Gender diversity in corporate America has become an increasingly popular topic for academic research. While extensively written about, no consensus has been reached to conclusively and consistently determine the relationship between the presence of women on a board and financial performance of the firm. This thesis contributes to existing literature by examining diversity through the lens of Rosabeth Moss Kanter’s Critical Mass Theory, questioning whether the third woman on a board truly serves as a “tipping point” for firm performance. Though the results are largely insignificant, we are able to establish that the Critical Mass Theory does not apply to ROA; the predicted impact of the first woman is greater than the impact of the third woman.

Titel: Leder revision och en ökad andel kvinnliga styrelseledamöter till högre redovisningskvalitet? En kvantitativ studie om hur revision och styrelsens könsfördelning påverkar huruvida fel kvarstår i årsredovisningen Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Johannes Johansson och Linnéa Maijanen Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Sedan den obligatoriska revisionens borttagande för mindre aktiebolag i Sverige har det pågått en ständig debatt om dess konsekvenser, vilket påståtts leda till fler fel i årsredovisningar. Omfattade forskning har bedrivits kring den frivilliga revisionens fördelar, men frågan huruvida revision leder till faktisk ökad redovisningskvalitet har lämnats utan svar. Samtidigt har ett ökat fokus lagts på jämställdhet och den rådande obalansen i företagsstyrelser runt om i världen. Tidigare forskning har visat på en stor mängd fördelar med ökad kvinnlig representation i företag och dess styrelser. Studien ämnar därför att undersöka om revision och styrelsens könsfördelning i mindre svenska aktiebolag påverkar redovisningskvaliteten. I studien används ett kvantitativt mått för redovisningskvalitet i form av kvarstående fel i årsredovisningen.  Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetiskt-deduktiv metod. Ett tvärsnittsperspektiv antas där data samlas in för år 2019 med ett urval om 1093 svenska aktiebolag som undgår gränsen för revisionsplikt. Den data som används är av sekundär art och informationen samlas in från databasen Retriever Business. Denna data har sedan genomgått analyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet visade att revision inte leder till att färre fel i årsredovisningen kvarstår. En djupare analys av de olika feltyperna visade dock att revision leder till att färre väsentliga fel kvarstår. Resultatet visade att en ökad andel kvinnor i styrelsen inte leder till att färre fel i årsredovisningen kvarstår. Skillnaden i resultatet mot tidigare forskning kan bero på att tidigare fokus legat på större företag, samt styrelsens stundtals begränsade inverkan på årsredovisningens innehåll och därmed redovisningskvaliteten. Detta kan leda till att de fördelar som ökad kvinnlig representation kan ge inte får någon inverkan.  Examensarbetets bidrag: Ett kvantitativt mått för redovisningskvalitet har använts vilket kan ge ökad kunskap i diskussionen om hur redovisningskvalitet ska mätas. Studiens resultat ger ökad kunskap om konsekvenserna av den obligatoriska revisionens borttagande för mindre aktiebolag i Sverige. Resultatet visar även att det än idag råder tydlig obalans i könsfördelningen i styrelser och ger svar på frågan om hur ökad kvinnlig representation i styrelser påverkar redovisningskvaliteten.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka hur revision påverkar kvarstående fel i årsredovisningen med en vidare definition av fel då studien inte undersökte huruvida alla årsredovisningens delar fanns med och var korrekta enligt rådande regelverk. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är att undersöka hur en bättre balans i könsfördelningen hos företagsstyrelser påverkar företagets prestationer i små och stora företag, detta då resultatet visade att tidigare forskningsresultat för stora företag inte kunde påvisas i mindre företag. Ytterligare förslag är att undersöka huruvida de kvinnliga fördelar som påvisats i tidigare forskning får en större påverkan på redovisningskvalitet i positionen som revisor eller redovisningskonsult.  Nyckelord: Redovisningskvalitet, Revision, Kvinnlig representation, Könsbalans, Styrelser / Title: Does an audit and a higher female representation in boardrooms lead to higher accounting quality? A quantitative study on how auditing and boardrooms gender balance affects whether error remains in the annual report. Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration  Author: Johannes Johansson and Linnéa Maijanen Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January Aim: Since the removal of mandatory audit for small limited companies in Sweden the debate has been ongoing around the consequences following the removal. Removal is claimed to lead to more errors in the annual reports. Extensive research has been conducted on the benefits of voluntary audit, but the question whether it leads to actual higher quality or only experienced higher quality has still not been answered. At the same time more focus has come for gender equality and the current imbalanced gender ratio within boardrooms around the world. Earlier research has shown many benefits with higher female representation in company boardrooms. Therefore, this study purposes to examine how audit and gender balance in smaller Swedish limited companies affects accounting quality. In this study a quantitative measure is used for accounting quality in the shape of error in annual reports. Method: This study emanates from a positivism research philosophy point of view with a hypothetico-deductive method. A cross-sectional perspective is used where data is collected from annual reports for 2019 with a sample size of 1093 Swedish limited companies that goes under the limit for mandatory audit. The data is collected from a secondary source, the database Retriever Business.  Result & Conclusions: Audit doesn’t lead to fewer errors remaining in the annual report. A deeper analysis of the different error-types does however show that fewer essential errors remains after an audit. A higher female ratio in the boardroom doesn’t lead to fewer error remains. This discrepancy could depend on previous research primarily focused on bigger companies and the boardrooms might have limited impact on the actual content in the annual report. Due to these circumstances the benefits of higher female representation may not apply here. Contribution of the thesis: The quantification of accounting quality contributes with more knowledge and discussion on whether accounting quality actually can be measured or not. This study shed more light on the consequences on the removal of mandatory audits for smaller limited companies in Sweden. The study shows that there still is a clear imbalance in the gender distribution in boardrooms and also answers whether higher female representation in boardrooms affects the accounting quality. Suggestions for future research: To examine whether audit affects remaining errors in annual reports with a broader definition of error, this study didn’t examine whether every part of the annual report was constructed according to current regulations. Another proposal is to examine how a better gender balance in boardrooms affects the performance of both smaller and bigger companies, due to this study of smaller companies has a discrepancy compared to previous research on bigger companies. One last proposal is to examine whether the benefits of female representations demonstrated in previous research have a greater impact on accounting quality when the accounting consultant or auditor is female. Key words: Accounting Quality, Audit, Female representation, Gender balance, boardrooms

Bakgrund: Utifrån HR-transformationen har HR-funktionen samt HR-chefer fått en ny inriktning. Istället för att vara omvårdande och administrativa ska de vara mer värdeskapande, strategiska och effektiva. I och med detta har även rollerna för HR förändrats där förväntningarna samt vad HR bör fokusera på i sitt arbete har blivit otydligt. Detta har i sin tur skapat ett legitimitetsproblem för HR som blivit speciellt påtagligt i ledningsgruppen, där HR-chefer nu ska verka som en strategisk business partner. Det kan finnas olika orsaker till varför detta legitimitetsproblem existerar i praktiken på den svenska arbetsmarknaden. Dock finns det bristande forskning kring HR-chefers legitimitet i ledningsgrupper i Sverige samt hur de upplever sin legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur HR-chefer i praktiken ser på deras legitimitet samt hur de tror att den eventuellt kan stärkas. Vidare är syftet att undersöka ifall HR-chefer använder sig utav mätverktyg gällande de mänskliga resurserna som hjälpmedel för att erhålla legitimitet. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ samt abduktiv metod där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Det är 10 stycken HR-chefer som intervjuats från olika branscher med olika typer av erfarenheter. Vald metod grundar sig i att studien är ämnad att fokusera på att få en djupare förståelse för valt problemområde, snarare än att försöka hitta lösningar på problemformuleringen. Slutsats: Studien har resulterat i att HR-chefer generellt sett inte upplever att de har bristande legitimitet i vare sig sin yrkesroll eller i ledningsgruppen. Vidare har studien bidragit med en förståelse för att mätverktyg gällande de mänskliga resurserna faktiskt kan fungera som ett hjälpmedel till HR-chefer för att de ska erhålla eller stärka sin legitimitet. Studien har dessutom lyft fram andra faktorer som har visat sig ha en positiv inverkan på legitimiteten där kommunikation, visa sitt värde samt att vara insatt i hela verksamheten tas upp som exempel. / Background: After the HR transformation, the HR function and HR managers should be more strategic, effective and creating more value than being only an administrative function like they were before. Based on this new alignment the expectations and what the HR function should focus on have become unclear. In turn, this have created a legitimacy problem for HR and have also affected them in their ambition to become a strategic business partner in company’s boardrooms. There could be different reasons to why this legitimacy issue exists on the Swedish work market. However, are the research about HR managers legitimacy in boardrooms in Sweden and their experience around their own legitimacy insufficient. Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how HR managers in practice look at their legitimacy and how they believe it can be strengthened. Furthermore, the purpose is to investigate whether HR managers use measuring tools regarding human resources in their ambition to obtaining legitimacy. Method: The study has been conducted with a qualitative and abductive method, where interviews have been used as a data collection method. 10 HR managers have been interviewed from different industries with different types of experiences. The chosen method is based on the study’s focus, which is to gain a deeper understanding of the chosen problem area, rather than trying to find solutions to the problem. Conclusion: The result of this study indicate that HR managers generally do not feel that they have a lack of legitimacy in either their professional role or in the company’s boardroom. Furthermore, the study has contributed to an understanding that measuring tools regarding human resources can function as a tool for HR managers in their ambition to obtain or strengthen their legitimacy. The study has also highlighted other factors that have proved to have a positive impact on the legitimacy where communication, showing their value and having knowledge about the entire business are addressed as examples.