No description available.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur bildämnet konstrueras i olika digitala läromedel. Vi har genom en diskursanalytisk metodansats tolkat tre digitala läromedel i bild som är de tre största på marknaden. Frågorna som besvaras är: Vilka ämneskonceptioner konstrueras i digitala läromedel i bild? Och; hur legitimeras bildämnet i digitala läromedel? Resultatet visar tre nämnvärda diskurser; demokratisk, konstnärlig och framställning, som synliggörs i de digitala läromedlen och som därmed konstruerar ämneskonceptionen i bildämnet. Slutsatsen är att dessa diskurser är förankrade i de traditioner som framträder i bildämnets historia som gemensamt upprätthåller de ämneskonceptioner som finns hos lärare, elever och vårdnadshavare.

Syftet med studien är att undersöka hur en elev på estetiska programmet bild och formgivningser på sitt eget lärande inom bild och bildframställning, hur eleven uppfattar och ser på syfte och innehåll i bildämnet på estetiska programmet relevans för dagens samhälle och deras framtid samt hur elever använder digitala resurser på sin fritid. Detta undersöktes genom en intervju med en elev som läste sitt tredje år på gymnasiets estetiska program. Resultaten tolkades sedan utifrån utbildningsvetenskapliga teorier. Elevens informella lärande kan tolkas som att främst bestå av informellt självstyrt lärande och tillfälligt lärande. Man kan också tolka resultatet som att eleven känner ett behov av att använda digitala lärresurser och informellt lärande för att komplettera sin formella utbildning. Man kan tolka svaren som att eleven främst såg ämnet ur ett hantverksbaserat perspektiv och att detta till viss del skilde sig från läraren.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument. Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning. Bedömningen utgick från en normativ syn i avseende kvalité på studenters arbete. Studenter bedömdes återkommande summativt genom närvaro, arbetstakt, hur de följde instruktioner och produktens kvalité. Studentarbeten bedömdes i delar där hantverksskicklighet dominerade.  Lärarna utförde kollegiala bedömningar av studentarbeten utifrån ett relativt betygssystem, vid dessa sessioner användes inga uttalade betygskriterier. Kvalitetskriterier kommuniserades till studenter under lektioner och redovisningar i form av korta kommentarer, till exempel nice, good, bad composition och studentarbeten användes ofta som exempel. Feedback gavs återkommande, den beskrev produkten men var sällan formativ i interaktion med studenten.  Under lektioner förbättrade lärarna delar av studentarbeten genom att måla/ teckna på deras produkter vilket kan ifrågasätta en rättvis bedömning. Utifrån samtal och intervjuer med lärarna framgår att de såg bedömning som relativt oproblematisk, de utgick mer från egen erfarenhet än relaterade till befintliga styrdokument. Studenternas process och intention med arbetet användes mycket sparsamt som bedömningskriterier. Studien visar att det är svårt att förena en stark ämnestradition, förändringar utifrån nationella styrdokument och förhållandet att dessa studenter skulle bli bildlärare och inte konstnärer. Studien ger även underlag för diskussion hur den kulturella kontexten påverkar sättet att bedöma och väcker frågor om behovet av att utbyta erfarenheter i relation till kvalité inom utbildning. / Assessment of the Arts has been challenged regarding its quality, fairness, function and how it affects the subject and the individual .  The study examines assessment of Visual Arts in teaching education in South Africa, presented from a teacher’s view. The research questions have been based on a didactics theory .The Method is a two-month field work with participant observations, collection of documents and interviews at the teaching education where the daily work of three teachers, have been followed. The empirical material is analyzed from the three didactic questions what, how and why. The result shows that the teacher’s assessments are based on a normative approach in regards to high and low quality. The teachers performed collegial assessments of student work. A relative rating system were works were compared was used during the assessment. No explicit grading criteria were used. Students were repeatedly summative assessed on attendance, work pace, how they followed instructions and results of the projects. The projects were judged in parts where artistic technical skills dominated the grading process. Criteria were communicated to students during the lesson and presentation as brief comments, such as nice, good, bad composition and pieces student work was often used as an example. Feedback was recurrent describing the product but was rarely formative in interaction with the student. During lessons teachers improved some parts of students work by painting /drawing directly on their products, which might make questionable a fair assessment. The teacher regarded assessment as relatively easy task, referring to personal experience rather than to criteria/aims in course syllabus. Students' intentions of their work were not assessed. The study provides a basis for discussing how cultural context affects the way to assess and raises issues in relation to sustainable quality education of fair assessment. The ethnographic method increases understanding and helps reflections of higher education from a global perspective.

Utifrån vårt intresse inom bild så har vi uppmärksammat att det förekommer skillnader i pojkar och flickors bilder, hur dem målar och vad dem målar. Studiens syfte är att belysa hur några förskollärare arbetar kring jämställdhet i sina bildaktiviteter. Utifrån förskolans läroplan står det att förskolläraren ska organisera utbildningen så att barnen möts, leker, lär tillsammans, utvecklar och provar sina förmågor och intressen på lika villkor oavsett könstillhörighet. Studiens metod baserades på semistrukturerade intervjuer där tre förskollärare intervjuades. Vi genomförde studien ur ett jämställdhetsperspektiv för att se om förskollärarna anser att det är skillnader på flickor och pojkar i deras bildskapande. Läroplanens jämställdhetsbegrepp beskrivs att båda könen ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor. Barnen ska inte hindras av de traditionella könsmönstren. Det insamlade materialet analyserades tematisk. Resultatet visade att de tre förskollärarna anser att bild är viktigt i barns utveckling och lärande. De pratade om att man får in de flesta av läroplanens mål i skapande aktiviteter. Det visade sig att det förekommer skillnader i barns bilder, mer i det fria skapandet än i det styrda. Våra respondenter hade svårt med begreppet jämställdhet och beskrev begreppet jämlikhet. / Based on our interest in painting, we have noticed that there are differences in boys 'and girls' pictures, how they paint and what they paint. The purpose of the study is to shed light on how some preschool teachers work around gender equality in their visual activities. Based on the preschool curriculum, it says that the preschool teacher must organize the education so that the children meet, play, learn together, develop and test their abilities and interests on equal terms regardless of gender. The study method was based on semi-structured interviews where three preschool teachers were interviewed. We conducted the study from a gender equality perspective to see if the preschool teachers believe there is any differences between girls and boys in their image creation. The curriculum's concept of gender equality describes that both sexes must have the same opportunities to develop interests and abilities. Children should not be hindered by the traditional gender patterns. The collected material was analyzed thematically. The results showed that the three preschool teachers believe that image is important in children's development and learning. They talked about getting most of the curriculum's goals into creative activities. It turned out that there are differences in children's images, more in free creation than in controlled. Our respondents had difficulty with the concept of gender equality and described the concept of equality.

Sammanfattning Undersökningar och utvärderingar har visat att digital bildframställning inte utgör så stor del av den totala bildproduktionen som på många skolor främst sker med mer traditionella metoder. Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om användningen av digitala verktyg i bildämnet, främst i form av bildproduktion.  Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer och av en enkätundersökning för att få en inblick i bildlärares attityder och de problem som de upplever när de arbetar med digitala verktyg i bildämnet. Resultaten tyder på att det finns olika orsaker till att lärare väljer att inte arbeta med digitala bildframställningsmetoder och att de upplevda problemen till viss del varierar.  Fler lärare, som upplever att ledningen på skolan tar ansvar och visar engagemang för att eleverna ska arbeta digitalt och att verktyg för ändamålet finns, tycks ha en tendens att arbeta oftare med digital bildframställning. Samtidigt verkar det finnas en viss motvilja att överge de mer taktila delarna av bildämnet som kom till uttryck i intervjuerna. Det verkar inte endast vara materialtillgång eller digitala kunskaper som avgör lärarens vilja att arbeta digitalt även om det tycktes spela en viss roll.

Denna studie undersöker bedömning och strategier i bildundervisningen. Forskningsfrågorna syftar till att synliggöra vad verksamma bildlärare bedömer i elevernas arbeten, vilka bedömningsstrategier de använder sig av samt vilka utmaningar som kan urskiljas vid bedömningsarbete och betygssättning. Studiens empiri består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju bildlärare där materialet har bearbetats och analyserats utifrån en innehållsanalys och med studiens två teorier, läroplansteorin samt ramfaktorteorin, som utgångspunkt. Resultatet visar att det som lärarna bedömer är arbetsprocessen och slutresultatet, planering och självständighet samt närvaro under lektionstid. De bedömningsstrategier lärarna använder i formativ- och summativ bedömning är: observationer och frågor, sortering i betygsnivåer, färgkodning, matriser, digitala portföljer och kollegial sambedömning. Slutligen visar studien de utmaningar som förekommer vid bedömningsarbete och betygsättning, som främst handlar om olika ramfaktorer. Dessa är tillgången till bildsal och material, digitala verktyg, elevantal, tidsaspekt, kursplanens formulering samt avvägning vid bedömning.

Vi är just nu i en tid av polarisering i det politiska klimatet där fler ämnen och frågor får kontroversiell laddning. Eftersom skolan är en plats där unga ska få möjlighet att utveckla demokratiska kunskaper och förmågor som i förlängningen ska fungera som en motståndskraft mot riskfyllda och odemokratiska beteenden måste ett aktivt arbete med demokratiuppdraget ske. Men Skolinspektionens senaste rapport visar att 21 av 30 grundskolor i landet brister i arbetet med demokratiuppdraget.1 Denna studie avser att undersöka hur bildämnet, genom arbete med kontroversiella ämnen, kan utveckla demokratiska förmågor och färdigheter. Som utgångspunkt i studien undersöks elevers och unga vuxnas upplevelser, erfarenheter och tankar kring skapandets demokratiska potential och arbetet med kontroversiella ämnen i bildämnet. Jag har analyserat deras svar utifrån diskursanalys som tolkningsram samt teorier kring vilka subjektspositioner vi tar i mötet med andra och oliktänkande. Resultaten visar att begreppet “kontroversiellt” är komplext och kontextuellt och något som elever drar sig för att prata om och arbeta med. Detta tycks bero på bristande förmågor att hantera oliktänkande och ingå i demokratiska samtal, främst av en rädsla över vad andra kommer att tycka om en själv. Det blir synligt att det finns ett behov för att arbeta med dessa ämnen i skolan då informanterna uttrycker att det kan främja förmågan att hantera oliktänkande, förbereder en för livet efter skolan och övar en färdighet som alla har lika rätt att lära sig. Det framgår också att bildskapande är ett medium som har hög potential att uttrycka åsikter, väcka känslor och få en att tänka. Under arbetet har jag tagit ett dubbelt perspektiv där jag parallellt med uppsatsskrivningen har filmat reflektioner som väckts. De filmade reflektionerna har sammanställts i videoverket Varför är det svåra svårt? som visades på Konstfacks vårutställning. Idéer som väcktes under arbetet presenterades på Bildpedagogiskt symposium om demokrati och framtid på Vårutställningen på Konstfack 25 maj 2023 som anordnades av Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson och Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5. / We are currently in a time of polarization in the political climate when more topics and issues are gaining controversial charge. Since school is a place where young people should have the opportunity to develop democratic knowledge and abilities which, in the long run, should act as a force of resistance against risky and undemocratic behavior, active work with the democratic mission must take place. But the Swedish Schools Inspectorate's latest report shows that 21 out of 30 primary schools in the country are failing in their work with the democratic mission.1 This study intends to investigate how visual arts education, through work with controversial subjects, can develop democratic abilities and skills.  As a starting point in the study, students' and young adults' perceived ideas, experiences and thoughts regarding the democratic potential of creative practices and the work with controversial subjects in the subject of visual arts are examined. I have interpreted their answers using discourse analysis as an interpretive framework and theories about which subject positions we take in the meeting with others and dissenters. The results show that the term "controversial" is complex and contextual and something that students shy away from talking about and working with. This seems to be due to a lack of ability to deal with dissent and engage in democratic conversation, mainly out of a fear of what others will think of oneself. It becomes clear that there is a need to work with these subjects because, according to the informants, it can train the ability to cope effectively with dissent, prepare for life after school and practices an ability that everyone shares equal right to learn. It is also evident that image creation is a medium that has a high potential for expressing opinions, waking emotions and making one think. During the process of writing the thesis, I have taken a double perspective where in parallel with writing, I have filmed myself reflecting on the process itself. The filmed reflections have been compiled in the video work Why is the difficult difficult? which was shown at Konstfack's spring exhibition. Ideas that arose during the work were presented at the Visual Arts Education Symposium on Democracy and the Future at the Spring Exhibition at Konstfack 25 May 2023 organized by Belinda Morén, Katarina Seth, Mari Eriksson, Sandrine Samuelsson and Amanda Sammeli. 1 Skolinspektionen (2022). Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen - Inriktning samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9, publicerad 28 nov 2022, s. 5.

Syftet med denna undersökningen är att synliggöra högstadieelevers upplevelser av formativa och summativa bedömningsformer i skolan. Vi vill även undersöka huruvida deras upplevelser kan påverka deras psykiska hälsa utifrån Banduras (1977; 1982) teori om självskattning. “Psykisk hälsa” i det här arbetet förklaras inte som psykologiska diagnoser utan snarare behandlar arbetet elevers “vardagsstress” och andra aversiva upplevelser som hör till vardagen. Två av frågeställningarna som studien undersöker är: Vilka bedömningsformer uppger elever används inom bildämnet respektive teoretiska ämnen? Hur upplever elever i årskurs 9 olika bedömningsformer? Undersökningen är av kvalitativ karaktär och utgår från semistrukturerade intervjuer för att belysa elevers individuella upplevelser och berättelser om bedömning. Resultatet visar att elever upplever att de använder mest formativa bedömningsformer inom bildämnet, där de även förklarar att de inte erfarar några aversiva upplevelser. I kontrast till detta berättar eleverna att de använder sig främst av summativa bedömningsformer i de teoretiska ämnena, och uppger olika aversiva upplevelser de erfarar inför dessa. Slutsatsen är att eftersom eleverna erfarar aversiva upplevelser kring summativa bedömningsformer, men inte formativa, behöver bildlärare och lärare i teoretiska ämnen samspela mer. Ett förslag är att Skolverket skriver in förtydligande och högre krav på formativ bedömning i de teoretiska ämnena. Lärare i generell aspekt behöver också ta elevernas psykiska hälsa på allvar och kanske fråga sig själva varför eleverna erfarar aversiva upplevelser om bedömningsformer och hur man kan motarbeta detta.

No description available.