In the last 30 years, the Swedish housing market has changed from a market characterized by a centralized governing body with a focus on affordable housing for all, to a significantly less regulated market. This shift in the market landscape created a housing market that is not sufficient for the current housing demands. An insufficient supply should theoretically be visible in the personal experiences of a selected group and problems surrounding the acquisition of a place to live should be present. This study aims to identify how a local example could apply to a national phenomenon. To fulfil this aim, empirical evidence was created through interviews conducted with students at Umeå university.  The results show that less students had problems with finding housing when moving than what could be differentiated in the national statistics. This result could be explained by the presence of beneficial circumstances acquired through various forms of human capital. Having a social network, previous knowledge about the town itself or having economic stability indicated an easier acquisition of housing. However, it was deemed that this only aided the process and was not the direct factor in the acquisition of housing, as a correlation between those who experienced problems and the lack of benefits through human capital factors could not be established. The absence of human capital was also never the reason for the problems in acquisition, which further implicates that it is purely beneficially, not strictly mandatory for the acquisition of housing in a new place.

Fastighetsmarknaden i Sverige har under en lång tid bestått av en uppåtstigande marknad med låg ränta, denna trend bröts under 2023 där räntorna började höjas och marknaden började vända. Vid en tid där priset på bostäder inte självklart stiger blir det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar priset på bostäder. Priset på en bostad är en komplex uppsättning av flera faktorer såsom skick, läge och marknad. Inom beteendeekonomin har det uppkommit fler idéer om vad som kan påverka priset på en bostad. Heuristik, eller mentala genvägar, har också en effekt vid värdering och köp av bostad. En typ av heuristik är förankringseffekten som denna studie hanterar. Studien undersöker om det finns en ankare i form av utgångspris som påverkar slutpriset och om styrräntan har en roll i hur stark förankringseffekten är. Analysen har gjorts genom en kvantitativ metod med en statistisk analys där tester genomförts för att se skillnaden i utgångspris och slutpris under år 2021 och år 2023 där skillnaden är styrräntan. Datan om utgångspris och slutpris har samlats in via hemsidan Hemnet och det geografiska området är Slottstaden i Malmö. Slutsatsen är att det finns en signifikant skillnad mellan tidsperioderna som kan förklaras av förankringseffekten där styrräntan påverkar dess inverkan. / The real estate market in Sweden has for a long time consisted of a rising market with low interest rates, this trend was broken in 2023 where interest rates began to rise and the market began to turn. At a time when the price of housing does not obviously rise, it becomes interesting to investigate which factors affect the price of housing. The price of a home is a complex set of several factors such as condition, location and market. Within behavioral economics, more ideas have emerged about what can affect the price of a home. Heuristics, or mental shortcuts, also have an effect when evaluating and buying a home. One type of heuristic is the anchoring effect that this study addresses. The study examines whether there is an anchor in the form of starting price that affects the final price and whether the policy rate has a role in how strong the anchoring effect is. The analysis has been done through a quantitative method with a statistical analysis where you test the difference in starting price and closing price in the year 2021 and the year 2023 where the difference is the policy rate. Data on starting price and closing price have been collected via the website Hemnet and the geographical area is the Slottsstaden in Malmö. The conclusion is that there is a significant difference between the time periods which can be explained by the anchoring effect where the policy rate affects its impact.

Globally, there is a need for insurance systems to undergo significant transformations in mechanisms, costs, and risk distribution due to changes in risk levels involving weather and climate changes affecting real estate properties. In commercial and residential real estate markets, insurance mechanisms for risk reduction, risk transfer, and insurance policy pricing are a central component of the migration of flood risks and their impact on real estate in the context of rising climate-related risks. The study analyzes the key factors and mechanisms (costs, pricing policies, risk perceptions, and risk-sharing strategies) influencing the insurance function for mitigating risk in the housing market. The study evaluates insurance mechanisms (pricing strategies, risk perceptions, risk sharing, and risk reduction) and addresses their impact on themigration of flood risk in the housing market. Further, the study analyzes various international policies to identify commonalities, differences, strengths, and weaknesses. By examining insurance mechanisms, the findings of this research guide and inform property owners, developers, and insurance companies of pricing strategies, risk assessments, and insurance policies. The study consists of semi-structured interviews and document reviews for content analysis of insurance policies, reports, risk-sharing strategies, and climate reports to identify patterns, trends, and factors influencing changing insurance mechanisms considering the migration of flood risk in real estate. The interviews with real estate companies, government agencies, and insurance companies provide insights into the current insurance mechanisms employed and theanticipated changes in insurance mechanisms within the foreseeable future. The results show that integrating climate risk management into the housing market is both a challenge and an opportunity. By embracing collaboration, innovation, and forward-thinking strategies, stakeholders can navigate the complexities of climate change, enhance resilience, and build a more sustainable future for all within the housing market. / Globalt finns det ett behov av att försäkringssystem genomgår betydande förändringar i dess mekanismer, kostnader och riskfördelning på grund av förändringarna i risknivåer som involverar väder- och klimatförändringar, vilket påverkar fastigheter. I kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter har försäkringsmekanismer för riskminskning, risköverföring och prissättning av försäkringar varit en central komponent i migrationen av översvämningsrisker och deras inverkan på fastigheter i samband med tillväxten av klimatrelaterade risker. Studien analyserar nyckelfaktorer och mekanismer (kostnader, prissättningspolicyer, riskuppfattningar ochriskdelningsstrategier) som påverkar försäkringsfunktionen för att minska risken på bostadsmarknaden. Studien utvärderar försäkringsmekanismer (prissättningsstrategier, riskuppfattningar, riskdelning och riskminskning) och behandlar deras inverkan på migrationen av översvämningsrisker på bostadsmarknaden. Vidare analyserar studien olika internationella policyer för att identifiera gemensamma drag, skillnader, styrkor och svagheter. Genom att undersöka försäkringsmekanismer kan resultaten av denna studie leda och informera fastighetsägare, utvecklare och försäkringsbolag om prissättningsstrategier, riskbedömningar och försäkringspolicyer. Studien består av semistrukturerade intervjuer och dokumentgranskningar för innehållsanalys av försäkringspolicyer, rapporter, riskdelningsstrategier och klimatrapporter för att identifiera mönster, trender och faktorer som påverkar förändrade försäkringsmekanismer med hänsyn till migrationen av översvämningsrisk i fastigheter. Intervjuerna genomförs med fastighetsbolag, myndigheter och försäkringsbolag för att få insikt om de nuvarande försäkringsmekanismerna som används och de förväntade förändringarna av dem inom överskådlig framtid. Resultaten visar att det är både en utmaning och en möjlighet att integrera klimatriskhantering påbostadsmarknaden. Genom samarbete, innovation och framförhållande strategier kan intressenter navigera klimatförändringarnas komplexitet, öka motståndskraften och bygga en mer hållbar framtid för alla på bostadsmarknaden.

<p>Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.</p><p>Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur bostadsmarkanden utvecklats under åren 1986 till 2006 – vad som har påverkat utvecklingen hos de kommunala bostadsföretagen och vad som har inträffat under perioden.</p><p>Syftet har i studien varit att reda ut hur kommuner med höga vakanser har arbetat, om åtgärder vidtagits och i sådana fall vilka. För att undersöka detta har ett urval på 10 kommuner med höga vakanstal gjorts. Dessa kommuner är Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar och Överkalix. För att få en tydlig bild av utvecklingen i dessa kommuner har ekonomisk och demografisk statistik noggrant bearbetats.</p><p>Studien visar att alla kommuner som undersökts har vidtagit någon typ av konkret åtgärd för att komma till rätta med sina vakansproblem. Det har även visat sig att alla de kommuner som fått statligt stöd valt åtgärden rivning medan de kommuner som inte sökt stöd haft större benägenhet att även välja andra alternativ. Få kommuner har använt sig av åtgärder som exempelvis olika typer av rabatter och ökad marknadsföring för att fylla de tomma lägenheterna, utan de har istället vidtagit åtgärder som lett till minskning av hela bostadsbeståndet.</p><p>6</p> / <p>During the late 1980’s the Swedish housing market was booming, there were almost no vacancies and the construction of new housing was substantial. The big real estate collapse that occurred in the early 1990’s left many housing companies with economic problems. Many municipality-owned housing associations faced high vacancy rates. To solve their problems the housing associations had to consider a number of measures, including rent reductions and discounts, marketing, selling, demolishing, reconstruction for alternative use and to put properties in mothballs. In the late 1990’s the most exposed municipalities could even apply for Government subsidies.</p><p>As a background, the concepts vacancy rate and natural vacancy, are explained as well as the cause of vacancies in some cases. Furthermore, there is a description of how the housing market developed from 1986 to 2006, what influenced the housing associations and what happened during the period.</p><p>The purpose of this study is to investigate how municipalities with high vacancies have acted to dealing with their problem, if any measures have been taken and if so; what measures? Ten municipalities with high vacancies were examined. These municipalities are Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar and Överkalix. To get a clear image of the development in these municipalities economic and demographic statistics have been carefully analysed.</p><p>The study shows that all the municipalities examined have taken some concrete measures to deal with their vacancy problems. All the municipalities that were given Government subsidies have demolished housing properties rather than tried other measures. Few municipalities has used offered rent discounts or applied marketing activities to fill empty apartments. Instead, measures that lead to a reduction of the number of apartments have been used.</p>

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd. Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur bostadsmarkanden utvecklats under åren 1986 till 2006 – vad som har påverkat utvecklingen hos de kommunala bostadsföretagen och vad som har inträffat under perioden. Syftet har i studien varit att reda ut hur kommuner med höga vakanser har arbetat, om åtgärder vidtagits och i sådana fall vilka. För att undersöka detta har ett urval på 10 kommuner med höga vakanstal gjorts. Dessa kommuner är Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar och Överkalix. För att få en tydlig bild av utvecklingen i dessa kommuner har ekonomisk och demografisk statistik noggrant bearbetats. Studien visar att alla kommuner som undersökts har vidtagit någon typ av konkret åtgärd för att komma till rätta med sina vakansproblem. Det har även visat sig att alla de kommuner som fått statligt stöd valt åtgärden rivning medan de kommuner som inte sökt stöd haft större benägenhet att även välja andra alternativ. Få kommuner har använt sig av åtgärder som exempelvis olika typer av rabatter och ökad marknadsföring för att fylla de tomma lägenheterna, utan de har istället vidtagit åtgärder som lett till minskning av hela bostadsbeståndet. 6 / During the late 1980’s the Swedish housing market was booming, there were almost no vacancies and the construction of new housing was substantial. The big real estate collapse that occurred in the early 1990’s left many housing companies with economic problems. Many municipality-owned housing associations faced high vacancy rates. To solve their problems the housing associations had to consider a number of measures, including rent reductions and discounts, marketing, selling, demolishing, reconstruction for alternative use and to put properties in mothballs. In the late 1990’s the most exposed municipalities could even apply for Government subsidies. As a background, the concepts vacancy rate and natural vacancy, are explained as well as the cause of vacancies in some cases. Furthermore, there is a description of how the housing market developed from 1986 to 2006, what influenced the housing associations and what happened during the period. The purpose of this study is to investigate how municipalities with high vacancies have acted to dealing with their problem, if any measures have been taken and if so; what measures? Ten municipalities with high vacancies were examined. These municipalities are Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar and Överkalix. To get a clear image of the development in these municipalities economic and demographic statistics have been carefully analysed. The study shows that all the municipalities examined have taken some concrete measures to deal with their vacancy problems. All the municipalities that were given Government subsidies have demolished housing properties rather than tried other measures. Few municipalities has used offered rent discounts or applied marketing activities to fill empty apartments. Instead, measures that lead to a reduction of the number of apartments have been used.

Due to a steady increase in the number of asylum-seekers in Sweden over the past few years, the topic of immigration has generated increased attention. As a consequence, the political parties have recently presented a range of policy changes. Several of the policy proposals addressed the current housing situation for asylum-seekers and refugees. The aim of this master’s thesis is to highlight the areas of asylum immigration policy and housing policy, in an attempt to reveal overlaps and interrelationships which influence the establishment of asylum-seekers and refugees in their host society. By using a comparative discourse analysis, the thesis investigates the concepts of migration and domestic immigrant policies in a European context, focusing on Italy, the United Kingdom and Denmark. This is followed by an in-depth study of Sweden. The Swedish perspective is enriched by qualitative expert interviews and statistical data on migration and housing. The results from the gathered research emphasises the great influence of domestic housing policies have on asylum-seekers and refugees’ establishment. Each analysed country has structural barriers that restrict asylum-seekers and refugees from becoming established on the housing market. These policy barriers operate on different governance levels, which mutually affect each other. In turn, this situation complicates a holistic approach to create an effective immigrant housing policy.

Syfte: Att skapa förståelse för hur situationen på en marknad kan påverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns på Sveriges bostadsmarknad för att utvärdera hur och om de kan påverka finansiell stabilitet idag. Metod: För att ge oss en ökad förståelse om hur finansiell instabilitet uppstår på en marknad har vi tagit hjälp av Hyman P. Minskys teoretiska modell “The Financial Instability Hypothesis”. Teorin har vi sedan applicerat på utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktäriserat dem i sin utformning. Vår forskning har bedrivits med kvalitativa intervjuer med olika organisationer som arbetar aktivt för att upprätthålla och se över den finansiella stabiliteten i Sverige. Slutsats: Vi har identifierat externa och interna faktorer som kan påverka finansiell stabilitet. Oro inom det europeiska bankväsendet utgör största hotet mot finansiell stabilitet idag. Problem kopplade till Sveriges bostadsmarknad utgör inget direkt hot mot finansiell stabilitet, dock visar marknaden tendenser på ineffektivitet. Lågt bostadsbyggande och allmänt lågt utbud matchar inte efterfrågan, detta driver upp priser men även skulder. Priser och skulder kan till stor del förklaras med logiskt ekonomiskt resonemang. / Purpose: To create an understanding of how the situation in a market may affect financial stability. With that as a foundation make an overall assessment of the risks that exist on the Swedish housing market to assess whether and how they can affect financial stability today. Method: In order to obtain increased understanding of how financial instability arises in a market we have used Hyman P. Minskys theoretical model “The Financial Instability Hypothesis”. We have then applied the theory on chosen financial crises in order to study what characterizes them. Our study has been conducted with the help of qualitative interviews with various organizations such as banks and authorities that work to maintain and inspect the financial stability in Sweden. Conclusion: We have identified external and internal factors that could affect financial stability. Concern related to the European banking sector form the greatest threat to financial stability today. Problems related to the Swedish Real Estate Market constitute no direct threat to financial stability, however market trends shows inefficiency. Low housing and low supply in general do not match demand, this drives up prices, but also debts. Prices and debts can largerly be explained by logical economic reasoning.

Den här studien analyserar de problembeskrivningar och åtgärdsförslag som riksdagspartierna tillämpade i den bostadspolitiska debatten i Sveriges riksdag valåret 2010 och valåret 2014 med syfte att urskilja likheter, skillnader och förändringar. Studien redogör för att bostadspolitiken i Sveriges riksdag präglas av djupa ideologiska meningsskillnader. Vad som presenteras som ett åtgärdsförslag av ett parti, kan motsvara problembeskrivningen för ett annat. Resultatet visar att två riksdagspartier tycks utvecklat sin bostadspolitik från en ideologiförankrad till sakpolitisk under den period som studerats och det förs ett resonemang kring orsakerna baserat på teori.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka risker de fyra storbankerna tar vid kreditgivningen av bostadslån och hur privatrådgivare hanterar risker och osäkerheter som kan uppstå vid ett bostadslån. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av teorier och vetenskapliga antaganden, där de flesta behandlar begreppet risk. Det presenteras även vetenskapliga artiklar som tar upp vad tidigare forskning bidragit med i detta område. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och präglas av en deduktiv forskningsansats. Undersökningen tillämpar den kvalitativa forskningsmetoden och datainsamlingen sker genom semistrukturerade personliga intervjuer. Studiens urval är privatrådgivare från storbankerna Nordea i Tumba, Swedbank i Tumba, Handelsbanken i S:t Eriksplan och SEB i Sergelstorg. Empiri: I empirin presenteras den insamlade datan från de fyra genomförda personliga intervjuerna. Respondenterna som deltagit i intervjuerna och bidragit med värdefull information är anonyma. / Purpose: The purpose of this paper is to examine what risks the four major banks takes when they give credit of a mortgage loan and how the private adviser manages risks and uncertainties that can arise in a mortgage loan. Theoretical Framework: The theoretical framework consists of theories and scientific assumptions, most of which deal with the concept of risk. It also presents scientific articles dealing with what previous research has contributed in this field. Methodology: This study is based on a hermeneutic approach and is characterized by a deductive research approach. The study applies qualitative research methodology and the data collection is done through semi-structured individual interviews. The study's sample is private advisors from the four major banks that is Nordea in Tumba, Swedbank in Tumba, Handelsbanken in S:t Eriksplan and SEB in Sergelstorg. Result: The empirical analysis presents the data that is collected from the four completed personal interviews. Respondents who participated in the interviews and contributed with valuable information are anonymous. Conclusion: The study shows that the biggest risk that may arise for the bank with a mortgage loan is the customer's repayment capacity if it becomes impaired due to various factors. Private advisors manages risks by creating an understanding of the customer about what a mortgage loan means and provide advice and recommendations to prevent an impaired ability to repay.

This bachelor thesis aims to study the relationship between higher capital costs and the households' ability to repay their loans as well as how this affects the housing market. The work studies three areas in three different municipalities in the Stockholm region. The limitations for this report were that it primarily focused on areas that have relatively new housing developments where the interest rate was the sole alternating variable. Today, the interest rates for housing loans are very low which has resulted in that Swedish people has record breaking high leverages. Recently, a new amortization requirement was adopted. This will affect all households when they take new loans with an LTV of 50 percent. House prices in Sweden are at a historically high level, especially in the Stockholm region. Households’ expectations play a large impact on prices, and some experts believe that the market today is overvalued and that we are in a housing bubble, which, if it bursts, can bring negative impact on the housing market. Consequently, migration and housing demands has not previously been seen at these levels in Stockholm. In this paper, we intend to examine how rising interest rates will affect households with different leverage ratios in three different municipalities in the Stockholm county region. Utilizing data from sources such as InsightOne and Konsumentverket among others a spreadsheet was created comparing four different typical households that reflect the most common household composition within the selected municipalities. The disposable income, after all expenses for accommodation and necessities accounted for, will be examined. We will also analyze how these households would cope in a scenario where changing fundamentals give households higher housing costs and further how the selected municipalities, all of which have a relatively high rate of construction, would be affected by a sudden drop in prices on the market. A spreadsheet with data from Statistics Sweden was also set up to investigate the percentage of all households in Stockholm that have the same capital costs as a custom range of the selected mosaichouseholds’. Our results show that not all households could cope with increased housing costs such as higher interest rates among other factors. According to the calculated budget estimate for each typical household, it was concluded that some households would be unable to cover their monthly necessities. In a scenario where this would become reality, the households with a high leverage and a high interest rate would have a much smaller amount of money to live on each month. This would lead to a reduction in consumption and a decrease in demand for housing, which would result in a less secure position in the housing market and force households to reassess its choice of timing for this type of investment. Ultimately this could lead to vacancies in the municipalities we investigated that are located quite a bit outside the city center. Based on our results, we consider the hypothesis proven; due to half of the mosaic households in the study reflecting a deficit in their budget when the leverage and interest rates peaked at high levels. Based on the income statistics from SCB, we could also deduce that 49.8 percent of all households in the Stockholm region displayed a lower annual income than the investigated mosaic households. Consequently, these households would demonstrate a greater deficit in their budget if their housing costs rose. / Kandidatarbetet syftar till att studera hur högre kapitalkostnader påverkar hushållens betalningsförmåga och vilka effekter det kan få på bostadsmarknaden. I arbetet undersöks tre områden i tre olika kommuner i stockholmsregionen. I rapporten finns begränsningen att räntorna är den enda variabeln som ändras och att det i de områden som undersöks finns relativt nyproducerade bostäder. I dagsläget är räntenivåerna väldigt låga för bostadslån och det har medfört att svenskarna aldrig någonsin har varit så högt belånade. Nyligen har även ett nytt amorteringskrav antagits, vilket kommer att påverka alla hushåll som tar nya lån med en belåningsgrad över 50 procent. Bostadspriserna ligger idag på en historiskt hög nivå och speciellt hög är prisutvecklingen i Stockholmsregionen. Hushållens förväntningar har en stor inverkan på priserna och vissa experter menar att marknaden idag är övervärderad och att vi befinner oss i en bostadsbubbla som, om den spricker, kan innebära stora negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Samtidigt har inflyttningen och efterfrågan på bostäder aldrig varit så hög som nu inom Stockholms län. I denna uppsats avser vi att undersöka hur en stigande ränta kan påverka hushåll med olika belåningsgrader i tre olika kommuner inom Stockholms län. Med hjälp av data från bland annat InsightOne och Konsumentverket har en kalkyl för fyra olika typhushåll ställts upp som speglar den vanligaste hushållssammansättningen i de valda områdena. Här kommer sedan den disponibla inkomsten efter att alla utgifter för boende och nödvändigheter är betalade att undersökas. Vi kommer därefter att analysera hur dessa hushåll skulle klara sig i ett scenario där förändrade fundamentala faktorer ger hushållen högre boendekostnader och vidare hur de valda kommunerna, som alla har en relativt hög nybyggnadstakt, skulle komma att påverkas av ett plötsligt prisfall på marknaden. Dessutom har en kalkyl med data från SCB satts upp för att undersöka hur många procent av alla hushåll i Stockholms län som har samma årsinkomst som ett anpassat intervall av de valda mosaichushållen. Våra resultat visar att inte alla hushåll skulle klara av ökade boendekostnader, exempelvis som en följd av högre räntor. De skulle alltså gått med underskott varje månad enligt den budget vi ställt upp för varje mosaichushåll och som redovisar de viktigaste utgifterna ett hushåll med denna sammansättning har. I ett scenario där detta blir verklighet skulle alltså hushåll med en hög belåningsgrad och höga räntor få en betydligt mindre summa pengar att leva på varje månad efter att alla nödvändiga kostnader är betalde, vilket skulle leda till en minskad konsumtion och minskad efterfrågan på bostäder. Detta skulle i sin tur leda till ett osäkrare läge på bostadsmarknaden, vilket skulle få ytterligare hushåll att omvärdera sitt val av tidpunkt för denna typ av investering. I slutändan skulle detta kunna komma att leda till vakanser i de kommuner vi valt att undersöka och som ligger någon eller några mil utanför innerstaden med dess ständigt höga efterfrågan på bostäder. Utifrån våra resultat kan den uppställda hypotesen styrkas. Detta då hälften av de mosaichushåll vi utgick ifrån i undersökningen visade ett underskott i sin budget då ränta och belåningsgrad låg på en hög, om än inte orimlig, nivå. Utifrån inkomststatistiken från SCB kunde vi även utläsa att hela 49.8 procent av alla hushåll inom Stockholms län har en lägre årsinkomst än de undersökta mosaichushållen, vilket innebär att dessa hushåll skulle visa ett större underskott i sin budget om deras boendekostnader ökade.