Psykisk ohälsa förstås idag som ett stort samhällsproblem som också får utslag på arbetsmarknaden. I mars 2016 fick arbetsgivarna ett ökat ansvar för medarbetarnas välmående. Denna studie undersöker hur arbetsledningen på en arbetsplats där det finns en uttalad ambition att sänka sjuktalet resonerar kring hälsa och arbetsliv, med särskilt fokus på psykisk ohälsa. Studien är kvalitativ och utgår i huvudsak från intervjuer och textmaterial i form av publicerade artiklar på myndighetens intranät. Studiens syfte är att granska hur ledningen förstår och hanterar medarbetares psykiska ohälsa. Min studie visar hur ansvaret för medarbetares hälsa på olika sätt förskjuts och förhandlas. Cheferna ser sitt arbetsgivaransvar som en självklarhet, samtidigt som de också förstår den psykiska ohälsan som ett större samhällsproblem som ligger utanför deras kontroll. Orsaken till varför medarbetare mår dåligt blir därför av vikt. Ett nära ledarskap, medarbetares inställning och en viss reglering av privatlivet förstås vara möjliga lösningar på medarbetares psykiska ohälsa, liksom flexibel arbetstid samt att gå ner i arbetstid. Ytterst får också medarbetarna själva en central roll när det kommer till att lösa stress och ohälsa på arbetsplatsen och uppsatsen visar hur diskursen om psykisk ohälsa i arbetslivet kan kopplas till en större samhällsprocess om individens ansvar för sin egen hälsa.

Human reproduction is increasingly commodified, which paves the way for reproductive enhancement rather than just assistance. Non-medical gender/sex selection is one of the reproductive enhancement services that is offered on the fertility market, and it is a practice that raises severe concerns regarding the social and political impact of biotechnologies. Through Critical Discourse Analysis and Biomedicalization theory, I analyse how non-medical gender/sex selection is legitimised in online forum discussions. I argue that gender/sex selection is legitimized through gender- and family-conservative and neoliberal ideologies, and that gender/sex selection can be understood as a tool to enhance the family, increase privilege, and attain hypernormativity.