Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor. Enkäten bestod främst av utdrag ur kursplanen för bild vilka eleverna hade i uppgift att besvara med vad de trodde att de betydde. Inledningsvis och avslutningsvis fick de besvara frågan varför de tror att man har bild i skolan. Resultatet sammanställdes sedan med hjälp av en version av textanalys som kallas innehållsanalys och sammanfattas med tillhörande analys och diskussion i slutet av arbetet.

Föreliggande studie tar avstamp i gymnasieutredningen En gymnasieutbildning för alla: åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning: betänkande (SOU 2016:77), som föreslog att minst ett estetiskt ämne ska återinföras som obligatoriskt i gymnasieskolan. Syftet med studien var att synliggöra innebörden i politikers argumentation avseende ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan från mars 2016 till och med april 2017. Frågeställningarna för studien löd: Vilka argument framför politiker för ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan? och: Vilken syn på kunskap kan synliggöras genom politikers argumentationer avseende ett återinförande av estetiska ämnen? Utifrån Stephen Toulmins argumentationsmodell analyserades sex artiklar med utgångspunkt i teori utifrån Gest Biesta om vad som är god utbildning och vilka önskvärda subjekt som formas i utbildning och utifrån Michel Foucaults teori om disciplinering. Resultatet synliggjorde att politikers argument handlar om att skapa konkurrenskraft i Europa och att elever ska utveckla kreativa förmågor på grund av dess relevans i flertalet yrken. Det fanns även en villkorad hållning från politiker som menade att ett återinförande inte får ske på bekostnad av andra ämnen. Samt att gymnasieskolans nuvarande hållning tvingar elever till att välja bort estetiska ämnen till förmån av de ämnen som är meriterande. Studien kommer fram till att ett eventuellt återinförande präglas av att anpassa elever med vissa förmågor som kreativitet för att upprätthålla konkurrenskraft i Europa. Däri ingår det att elever ska formas till subjekt som passar in i en rådande ordning och att de ska arbetsmarknadsanpassas. Vidare görs det en åtskillnad mellan kunskap och bildning där de estetiska ämnena står för det sistnämnda.

Den traditionella synen på bildämnet som främst ett praktiskt ämne snarare än ett kommunikativt sådant underminerar bildämnets kapacitet att verka för demokratiarbete trots Skolverkets anmodan att detta ska ske i samtliga ämnen. Med denna studie ämnar vi förstå och synliggöra några av de demokratiska förmågor som utvecklas i bildämnet samt att stödja bildlärare på gymnasiet i arbetet med demokratifrågor. Detta görs genom en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som behandlar bildämnets relation till demokrati. Litteraturen analyseras utefter Hetland et al.:s åtta studiovanor, vilka är förmågor som bildämnet specifikt utvecklar i utbildning. Resultatet visar att bildämnet har kapaciteten att fostra demokrati genom att utmana sociala orättvisor, provocera och ifrågasätta genom handling i det offentliga rummet. De åtta studiovanorna kan identifieras även i aktuella studier inom området. Litteraturstudien mynnar ut i en pedagogisk resurs för demokratiarbete i bildundervisning på gymnasiet innehållande två uppgifter med utdelningsmaterial till eleverna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildämnets status. Därför har följande frågeställningar formulerats: Vad anser bildlärarutbildare, legitimerade bildlärare, bildlärarstudenter och elever på högstadiet om bildämnets status? Anser bildlärare på högstadiet att deras ämne är prioriterat i jämförelse med andra ämnen? Vilken syn på bildämnet förmedlas under bildlärarutbildningen? En kvalitativ metod i form avstrukturerade intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet visar att majoriteten av informanter anser att bildämnet har låg status. Det visar också att majoriteten av bildlärare inte tycker att deras ämne är prioriterat. Den syn som förmedlas av bildämnet under bildlärarutbildningen är både positiv och negativ.

Tecknade serier behandlas ofta som ett sidoprojekt inom bildundervisningen och verkar sällan ses som ett komplett lärandemål. Med detta arbete vill vi öka förståelsen för hur serier kan användas i bildundervisningen som ett didaktiskt verktyg med grund i relevant forskning. För att ta reda på mer om vilka möjligheter och begränsningar som finns gjordes en sammanställning av aktuell forskning inom ämnet. Vidare tittade vi på hur serier användes och presenterades i ett läromedel i bildämnet, relaterat till forskning om serier och även till multimodalitet. Materialet som analyserats är en del av ett formellt läromedel i bild från NE. Kort sagt fokuserade läromedlet främst på fakta om serier och inte så mycket på visuellt berättande. Den sammanställda forskningen visar på en generell nytta med att använda serier som multimodal och didaktisk resurs, vilket kontrasterar det formella läromedlets presentation av serier.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för ämneslärares och gymnasieelevers erfarenheter av portfolioarbete i bild- och designämnen på en gymnasieskola med estetisk profil. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med bildlärare och elever på en gymnasieskola med estetisk profil. Empirin har analyserats tematiskt med utgångspunkt i Lindströms kategorisering av portfoliotyper och hans modell för estetiskt lärande. Resultatet av studien visar att lärarna ser fördelarna med att använda portfolion som ett kommunikativt redskap och som ett bedömningsunderlag. De utmaningar som lärarrespondenterna ser med portfolioarbetet är att eleverna har sitt fokus på resultatet, snarare än på arbetsprocess och progression. Elevrespondenterna ser portfolio som någonting positivt som hjälper dem få struktur och en ökad medvetenhet kring sin egen utveckling, genom att den synliggör den egna progressionen över tid. Den huvudsakliga slutsatsen som framträder i studien är ett behov av tydligare struktur och riktlinjer för portfolioarbete, för att det ska kunna stödja eleverna att utveckla förmågan att reflektera över sin arbetsprocess och progression.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med nya kunskaper om dels vilka förutsättningar bildlärare har att möta elever med NPF-diagnoser i undervisningen, dels vilka strategier bildlärare använder sig av för att möjliggöra lärande för elever med NPF-diagnoser. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare deltog. Intervjuerna analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att de förutsättningar som bildlärare har skiljer sig åt mellan skolor och att de lärare som har små undervisningsgrupper har bättre förutsättningar än de lärare som undervisar i stora klasser. De lärare som arbetar på specialiserade skolor som gymnasiesärskola och resursskola har även bättre förutsättningar att anpassa lärmiljön efter de behov som elever med NPF kan ha och mer tid till att bygga goda relationer till eleverna. Framträdande framgångsrika strategier i undervisningen är att ha god struktur, använda steg för steg-strategier, ha tydliga ramar, ett experimentellt förhållningssätt och att skapa goda relationer mellan lärare och elever.

Digitala resurser i bildundervisningen En kvalitativ studie av bildlärares förhållningssätt till digitala resurser i undervisningen Digital resources in art education A qualitative study of art teacher’s approaches to digital resources in education Syftet med studien är att undersöka bildlärares användning och förhållningssätt gentemot digitala verktyg i bildundervisningen. I studien undersöks vilka digitala resurser som används i undervisningen, hur de används och i vilken grad. Utöver detta syftar den till att undersöka kommunikationen som uppstår i användandet av digitala verktyg, hur lärare bedömer digitala uppgifter samt inställningen till digitala moment i bildundervisningen. Våra personliga erfarenheter av bildämnet som ett hantverksdominerat ämne ligger till grund för studien. I studien har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra bildlärare för att identifiera olika förhållningssätt till digitala verktyg. Resultatet visade att bildlärare använder lärplattformar och digitala verktyg inom tre huvudområden: i elevuppgifter, i administrativa syften och som kunskapsförmedling. Digitala resurser väljs ut baserat på personliga preferenser, tillgänglighet och förutsättningar. Därutöver visade resultatet att bilduppgifter ofta har digitala inslag men att digitala verktyg främst används som ett tillägg i undervisningen. Bildlärarna i studien svarade att bedömningen av digitala arbeten inte skiljer sig från analoga arbeten. Slutligen visade studien att det finns problematiska aspekter av implementeringen av digitala verktyg i bildundervisningen såsom ekonomiska brister, dåliga förutsättningar, tidsbrist och klasstorlek.

I denna litteraturstudie har fem utvalda studier & avhandlingar kopplade till bildterapi presenteras och analyserats. Med en kvalitativ innehållsanalys har innehållet kondenserats och tematiserats till teman och subteman. Studiens syfte är att undersöka vilket lärande som sker hos deltagare inom bildterapi. Delsyfte för denna studie är att undersöka om det finns möjligheter för den ordinarie bildundervisningen att arbeta inspirerat av bildterapin. Frågeställningarna som har väglett detta arbete har varit: Vilket lärande får deltagarna med sig från bildterapin? Vilka möjligheter finns det för den ordinarie bildundervisningen att inspireras av bildterapin? Vilka likheter finns det mellan kunskaper som erhålls igenom bildämnet enligt kursplanen och kunskaper som erhålls genom bildterapeutiska interventioner Slutsatserna i denna studie är att deltagarna i bildterapin har erhållits många nya insikter och lärdomar. Så som ökad självmedvetenhet och insikt över den egna situationen, egenmakt och insikter om behov. Deltagarens egna skapta bild har fungerat som en visuell representation över deltagarens känslor och upplevelser och fungerat som ett kommunikationsverktyg i dialogen med terapeuten. Studien vittnar även över att det finns många likheter mellan bildterapi och bildpedagogik, men samtidigt finns det mycket som skiljer dem åt. De finns emellertid fler arbetssätt som är möjlig för bildundervisningen att använda sig utav inspirerat ifrån bildterapin bland annat det gemensamma reflekterande kring bilder, då det öppnar upp för breddad förståelse kring bilder.

Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning. / <p>Bild</p>