Denna uppsats undersöker effekten av styrräntan på bostadspriser och antalet sålda bostäder i Sverige under perioden 2005–2019. Under denna period har styrräntan varit historiskt låg och bostadspriserna har stigit med nästan 200 procent. Bostadsmarknaden påverkas av flera faktorer, däribland styrräntan, men frågan är hur mycket styrräntan faktiskt påverkar bostadspriserna. Genom regressioner med penningpolitiska chocker som förklarande variabel visar våra resultat att bostadspriserna minskar med ungefär 4,5 till 13 procent vid en räntehöjning på 1 procentenhet två månader efter den penningpolitiska chocken. Dessa resultat är dock inte statistisk signifikanta. Vi gör även ett försök att beräkna hur mycket styrräntan bidragit till prisökningarna utifrån våra skattningar och kommer fram till att styrräntan kan förklara endast en liten del av de drastiska prisökningarna.

Hösten 1985 valde Riksbanken att avreglera den svenska finansmarknaden. En del i denna avreglering var slopandet av det bolånetak som fanns vid denna tidpunkt. Studiens syfte är att utreda vilka kort- och långvariga priseffekter slopandet av bolånetaket hade på den svenska bostadsmarknaden samt bostadsmarknaden i Stockholm. För att göra detta har en ARIMA-modell använts i syfte att studera skillnader mellan en predicerad prisutveckling utan avreglering och den faktiska prisutvecklingen med avreglering. Studien har avgränsats till att bara studera Sverige och Stockholmsområdet, samt till att bara titta på prisutvecklingen för småhus i dessa områden. Resultaten visar att prediktionerna från ARIMA-modellerna med signifikans skiljer sig ifrån det faktiska utfallet. Studien har däremot inte kunnat visa signifikanta effekter av de oberoende variablerna och det är därför inte möjligt att med säkerhet dra några slutsatser om vilka effekter avregleringen har haft på den svenska bostadsmarknaden.

Hushållen idag investerar stora summor pengar i bostäder och är högt belånade i jämförelse till sin inkomst och bostadens värde (Finansinspektionen, 2017a, s. 7). I och med den höga belåningsgraden som många hushåll har, den låga likviditeten och det långa betalningsansvaret som bostadsinvesteringar innebär, utsätter sig hushållen för ett antal finansiella risker under låneperioden; prisfall på bostadsmarknaden, konjunktursvängningar, arbetslöshet och förändringar i räntan (Finansinspektionen, 2017a, s. 4).Något som är nära relaterat till dessa risker är låntagarens riskuppfattning och risktolerans kring bostadsinvesteringen. Tidigare studier inom risktolerans har bland annat undersökt risktolerans kopplat till ålder för att se om man kunnat påvisa något samband mellan ålder och risktolerans i olika finansiella beslut. Detta har främst undersökts i USA utifrån investeringar i aktier, obligationer och även i olika lotteri- och spelsammanhang. Resultaten från studierna återspeglar således inte risktolerans kring specifikt bostadsinvesteringar i den svenska kontexten. Skillnaden mellan risktolerans och upplevd risk är även viktig att ta hänsyn till då det kan vara så att två personer upplever samma risk med en investering, men är olika villiga att ta risken (Grable & Lytton, 1998, s. 17). Det finns dessutom anledning att misstänka att riskuppfattningen och risktoleransen med bostadsmarknaden kan skilja mellan åldrar; äldre individer som varit med om och påverkats av stora konjunktursvängningar och ränteförändringar på bolån i Sverige torde vara mindre risktoleranta än yngre, samt uppleva större risk med riskfaktorerna. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om ett samband mellan ålder och risktolerans kopplat till bostadsmarknaden/bostadsinvesteringar finns hos privatpersoner och diskutera resultatet utifrån tidigare studier. Vidare ska samband mellan uppfattad risk kopplat till riskfaktorer inom bostadsmarknaden och ålder undersökas och diskuteras. Problemformuleringar: “Finns det något samband mellan ålder och risktolerans kopplat till bostadsmarknaden/bostadsinvesteringar?” och “Finns det något samband mellan ålder och upplevd risk kopplat till riskfaktorer inom bostadsmarknaden?“. Metod: Studien ämnar att svara på problemformuleringarna genom insamling av kvantitativ data. Detta genomfördes genom en enkätundersökning där risktolerans och riskuppfattning objektivt mättes. Resultat och analys: Totalt deltog 51 respondenter. Variationer i risktolerans och riskuppfattning inom bostadsinvesteringar/bostadsmarknaden kan, utifrån denna studies resultat, inte förklaras av ålder. De resultat som framkommit i denna studie är både i linje med och i motsats till resultaten från tidigare studier inom risktolerans. Detta resultat bör ses som ett komplement till de tidigare studierna då tillämpningsområdet är ett annat, samt att kontexten är annorlunda vad gäller land och tidpunkt. Att ålder inte verkar kunna förklara riskuppfattning och risktolerans inom bostadsmarknaden är ett viktigt kunskapsbidrag för lagstiftare och andra relevanta aktörer för att kunna införa de insatser som krävs för att förhindra eller minimera risker med investeringsformen.

Det svenska hyressättningssystemet, bruksvärdessystemet, har under flera år varit föremål för kritik. Detta till följd av en påtaglig bostadsbrist i storstadsregionerna, som främst tagit sig uttryck i form av brist på hyresrättsbostäder i allmänhet och billiga sådana i synnerhet. Enligt vissa har denna bostadsbrist kunnat kopplas till bruksvärdessystemet och dess effekter på hyresnivåerna. Denna studie syftade därför till att undersöka bruksvärdessystemets eventuella påverkan på det svenska hyresrättsbeståndet idag med utgångspunkt i Uppsala, en svensk storstad där bostadsbrist och brist på hyresrättsbostäder förekommer. Vidare syftade studien till att utreda hur och om bruksvärdessystemet kan anses ha någon påverkan på investeringsviljan när det kommer till att producera nya hyresrättsbostäder. De frågeställningar som studien grundade sig på var gällande hur hyressättning enligt bruksvärdessystemet påverkat dagens bestånd av hyresrätter i Uppsala, hur byggherrars och fastighetsägares investeringsvilja ser ut när det kommer till byggandet av nya hyresrätter i Uppsala samt vilka tänkbara alternativ till bruksvärdessystemet eller övriga åtgärder som finns för att öka investeringsviljan. Frågeställningarna besvarades med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Av resultatet i studien kunde främst konstateras att det inte råder några entydiga meningar kring om eller hur bruksvärdessystemet bör förändras, vara kvar eller bytas ut helt. Bruksvärdessystemet tycks förvisso ha haft en negativ påverkan på hyresrättsbeståndet och hyresmarknaden, bland annat genom att ha bidragit till att en stor del av hyresrättsbeståndet ombildats till bostadsrätter, men det fyller även en viktig funktion när det kommer till hyresgästers trygghet och besittningsskydd. Trots att meningarna kring bruksvärdessystemets fortlevnad går isär framkom av resultatet i studien att det inte räcker med att enbart förändra hyressättningssystemet för att lösa problemen med bostadsbrist, utan det tycks krävas åtgärder och förändringar på bostadsmarknaden i stort och även inom den förda bostadspolitiken. Resultatet i studien talade även för att en stor del av lösningen kring bostadsbristen bör grunda sig på att staten tar ett större ansvar när det kommer till att producera bostäder till den del av marknaden som inte har möjlighet att betala för sin bostad.

Syfte: Att undersöka problematiken kring hur vindkraftsprojektering påverkarbostadsmarknaden.Vad har spekulanter för attityd till fastigheter vid etablerad och planeradvindkraftverk? Vad finns det för fördelar samt nackdelar ivindkraftsetableringen utifrån ett bostadsmarknadsperspektiv? Vad harfastighetsmäklare för erfarenheter av fastighetsförsäljningar vid etablerad ochplanerad vindkraft?Metod: Kvalitativ studie med tre semistrukturerade personintervjuer, femstrukturerade telefonintervjuer samt en strukturerad e-postintervju. Dessa harvi återberättat i berättelser där samtliga respondenter har påhittade namn för attskydda deras intresse.Resultat: Styrkor vindkraftsetablering medför är att det bidrar till att minskautsläpp och öppnar upp för en ny marknad då många exploatörer vill investeraoch etablera vindkraftverk. Oro hos medborgare och spekulanter tillfastigheter i närheten av planerad och etablerad vindkraft i nuläget kanbetraktas som en nackdel. Det resulterar till reducerade fastighetspriser påbostadsmarknaden där vindkraft anträffas.Slutsats: Vindkraftverk är ett bra alternativ till dagens största energikällor.Fastighetsmäklare har märkt av en negativ påverkan på bostadsmarknaden.Kommuner har mött motstånd till vindkraftsetableringar på grund av deninverkan som vindkraftverk har på sin omgivning. Statistik över försäljningarav fastigheter i närheten av etablerad och planerad vindkraft kan ökakunskapen om hur mycket vindkraftverk påverkar fastighetsaffärer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Bostadsmarknaden i Stockholm har under en tid nu varit väldigt het och försäljningar av bostäder har slutat på skyhöga belopp. Folk satsar mer och mer på sina bostäder och de har blivit en viktig del av våra liv. Marknadsföringen är så klart en mycket viktig del när det gäller försäljningen av bostäder, det gäller att synas för mäklarna och locka kunderna till visning. Fastighetsmäklarna satsar mycket tid på utförandet av annonserna, på Erik Olsson använder man idag till exempel utbildade fotografer för att få perfekta bilder istället för att fotografera bostaden själv. Homestyling har även blivit vanligt för att kunna pressa upp priset ytterligare. Då det dessutom dyker upp fler och fler fastighetsförmedlingar är det även viktigt för fastighetsmäklarna att synas vilket kryddar på annonseringen av bostäderna ytterligare.</p><p>Syftet med min undersökning är att titta på hur Internet har påverkat marknadsföringen av bostäder. Jag har valt att begränsa mig till Stockholmsområdet men jag tror att Stockholm kan ses som representativt även för övriga landet.</p><p>Internet har på många sätt haft en stor betydelse i vårt samhälle. På bostadsmarknaden har det gjort att det underlättar för spekulanterna att leta efter sitt boende. Det är också betydligt enklare att redan på Internet se utifall ett objekt passar eller inte. I tidningsannonserna ser man bara en liten bild och en kortfattad text om objektet vilket inte alltid säger så mycket. Även om tidningsannonserna nu har utvecklats och ofta är större med fler bilder och mer text så går många spekulanter in och läser mer om objektet på Internet. Antingen direkt på mäklarens hemsida eller på någon av sökmotorerna.</p>

Bostadsmarknaden i Stockholm har under en tid nu varit väldigt het och försäljningar av bostäder har slutat på skyhöga belopp. Folk satsar mer och mer på sina bostäder och de har blivit en viktig del av våra liv. Marknadsföringen är så klart en mycket viktig del när det gäller försäljningen av bostäder, det gäller att synas för mäklarna och locka kunderna till visning. Fastighetsmäklarna satsar mycket tid på utförandet av annonserna, på Erik Olsson använder man idag till exempel utbildade fotografer för att få perfekta bilder istället för att fotografera bostaden själv. Homestyling har även blivit vanligt för att kunna pressa upp priset ytterligare. Då det dessutom dyker upp fler och fler fastighetsförmedlingar är det även viktigt för fastighetsmäklarna att synas vilket kryddar på annonseringen av bostäderna ytterligare. Syftet med min undersökning är att titta på hur Internet har påverkat marknadsföringen av bostäder. Jag har valt att begränsa mig till Stockholmsområdet men jag tror att Stockholm kan ses som representativt även för övriga landet. Internet har på många sätt haft en stor betydelse i vårt samhälle. På bostadsmarknaden har det gjort att det underlättar för spekulanterna att leta efter sitt boende. Det är också betydligt enklare att redan på Internet se utifall ett objekt passar eller inte. I tidningsannonserna ser man bara en liten bild och en kortfattad text om objektet vilket inte alltid säger så mycket. Även om tidningsannonserna nu har utvecklats och ofta är större med fler bilder och mer text så går många spekulanter in och läser mer om objektet på Internet. Antingen direkt på mäklarens hemsida eller på någon av sökmotorerna.

I denna uppsats testas om Stockholms bostadsmarknad är effektiv i den halvstarka formen. Huvudresultatet är att så inte är fallet. En ökning av det diskonterade värdet av föreningens kapitalkostnad med 1 krona verkar enbart leda till mellan 30-50 öres minskning av priset. Detta kan bero på budgetrestriktioner, särskilt som ineffektiviteten är större på marknaden för små bostäder där förstagångsköpare kan tänkas dominera marknaden. Men vi kan inte utesluta bubbeltendenser på marknaden. Prisstatistik och uttalanden under våren 2011 indikerar att det har skett en inbromsning på Stockholms bostadsmarknad sedan ränteläget börjat normaliseras.

Vårt syfte med denna uppsats har vart att undersöka om den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna i arbetet med hemlösa klienter som har eller haft missbruksproblematik. Då vi ansåg att det är socialarbetarnas upplevda verklighet som är av störst intresse valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjuguiden formades med hjälp av Michael Lipskys bok Street-level Bureaucracy (2010) i vilken han beskriver sin teori om gräsrotsbyråkrats yrket, denna bok har även genomsyrat hela arbetet och sedan använts som ett verktyg i analysen av vår empiri. Bakgrunds avsnittet avser att ge en vid förståelse av hur komplex hemlöshetsproblematiken är, för att sedan i tidigare forskning smalna av till den forskning som behandlar vår syfte mer specifikt. Vi kommer i vår avslutande diskussion argumentera för att den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna på olika sätt då de måste acceptera hyresvärdarnas krav. Lägenheterna som utgör den sekundära bostadsmarknaden tillhandahålls i huvudsak av de allmännyttiga hyresvärdarna, då dessa nu skall drivas affärsmässigt har kraven på hyresgästerna höjts. Vi har valt att kalla denna uppsats Sekundära hyresgäster och vi som har skrivit uppsatsen är Marcus Vesterlund och Anders Wallin. / Our purpose with this paper was to examine if the secondary housing market affects the social workers in their work with homeless clients who have or have had substance abuse problems. Since we felt that the social worker's perceived reality is of most interest to us we chose to conduct qualitative interviews with four social workers. The interview guide was formed with the help of Michael Lipsky's book Street-Level Bureaucracy (2010) in which he describes his theory of the street-level profession, this book has also permeated the whole process and was used as a tool in the analysis of our empirical work. The background section is intended to provide a broad understanding of the complexity of homelessness, and then in the prior research section we taper to the research that deals with aspects of our purpose. We will in our concluding discussion argue that the secondary housing market affects the social workers in different ways when they have to accept the lessors requirements. The apartments that make up the secondary housing market is provided mainly by public lessors, as these are now to be operated commercially the demand on the tenants has increased. We have chosen to call this essay Secondary tenants and we who have written the essay are Marcus Vesterlund and Anders Wallin.

Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom. Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet. Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen. Studien baseras på sekundärdata inhämtad från aktörer kopplade till bostadsbranschen, och merparten av denna data är kvantitativ redan vid inhämtandet vilket eliminerar risk för subjektiv tolkning. Uppsatsens reliabilitet upplevs av författaren som god trots att den främst påverkas av instabilitet i två huvudkomponenter som identifierats: urval och förändring över tid i den insamlade datan. Likaså validiteten anses av författaren som tillräcklig trots att vissa metodval som gjorts kan påverka resultatet. Utifrån de förutsättningar och de bostadsobjekt som uppsatsen bygger på är det i 87 % av fallen dyrare att köpa sin bostadsrätt med full belåning jämfört att hyra en jämförbar hyresrätt i Kalmar. Detta visar uppsatsen dels mätt i månadskostnad och dels i en relativ värdering. Resultaten anses vara generaliserbara för områdena som uppsatsen behandlar trots att endast 78 bostadsrätter, vilket motsvarar 1,3 % av det totala antalet, i den mån att relativt stora förändringar krävs för att resultatet ska förändras dramatiskt.