Utvecklingen inom förmedling av bostäder har gått snabbt sedan internet blev en del av vår vardag. Idag vänder vi oss online för att hitta vår nya bostad och detta ger möjligheten att följa bostadsmarknaden på ett helt nytt sätt. Denna uppsats undersöker relationen mellan Sveriges bostadsköpares sökbeteende på Sveriges utan tvekan största bostadssöksajt Hemnet och Riksbankens räntebesked. Genom att analysera det totala antalet sökningar gjorda på bostadsrätter, hus och fritidshus vid av Riksbanken rapporterade räntehöjningar, räntesänkningar samt en lämnad oförändrad reporänta försöker författarna se om sökbeteendet ändras. Sökbeteendet fyller funktionen av en ny möjlig indikator för efterfrågan på den Svenska bostadsmarknaden. Den statistik som undersöks sträcker sig från tidsperioden april 2011 till april 2013. Resultatet av studien visar att Riksbankens räntebeslut, oavsett karaktär, inte ger någon effekt på antalet sökningar. Vad som istället kan observeras är att det finns en stark veckovis trend där måndagar är den dag med absolut flest sökningar. Antalet sökningar avtar sedan varje dag fram tills en form av botten på lördagen för att sedan ta ett kliv uppåt på söndag. De som söker bostad i Sverige påverkas inte av små, kortsiktiga ränteförändringar. Med en historiskt låg ränta samt en långsiktig planering av bostadsköp är det troligt att ränteförändringarna under denna period inte har någon inverkan på viljan att söka bostad. Sett till ränteration, förhållandet mellan ränteutgift och disponibel inkomst, finns även där utrymme för högre räntebetalningar. Uppsatsen har använt en ny metod att analysera efterfrågan på bostadsmarknaden. Den bidrar / The development of how we are marketing homes for sale has been rapid since the Internet became part of our daily lives. Today, we turn online to find our new home and this gives the opportunity to follow the housing market in a whole new way. This paper examines the relationship between search behavior on housing at Hemnet, Sweden's biggest online marketplace for homes, and the announcements of interest rate change by the Riksbank. By analyzing the total number of searches done on condominiums, villas and cottages at an by the Riksbank reported increased, decreased and unchanged interest rate, the authors will observe if there is a change in the search behavior. These types of search behavior for houses can work as a new indicator of demand in the Swedish housing market. The statistics that are examined range from April 2011 to April 2013. The results of the study show that the Riksbank's interest rate decisions, regardless of character, have no effect on the number of searches. What on the other hand is observed is that there is a strong weekly trend in the data. Monday is the day with the most searches. The searches then decreases each day until they bottom out on Saturday to later take a step up on Sundays. Those who are looking for housing in Sweden stay unaffected by small, short-term changes of interest. With historically low interest rates and long-term planning of home purchases, it is likely that changes in interest rates during this period has no effect on the willingness to search for housing. The interest ratio, the ratio of interest expenditure and disposable income, can also explain that people are still able to handle higher interest payments. The paper has used a new method to analyze the demand for housing. It provides inspiration for further research in a topic that has great potential.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt. New York och Stockholm har därför jämförts i syfte att analysera Stockholms styrkor och svagheter i förhållande till New York. Den i särklass mest förekommande ägandeformen vid lägenhetstransaktioner i Stockholm är bostadsrätter. Stockholms bostadsrättsmarknad är en marknad med hög likviditet och låga transaktionskostnader. En mäklare representerar både köparen och säljaren i sina mellanhavanden och är skyldig att tillvarata båda parters intressen förutom när det kommer till priset, då mäklaren främst representerar säljaren. Stockholmsmarknaden har en hög transparens rörande befintligt utbud av bostadsrätter men bristfälligt underlag av ortsprisunderlag rörande genomförda transaktioner. Köparen saknar professionell representation i budgivningsprocessen och ansvarar därmed själv för framtagande av ett rimligt marknadsvärde. De vanligaste ägandeformerna vid lägenhetstransaktioner i New York är cooperatives och condominiums. New Yorks transaktionsmarknad har en lägre likviditet och högre transaktionskostnader än Stockholmsmarknaden. Köpare och säljare representeras av separata mäklare och dessa representerar vanligtvis sina klienter som ombud. New York har en hög transparens både rörande befintligt utbud på marknaden samt avseende ortsprisunderlag baserat på genomförda transaktioner. Resultatet den här studien visat är att Stockholm generellt är en väl fungerande transaktionsmarknad men förändringar behöver genomföras för att bättre bevaka köparens intressen i transaktionsprocessen.

Svenska bostadsmarknaden har de senaste åren varit ett hett diskussionsämne i media. Kanske beror det på att bostadspriserna har stigit i en snabbare takt de senaste 15 åren jämfört med de senaste 60 åren, vilket har skapat diskussioner kring en eventuell prisbubbla som skulle orsaka stora problem för många. När nobelpristagaren i ekonomi 2013 Robert Shiller samtidigt som det blev officiellt att han blivit tilldelad priset, gick ut med att han tror att risken för en bubbla är stor på Svenska bostadsmarknaden, var ingenting som fick debatten att upphöra. Efter uttalandet har bostadspriserna gått upp med ännu raskare takt än vad de gjort tidigare och gör frågan än mer aktuell än tidigare. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka faktorer som är tillämpliga vid en prisbubblas bildande samt undersöka huruvida risken är stor idag för att en sådan ska inträffa med fokus på vad som vad som skedde under 90-talet när en prisbubbla senast uppstod på den Svenska bostadsmarknaden. Har vi idag en stor risk för en bostadsbubbla i Sverige? Samt vilka faktorer tyder på att risken är stor respektive vilka tyder på att risken är mindre? Det är några av frågorna som ska bli besvarade i uppsatsen För att kunna undersöka huruvida bubbla föreligger har personer med lång erfarenhet inom byggbranschen intervjuats som också har en relevant befattning inom respektive institution eller företag. Resultatet visar att många faktorer pekar på att det inte finns någon bubbla i Sverige, samtidigt som det fortfarande inte går att förkasta att risken finns, då vissa faktorer pekar på just det. Det som visar sig mest troligt är dock en mer jämn marknad där priserna varken går upp eller ner. / Swedish housing market in recent years has been a hot topic in the media. Perhaps it is because housing prices have risen at a faster pace over the past 15 years compared to the past 60 years, creating discussions about a possible price bubble that could cause major problems for many. When the Nobel Prize in economics in 2013, Robert Shiller, while it became official that he has been awarded the prize, went out with that he believes that the risk of a bubble is big at the Swedish housing market, this did not put an end of the debate. After the statement, housing prices have gone up even more rapidly than what it has previously and makes the issue even more relevant than before. The purpose of this report is to examine the factors that are relevant at a housing bubble formation and examine whether the risk is big today to such a thing to occur, with a focus on what happened in the 90s when a price bubble later arose on the Swedish housing market. Do we have a high risk of a housing bubble today on Swedish housing market? What factors suggest that the risk is big and which suggest that the risk is less? These are some question that will be answered during the essay In order to investigate whether a bubble exists or not, people with long experience in the construction industry were interviewed who also has a relevant position within the respective institution or company. The result shows that many factors indicate that there is no bubble on the Swedish housing market, while it still does not reject that possibility exists, certain factors indicate just that. It turns out that most likely, however, a more stable market where prices either go up or down.

No description available.

Planering är ofta platsbestämt och sker i en kontext med konstanta faktorer med små förändringar år efter år. Men i områden som påverkas av en säsongsbetingad attraktionskraft så ser situationen annorlunda ut. På landsbygden, framförallt i kustsamhällen så finns det en planeringskontext där förutsättningarna ser mycket annorlunda ut beroende på säsong. Detta är samhällen med en stor mängd fritidsbebyggelse som påverkar de kommunala förutsättningarna. I det Svenska språket finns ord som sommarhus och fritidshus vilket indikerar att vi har en kultur där många människor äger mer än en bostad. Men samtidigt har vi ett planeringssystem med ett kommunalt planmonopol och där mycket av planeringen inte är gränsöverskridande utan sker inom den kommunala kontexten.  Denna studie undersöker hur de kommuner med en bred etablering av fritidsbebyggelse på landsbygden väljer att förhålla sig till detta och vilka strategiska ageranden som genomförs för att påverka bostadsmarknaden. I de kommuner där etableringen av fritidsbostäder är storskalig måste kommunerna tillgodose två olika gruppers behov vilket påverkar den kommunala planeringen, serviceutbudet och bostadsmarknadens utveckling. Undersökningens teoretiska utgångpunkt är att se etableringen av fritidshus på landsbygden som en gentrifieringsprocess. Fritidshusägarna kommer i dessa kommuner in som en ny konkurrerande grupp på bostadsmarknaden och tränger på sikt bort de bofasta från bostadsmarknaden till följd av drastiskt ökad efterfrågan och ökade bostadspriser. Undersökningen genomfördes som en fallstudie där material från fyra landsbygdskommuner i norra Bohuslän var grunden för empiri. De kommuner som undersöktes var Lysekil, Sotenäs, Strömstad och Tanums kommun. De fyra kommunerna valdes utifrån kommunernas skala, antalet helårsboende i förhållande till andelen fritidsboende samt ett antal kvalitativa attribut som närhet till kust, avstånd till större städer samt historisk bakgrund. De fall som undersöktes skulle finnas i en liknande kontext och geografiskt sammanhang för att ge möjlighet att studera likheter och skillnader i materialet och kunna avgöra om fallen var representativa för den generella utvecklingen. Metoden för undersökningen var en kvalitativ innehållsanalys dels av strategiska textdokument men kompletterades också med semistrukturerade intervjuer. De strategiska dokumenten som undersöktes var kommunala översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram för att skapa en bild av hur kommunerna ser på sitt bostadsbestånd och hur de politiskt förhåller sig till detta.  Undersökningen och uppsatsen som helhet visar på att kommuner på landsbygden till stor del ser den breda mängden fritidsbebyggelse som en tillgång men att denna utveckling inte får ske på bekostnad av den egna befolkningen. Flera av kommunerna ansåg dock att det kommunala planmonopolet inte var tillräckligt för att kunna skapa reell skillnad för bostadsutvecklingen utan efterfrågade fler verktyg för att kunna påverka. Framträdande är den problematik som finns mellan att fritidsboendena är ett positivt ekonomiskt tillskott till besöksnäringen i kommunerna och det faktum att priserna på bostadsmarknaden ökar till den grad att behoven för de helårsboende inte alltid kan tillgodoses. Gentrifieringsprocessen med att flera kustområden omvandlas till att till stor del vara sommarstäder verkar svår att påverka eftersom utvecklingen har gått långt och mycket sker utan att kommunen kan påverka.

Bostadsmarknaden i Sverige blir allt mer osäker. För studenter som söker bostad på sin studieort har det blivit vanligare att man måste hyra i andra hand. Vad innebär detta för studenterna? Hur kan de bo och skapa ett hem inom dessa villkor på en bostadsmarknad med tillfälliga boendeformer? Följande uppsats har att analyserat hur man kan skapa ett hem på denna typ av bostadsmarknad genom att tillämpa Tim Ingolds begrepp ”dwelling perspective”. Utifrån Rolands Paulsen bok ”En studie i oro” (2020) tar uppsatsen även upp en diskussion om hur vi hanterar att leva i en samtid där oro och en känsla av otrygghet är ständigt närvarande. Genom ett antropologiskt perspektiv på hemmet och att bo är denna uppsats en analys av hur studenter bor och skapar ett hem på en osäker bostadsmarknad.

Idag har vi höga räntor och stigande inflation. Nyproduktionsmarknaden är trögareän andrahandsmarknaden vilket har skapat ett prisglapp mellan andrahandsbostäderoch nyproduktioner. Högre månadsavgifter och en risk att de behöver höjasytterligare, samt en lång köpprocess bidrar också till en lägre efterfrågan pånyproduktioner. Det här arbetet började med frågor som: Hur tänkerbostadsutvecklare i den här situationen? Hur agerar de? Dessa frågor är vad det härarbetet redogör för, vilka strategier och erbjudanden använder sig företag av för attfå sålt svårsålda bostäder, samt vad som ligger bakom dessa beslut. Syftet med det här arbetet är att presentera, analysera och jämföra de erbjudandenoch strategier som företag använder sig av för att lyckas sälja svårsålda bostäder. Resultatet bygger på en blandning av kvalitativa och kvantitativa studier. Detinleddes med en observationsstudie för att få en överblick av de erbjudanden somfinns på marknaden, samt för att ta fram statistik. Detta kompletterades medkvalitativa intervjuer och fallstudier för att få en djupare förståelse för vad som liggerbakom strategierna och erbjudandena. För att få en bredd i svaren bestårrespondenterna av representanter från bostadsutvecklare av olika storlek och medolika geografiskt verksamhetsområde. Analysen visar på stora likheter i resonemanget bakom valet av strategi ocherbjudande. Samtidigt finns det både likheter och skillnader mellan vilka erbjudandenoch strategier man använder sig av. Slutsatsen presenterar samtliga erbjudanden och strategier som observerats understudien. Där beskrivs även hur resonemanget bakom är en bedömning som görsfrån fall till fall utifrån en stor mängd olika faktorer, till exempel målgrupp, vart iprocessen projektet befinner sig och hur mycket man har osålt. / Today we have high interest rates and rising inflation. The new production market isslower than the secondary market, which has created a price gap betweensecondary housing and new productions. Higher monthly fees and a risk of furtherincreases, as well as a long buying process, also contribute to lower demand for newbuilds. This work started with questions such as: How do housing developers think inthis situation? How do they act? These questions are the subject of this study, whatstrategies and offers do companies use to sell homes in this market, and what isbehind these decisions. The purpose of this study is to present, analyze and compare the offers andstrategies used by companies to successfully sell homes in this market. The results are based on a mix of qualitative and quantitative studies. The researchbegan with an observation study to get an overview of the offers available on themarket and to collect statistics. This was complemented by qualitative interviews andcase studies to gain a deeper understanding of the reasoning behind the strategiesand offers. In order to get a wide range of answers, the respondents consist ofrepresentatives from housing developers of different sizes and different geographicalareas of operation. The analysis shows great similarities in the reasoning behind the choice of strategyand offer. At the same time, there are both similarities and differences between theoffers and strategies used. The conclusion presents all the offers and strategies observed during the study. Italso describes how the reasoning behind them is an individual assessment based ona large number of different factors, such as the target audience, where in theprocess the project is and how much is unsold.

På grund av den kraftiga ökningen av bostadspriser i Stockholm har individer påmarknaden börjat uppvisa tveksamhet, både på ett psykologiskt och ekonomiskt plan, isamband med bostadsaffärer. För dessa individer kan beslut och ställningstaganden fåstora konsekvenser för privatekonomin och vara avgörande för en framtidabostadskarriär.Det för Sverige unika och komplexa budgivningssystemet, ”den öppna budgivningen”,involverar ett riskmoment för individer i stånd att sälja sin bostad. Det är därförintressant att utreda säljares riskpreferenser samt hur de väljer att agera i dessabeslutssituationer under risk. Beslutsfattande under risk, och inte minst riskaversion, ärett av litteraturen ofta berört område. Det finns dock begränsad forskning kring hurmotsvarande beteenden tar sig uttryck på bostadsmarknaden. Denna studie syftardärför till att utreda säljares riskpreferenser på Stockholms bostadsmarknad.Med grund i prospektteorin utformas en webbaserad enkätundersökning och intervjuermed fastighetsmäklare och säljare på bostadsmarknaden genomförs. Detta utgör ettempiriskt bidrag till forskningsområdet. Det empiriska materialet analyseras genom enmultipel regression samt sammanfattande statistik och kompletteras med en kvalitativanalys av intervjumaterialet.Studien fastslår att det finns indikativa beteenden för säljares riskaversion samt att detfinns samband mellan olika demografiska faktorer och individens nivå av riskaversion.Vidare belyses riskaversionens omfattande situationsberoende. Därtill applicerasprospektteorin samt teorin kring begränsad rationalitet, vilka fastslås utgöra ett robustförklarande teoretiskt ramverk i relation till beslutsfattande i ett bostadskontext.

Ordet bostadsbubbla spreds som en löpeld över världen efter den stora sub-primekrisen i USA 2008 som påverkade hela världens finansiella system. Sedan dess är oron för nya bubblor konstant närvarande. Denna uppsats kommer undersöka de argument som framförs för att en bostadsbubbla existerar i Sverige. Jag studerar den aktuella debatten och granskar argumenten som framförs. Existerar bostadsbubblan eller inte? Uppsatsen tar också reda på vilka riskfaktorer som skulle kunna orsaka ett prisfall på bostäder, oavsett om det råder en bostadsbubbla eller inte. En jämförelse mellan boendekostnaderna för hyresrätt kontra bostadsrätt görs med spännande resultat. Dessutom tillfrågar jag drygt 100 fastighetsmäklare om deras tro på den svenska bostadsmarknaden. Mäklarna tillfrågas om vilka faktorer de tror kan orsaka ett prisfall på den svenska bostadsmarknaden och hur stor sannolikhet det är att dessa faktorer faktiskt inträffar. Resultatet visar att ökningen av bostadspriser i Sverige har stöd av fundamentala faktorer och prisökningen kan i stor utsträckning förklaras av låga räntor och ökade disponibla inkomster. Det största hotet mot prisutvecklingen på bostadsmarknaden är en ihållande lågkonjunktur med minskade disponibla inkomster vid redan låga räntenivåer. / The word housing bubble spread like wildfire across the world after the great sub-prime crisis in the United States in 2008 that affected the financial systems of the entire world. Since then, the fear of new bubbles is constantly present. This paper will examine the arguments put forth wheter or not a housing bubble exists in Sweden. I study the current debate to see if the arguments are valid. Does the bubble exist or doesn’t it? The essay also aims to find the risk factors that could cause a fall in house prices, regardless of the fact that there is a housing bubble or not. In addition, I ask more then 100 real estate agents about their faith in the Swedish housing market. The brokers are asked which factors they think may cause a drop in the Swedish housing market and how likely it is that these factors actually occurs. The result shows that the increase in housing prices in Sweden are supported by fundamental factors and the price increase can largely be explained by low interest rates and increased disposable income. The biggest threat to prices in the housing is a persistent recession with reduced disposable income at already low interest rates.

Den svenska bostadsmarknaden har de senaste åren haft en växande trend och trycket påbostäder har under en längre period varit högt. Priserna har stadigt ökat, framför allt iStockholmsregionen. Flera faktorer har medverkat till de stigande bostadspriserna och allt flerregleringar har införts för att dämpa prisutvecklingen. Dessa regleringar har satt högre krav påbolånetagare och det är numera svårare att få ett bostadslån beviljat med statens och bankernasnya kriterier. Redan innan införandet av mer utvidgade regleringar var möjligheten förungdomar att ta sig in på bostadsmarknaden svår. De nya regleringarna har försvårat situationenytterligare då de främst omfattar nya låntagare, vilket i många fall är ungdomar som vill köpasin första bostad.I en jämförelse mellan Sverige och Norge avseende den yngre målgruppen visar statistik på attfler unga äger sitt boende i Norge jämfört med i Sverige. Vid en närmare analys av de olikamarknaderna finns flertalet anledningar till varför statistiken skiljer sig åt. Den utmärkande ochhögst intressanta skillnaden är att det i Norge finns ett speciellt utformat bosparsystem,Boligsparing for ungdom, för just ungdomar med avsikt att främja bosparande hos unga.I detta arbete har en mer ingående analys gjorts av det norska Boligsparing for ungdom ochvidare undersökning på hur den svenska bostadsmarknaden, inriktat på den yngre målgruppen,skulle komma att påverkas genoms ett införande av motsvarande bosparssystem i Sverige.Dessutom har en analys gjorts över hur ungas möjlighet att finansiera en bostad kan komma attförändras genom att införa ett subventionerat bosparsystem. Vidare innehåller arbetet hur densvenska bostadsmarknaden kan bli mer lättillgänglig för unga och vilka åtgärder som behövsför att ungdomar ska få möjlighet att välja den boendeform de vill ha. / The Swedish housing market has grown during the past few years and the demand for propertieshas been high for quite some time. The prices have steadily increased, especially in theStockholm region. Several factors have contributed to the increased house prices andregulations have been introduced to dampen price developments. These regulations have puthigher demands on mortgage lenders. And it is now more difficult to get a mortgage loangranted with the new criteria set by the state and the banks. Even before the introduction ofmore extended regulations, youths’ possibility to enter the housing market was difficult. Theopportunity for youths has been further aggravated as a result of the regulations that mainlytarget new lenders, which in many cases are young adults wanting to buy their first property.In a comparison between Sweden and Norway regarding youths’ ability to enter the housingmarket, statistics show that more young adults have bought their own properties by a youngerage in Norway than in Sweden. When analyzing the countries’ different housing markets, wehave found several reasons for the statistics to differ. One distinct and very interestingdifference is that there is a specially developed saving system for youths in Norway calledBoligsparing for ungdom, with the intention of promoting youths’ saving.In this study, a closer analysis has been made of the Norwegian saving system and furtherinvestigation into how the Swedish housing market, targeting youths, would be affected by theintroduction of the corresponding saving system in Sweden. In addition, an analysis has beenmade regarding if Swedish youths’ opportunity to finance a housing will be affected byintroducing a subsidized saving system. Furthermore, this study will focus on how the Swedishhousing market could become more accessible to young adults and needed measures to enableyouths to choose the type of housing they want.