Studiens syftet är att undersöka, analysera och diskutera hur två bildlärare på gymnasiet uppfattar den visuella representationen av olika etniciteter i sitt bildval i undervisningen. Insamlingen av data skedde genom två semistrukturerade intervjuer med två gymnasielärare i bild. Datan analyserades utifrån en tematiskt analysmetod. Resultatet visade att båda lärarna uppfattade sig ha en låg visuell representation av olika etniciteter i sin undervisning. Valet av bilder till undervisningen skedde utifrån den vita blicken och ett västerländskt perspektiv där vitheten är dominerande, vilket främjar rådande normer och maktstrukturer. En tvetydighet framkom om var ansvaret för ett breddat etniskt perspektiv i undervisningen ligger.

I denna studie har lärares uppfattningar om bildämnet behandlats genom att belysa frågor om lärarens utbildning, fortbildning och kursplanen i ämnet. Syftet med studien är att studera hur lärare i bildämnet uppfattar att undervisningen har förändrats i och med den nya kursplanen i bild. Studien vänder sig till lärare som undervisar i ämnet bild i årskurs 1–3. Frågeställningarna var inriktade mot lärarens kompetens i bildämnet, vilken fortbildning de får tillgång till, vilka hinder och möjligheter de ser med kursplanen i bild samt vilka yttre och inre ramfaktorer lärarna upplever i bildämnet. En webb-enkät utformades och sändes ut till lärare i Upplandsområdet. Det var 49 lärare som valde att svara på enkäten. Lärare tillfrågades i enkäten om de ville medverka i en intervju. Strukturerade intervjuer genomfördes med tre av lärarna. Resultaten analyserades med läroplansteoretiska verktyg utifrån Dahllöf (1967) och Lundgren (1972). Ramfaktorer som tid, rum och handling användes i analysen. Resultaten visade att bildens ämne har rätt så bra utbildade lärare men trefjärdedelar av dessa har inte fått någon fortbildning. De flesta lärare tycker att kursplanen för bildämnet är bra och tydlig. Lärare arbetat utifrån kursplanen men har svårt att arbeta med områden som visuell kultur, bilden som kommunikativt ämne och variation i materialet. Bildämnet har fortfarande låg status ute på skolorna.

Studiens syfte är att undersöka hur bildlärare uppfattar och använder grupparbete som arbetsmetod i bildämnet. En kvalitativ studie har genomförts i form av intervjuer med tre bildlärare från tre olika högstadieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att bildlärarna var positivt inställda till att använda grupparbete som arbetsmetod i sin bildundervisning. Att elevers bildspråk, samarbets- och kommunikationsförmåga utvecklas genom grupparbeten var några positiva aspekter som framkom i resultatet. Resultatet visar även att svårigheter som bildlärarna uppfattade med grupparbete var bedömning. En av bildlärarna ansåg att lämpliga moment vid grupparbeten var idé och konceptplanering medan de andra två ansåg att eleverna med fördel kunde arbeta från idé till slutprodukt tillsammans. Resultatet visar även att eleverna uppfattades arbeta självständigt i större utsträckning och var i mindre behov av handledning av läraren, när de arbetade i grupp än när de arbetar individuellt.

Denna studie syftar till att ge inblick i det område som rör bedömning i bildämnet, samt synliggöra verksamma bildlärares bedömningspraktik och förhållningssätt till bedömning och likvärdighet. Trots att det finns problematiska aspekter med bedömningen i bild är forskning i området bristfällig. I denna studie besvaras därför frågor om hur ett bedömningsarbete i bild kan se ut, vilken problematik lärarna ställs inför i bedömningssituationer, samt hur likvärdighet kan uppnås i bildämnet. Detta med hjälp av kvalitativa intervjuer med verksamma bildlärare på både grundskolan och gymnasiet. Resultatet visar på både likheter och skillnader i bedömningspraktiken, samt att arbetet är utmanande och komplext. Detta förklaras bland annat av det fria tolkningsutrymmet som läroplanen öppnar upp för, att konstnärliga och praktiska kunskaper är svåra att sätta ord på, samt att lärarna förhåller sig olika till ett kollegialt samarbete.

Denna studie handlar om feedback i en praktisk process, närmare bestämt under bildundervisningens pågående arbete. Undersökningens fokus har varit elevers föreställningar om feedback i bildundervisningen och på vilka sätt elevers upplevelse av feedback kan förstås och relateras till deras lärande. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Hur beskriver elever olika typer av feedback? Vad är kännetecknande för feedbacksituationer i ämnet bild? och Hur använder elever den feedback de får i bildundervisningen?. Elevintervjuer och observationer har användas som metod för insamling av empiri. Tjugo elever, i årskurs 8, har intervjuats och observationer har genomförts vid nio tillfällen, i två klasser i södra Sverige. Analysen, som utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv av feedback-fenomenet, visar på ett rikt resultat då feedback uppfattas på en rad olika sätt av elever. Studiens resultat i form av fem kategorier, i vilken föreställningen om feedback kunnat urskiljas, har skapats av såväl muntlig som skriftlig feedback samt vad som styr användningen av den. De tre huvudmotiv som verkar styra elevers användning av feedback är: resultat, arbetsinsats och konstnärlig integritet. Denna studie föreslår att elever, i stort, upplever de råd och utmaningar de får i bildundervisningen som just feedback och betydelsefulla givare är såväl kamrater som lärare.

<p>Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.</p><p>Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper. Jag presenterar hur en digital portfolio, som skiljer sig från en vanlig portfolio i vissa delar, skulle kunna fungera och lösa många problem som finns ute i skolorna idag, bland annat förvaringsproblemet av färdigt material, som jag upplever är ett problem ute bland skolorna.</p><p>Den digitala portfolion kan fungera som en form av bank där allt färdigt material eleven gjort läggs in, och som läraren och eleven kan utnyttja till efterföljande moment. Vilka ämnen som väljer att jobba med den digitala portfolion, är upp till lärarna. Jag har valt att fokusera på att beskriva hur bild- och medieämnet kan jobba med en digital portfolio. Avsikten med att presentera och jobba med den digitala portfolion, är att öka kunskapen om hurvida lust till att lära, kan ligga i att kunna se och förstå, vad och varför man gjort en uppgift i skolan. Jag diskuterar hur den digitala portfolion kan skapa förståelse för det man gör, och hur den kan synliggöra alla elever. Eleven kan se sin egen utveckling och skapa egna nya mål. Föräldrar kan bli mer delaktiga och bli mer insatta vad deras barn gör i skolan. Alla elever kan hamna på samma plan, datorvan som datorovan, då den digitala portfolion är färdig i sitt gränssnitt då eleven börjar. Om eleven behöver byta skola samt vid överlämning kan den digitala portfolion hjälpa både eleven och den nya läraren. För läraren hjälper den digitala portfolion bl.a. till med att lättare jobba ämnesöverskridande, att utvärdera sig själv och kursen, samt elevens kunskaper och utveckling. Det är lättare för läraren att fånga upp svaga elever och den digitala portfolion skapar en mycket god grund för samtal.</p><p>Trots många goda sidor med den digitala portfoliotekniken, tar jag även upp negativa aspekter som kan uppstå.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>This essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach.</p><p>To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching. They give reasons for why they work the way they do, and have good arguments. They also seems aware of their own work and also about the chortage it might have.</p><p>Kayeords: art teaching, teaching method, creative work</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Det här arbetet har som ditt huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare hanterar bildämnet i skolan utifrån de riktlinjer och mål som finns uppsatta i grundskolans läroplan och kursplan för bild.</p><p>För att ta reda på det har jag gjort fyra intervjuer med lärare. Jag har också studerat olika metoder i litteraturen, som är mer eller mindre användbara och meningsfulla. Resultatet av undersökningen är ett annat än vad jag hade förväntat mig. Intervjuerna har visat att de fyra lärarna arbetar olika efter sina egna förutsättningar. De har olika erfarenhet och tycker olika saker är viktiga. Lärarna motiverar varför de arbetar som de gör och har bra argument. De är medvetna om sitt eget arbete och de brister det kan ha.</p><p>Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, undervisningsmetod, skapande verksamhet</p>

ABSTRACT This essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach. To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching. They give reasons for why they work the way they do, and have good arguments. They also seems aware of their own work and also about the chortage it might have. Kayeords: art teaching, teaching method, creative work / Sammanfattning Det här arbetet har som ditt huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare hanterar bildämnet i skolan utifrån de riktlinjer och mål som finns uppsatta i grundskolans läroplan och kursplan för bild. För att ta reda på det har jag gjort fyra intervjuer med lärare. Jag har också studerat olika metoder i litteraturen, som är mer eller mindre användbara och meningsfulla. Resultatet av undersökningen är ett annat än vad jag hade förväntat mig. Intervjuerna har visat att de fyra lärarna arbetar olika efter sina egna förutsättningar. De har olika erfarenhet och tycker olika saker är viktiga. Lärarna motiverar varför de arbetar som de gör och har bra argument. De är medvetna om sitt eget arbete och de brister det kan ha. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, undervisningsmetod, skapande verksamhet

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion. I bildämnet får elever reflektera sina individuella känslouttryck som skapar många unika tillfällen till självreflektion. Man får olika möjligheter att använda sig av alla sinnen för att utveckla nya kreativa/skapande inlärningsmetoder. Bildförståelsen baseras på semiotiska grunder där man skiljer på uttryck och innehåll i en bild och upplever den som ett teckensystem. Man lär sig uppfatta detaljer och helheter och utvecklar förmågan att kunna tänka visuellt där man förbinder/förenar sin visuella förmåga med sin tänkande förmåga.

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag. Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år. Dels genom en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och metodböcker inom det bilddidaktiska fältet samt den nu gällande läroplanen (Lpo 94), den kommande läroplanen (Lgr 11) och den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Studien har visat att bildundervisning utövas på många olika sätt. Innehållet i bildundervisningen består i vissa falla näst intill bara av bildframställning var pedagogerna på ett sparsamt sätt för in kursplanens kunskapsmål terminsvis och som delas upp i smått torftiga övningar. I andra fall består den av en enorm variationsrikedom där kursplanens alla kunskapsmål bearbetas intensivt under en och samma termin. De aspekter som studien påvisat kan bidra till att påverka pedagogernas undervisning är vilken privat syn pedagogen har på bildämnet samt vilka organisatoriska förutsättningar pedagogen ges. Vilken utbildning pedagogen har inom ämnet samt hur pedagogen ser på lärande.