<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter. / This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde.

This thesis examines the role of aesthetic experience of the audience within art exhibitions and its influence on their exhibition making and curatorial decisions of art institutions. This is done by comparing the practices within two case institutions located in Stockholm -Moderna Museet, a public art museum and Bonniers Konsthall, a private art institution. The research questions for this study are: What strategies do Moderna Museet and Bonnier Konsthall use to understand the aesthetic experience of their audience? Do the current visitor surveys used in these institutions capture the aesthetic aspect of the visitor experience? How does this knowledge about the aesthetic experience of the visitor influence the curatorial decisions within the two museums? The material consists of visitor survey questionnaires used in both the institutions as well as interviews that were conducted with staff members of the two institutions. The material is examined using the aesthetic experience theory, in order to focus specifically on the aesthetic aspect of the total visitor experience.  The thesis groups the different strategies used within the two institutions in two categories of formal and informal strategies, based on the formality of their conduction. It further compares the practices of the two institutions in order to examine the difference in the perspective of public and private art museums towards their visitors. By eventually tracing how knowledge collected by the formal and informal strategies reinforces each other, the thesis draws a more complete picture of the role the aesthetic experience of the visitor plays within art institutions and their art exhibitions.