. Båda lärarna har mer än 10 års erfarenhet i läraryrket. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer, där sidospår och flexibilitet tillåts. Studien är genomförd med en kvalitativ metod, som passar väl för småskalig forskning, och har ett sociokulturellt perspektiv. Genom intervjuerna framgick lärarnas vanligaste anpassningar, hur de arbetar fram extra anpassningar på skolorna och betydelsen av gruppstorlek och grupprum för att kunna tillgodose extra anpassningar. Förutom faktorer som miljö och gruppstorlek framgår det att relationsskapandet är viktigt inte bara för undervisningen utan även för att kunna utföra extra anpassningar.