Den tilltagande bristen på tillgängliga bostäder påverkar på lång sikt förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller därmed en viktig roll i den ekonomiska välfärden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrågan på bostäder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som påverkar investeringsprocessen. Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat. Datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt analys av årsredovisningar och ägardirektiv. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt i förhållande till studiens referensram. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens investeringsprocess och teoretiska investeringsmodeller. Studien visar därtill att investeringskalkyler är helt avgörande för fallföretagens investeringsbeslut. Slutligen kan nämnas att det tydligaste resultatet som framkom i denna studie är att det finns ett stort antal faktorer som i olika omfattning påverkar nyproduktion av hyreslägenheter. Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse i anknytning till hur kommunala bostadsföretag agerar i investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslägenheter. Uppsatsen belyser även hur investeringsunderlag används i fallföretagen. Denna undersökning styrker tidigare forskning gällande faktorer som påverkar investeringsprocessen samt tillför därigenom ytterligare empiriskt bevis för betydelsen av dessa. Fortsatt forskning kan ha till syfte att utreda varför bostadsföretag använder olika investeringskalkyler och lönsamhetsmått. Ett annat förslag är att generalisera viktiga faktorer samt förklara varför dessa faktorer påverkar investeringsprocessen. Ytterligare ett förslag till vidare forskning är att kartlägga den teoretiska kompetensen hos beslutsfattare inom bostadsföretag, med fokus på företagsekonomiska begrepp.

Syfte: Syftet med vår studie är att utreda och analysera hur två kommunala bostadsföretag arbetar med kundorientering idag jämfört med för tio år sedan. Vårt mål är att utifrån en uppföljande studie redogöra för hur kundorienteringstankarna har utvecklats under den senaste tioårsperioden. Arbetar de kommunala bostadsföretagen mer kundorienterat idag jämfört med för tio år sedan? Vi vill även öka kunskapen kring kundorientering och belysa vilka fördelar som finns att vinna hos de kommunala bostadsföretag som väljer att arbeta kundorienterat.   Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från litteratur och från två intervjuer. Intervjuerna har utförts personligt på respektive respondents kontor. Intervjuerna spelades in på band. Därefter har materialet analyserats och bearbetats.     Slutsats: Vi anser att de två kommunala bostadsföretag vi granskat har utvecklat sin kundorientering mycket, särskilt de fem senaste åren. De kan därmed ses som kundorienterade i en högre utsträckning idag jämfört med för tio år sedan. Bostadsföretagen utgår mer från kundernas behov och önskemål när olika beslut tas och använder sig dessutom av omfattande kundundersökningar.   Förslag till fortsatt forskning: Förslagsvis kan man utföra fördjupande studier inom området, t.ex. mer ingående analysera hur en ökad kommersialisering av kommunala bostadsföretag påverkar deras kundorientering. Vi föreslår även att man utför jämförelser med ett större urval av kommunala bostadsföretag. Det vore också av stort intresse att utföra studier som jämför skillnader mellan kommunala bostadsföretags kundorientering gentemot ett kommersiellt fastighetsföretag.   Uppsatsens bidrag: Vi tror att den här studien kan vara till nytta för andra studenter som läser till fastighetsekonomer, och för andra kommunala bostadsföretag för att se hur de kommunala bostadsföretag vi undersökt arbetar med kundorientering. Vi tror dessutom att andra företag med liknande eller andra produkter och tjänster som är relaterade till fastighetsbranschen kan använda sig av vår studie för att utveckla sin kundorientering. / Purpose: The purpose with our study is to analyze and conduct an inquiry of how two municipal housing companies work with customer focus today compared to ten years ago. We also want to pay attention to how the thoughts of costumer alignment have been developed during the last ten years with a follow up study. Do the municipal housing companies work more with customer alignment today than a decade ago? We also want to increase knowledge about customer alignment and illustrate the benefits that could be done by municipal housing companies who choose to work with customer alignment. Method: In order to implement this study we have gathered data from literature and from two interviews. The interview has been personally performed at each respondents´ offices. The interviews were also recorded on tape. The material we gathered was analyzed and processed to this thesis. Conclusions: We consider that the municipal housing companies in Sweden have developed their customer alignment very much, especially during the last five years. They are thereby customer alignmented in a higher extent today compared to ten years ago. The companies are using a lot of extensive customer surveys and work on the supposition from costumers when making various decisions.   Suggestions for future research: We consider that it could be of interest to carry out continued studies within the area. As a suggestion, one can carry out deepening studies within the area but also how an increased commercialization of the municipal housing companies influences their customer alignment. We also suggest that one can carry out comparisons with a bigger selection of the municipal housing companies. We also consider that it could be of interest to carry out studies that compare differences between the municipal housing companies´ customer alignment compared with a commercial real estate company.   Contribution of the thesis: We think that this study can be useful for other real estate economist students, also for other municipal housing companies in order to see how a non-profit real estate companies carries out their customer alignment. We also believe that other companies with similar or other products and services that are related within the real estate sector can use our study in order to develop their customer alignment.

<p>Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.</p><p>Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur bostadsmarkanden utvecklats under åren 1986 till 2006 – vad som har påverkat utvecklingen hos de kommunala bostadsföretagen och vad som har inträffat under perioden.</p><p>Syftet har i studien varit att reda ut hur kommuner med höga vakanser har arbetat, om åtgärder vidtagits och i sådana fall vilka. För att undersöka detta har ett urval på 10 kommuner med höga vakanstal gjorts. Dessa kommuner är Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar och Överkalix. För att få en tydlig bild av utvecklingen i dessa kommuner har ekonomisk och demografisk statistik noggrant bearbetats.</p><p>Studien visar att alla kommuner som undersökts har vidtagit någon typ av konkret åtgärd för att komma till rätta med sina vakansproblem. Det har även visat sig att alla de kommuner som fått statligt stöd valt åtgärden rivning medan de kommuner som inte sökt stöd haft större benägenhet att även välja andra alternativ. Få kommuner har använt sig av åtgärder som exempelvis olika typer av rabatter och ökad marknadsföring för att fylla de tomma lägenheterna, utan de har istället vidtagit åtgärder som lett till minskning av hela bostadsbeståndet.</p><p>6</p> / <p>During the late 1980’s the Swedish housing market was booming, there were almost no vacancies and the construction of new housing was substantial. The big real estate collapse that occurred in the early 1990’s left many housing companies with economic problems. Many municipality-owned housing associations faced high vacancy rates. To solve their problems the housing associations had to consider a number of measures, including rent reductions and discounts, marketing, selling, demolishing, reconstruction for alternative use and to put properties in mothballs. In the late 1990’s the most exposed municipalities could even apply for Government subsidies.</p><p>As a background, the concepts vacancy rate and natural vacancy, are explained as well as the cause of vacancies in some cases. Furthermore, there is a description of how the housing market developed from 1986 to 2006, what influenced the housing associations and what happened during the period.</p><p>The purpose of this study is to investigate how municipalities with high vacancies have acted to dealing with their problem, if any measures have been taken and if so; what measures? Ten municipalities with high vacancies were examined. These municipalities are Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar and Överkalix. To get a clear image of the development in these municipalities economic and demographic statistics have been carefully analysed.</p><p>The study shows that all the municipalities examined have taken some concrete measures to deal with their vacancy problems. All the municipalities that were given Government subsidies have demolished housing properties rather than tried other measures. Few municipalities has used offered rent discounts or applied marketing activities to fill empty apartments. Instead, measures that lead to a reduction of the number of apartments have been used.</p>

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd. Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit. Vidare ges en översiktlig beskrivning av hur bostadsmarkanden utvecklats under åren 1986 till 2006 – vad som har påverkat utvecklingen hos de kommunala bostadsföretagen och vad som har inträffat under perioden. Syftet har i studien varit att reda ut hur kommuner med höga vakanser har arbetat, om åtgärder vidtagits och i sådana fall vilka. För att undersöka detta har ett urval på 10 kommuner med höga vakanstal gjorts. Dessa kommuner är Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar och Överkalix. För att få en tydlig bild av utvecklingen i dessa kommuner har ekonomisk och demografisk statistik noggrant bearbetats. Studien visar att alla kommuner som undersökts har vidtagit någon typ av konkret åtgärd för att komma till rätta med sina vakansproblem. Det har även visat sig att alla de kommuner som fått statligt stöd valt åtgärden rivning medan de kommuner som inte sökt stöd haft större benägenhet att även välja andra alternativ. Få kommuner har använt sig av åtgärder som exempelvis olika typer av rabatter och ökad marknadsföring för att fylla de tomma lägenheterna, utan de har istället vidtagit åtgärder som lett till minskning av hela bostadsbeståndet. 6 / During the late 1980’s the Swedish housing market was booming, there were almost no vacancies and the construction of new housing was substantial. The big real estate collapse that occurred in the early 1990’s left many housing companies with economic problems. Many municipality-owned housing associations faced high vacancy rates. To solve their problems the housing associations had to consider a number of measures, including rent reductions and discounts, marketing, selling, demolishing, reconstruction for alternative use and to put properties in mothballs. In the late 1990’s the most exposed municipalities could even apply for Government subsidies. As a background, the concepts vacancy rate and natural vacancy, are explained as well as the cause of vacancies in some cases. Furthermore, there is a description of how the housing market developed from 1986 to 2006, what influenced the housing associations and what happened during the period. The purpose of this study is to investigate how municipalities with high vacancies have acted to dealing with their problem, if any measures have been taken and if so; what measures? Ten municipalities with high vacancies were examined. These municipalities are Arboga, Bräcke, Eda, Fagersta, Karlsborg, Munkedal, Skara, Skellefteå, Surahammar and Överkalix. To get a clear image of the development in these municipalities economic and demographic statistics have been carefully analysed. The study shows that all the municipalities examined have taken some concrete measures to deal with their vacancy problems. All the municipalities that were given Government subsidies have demolished housing properties rather than tried other measures. Few municipalities has used offered rent discounts or applied marketing activities to fill empty apartments. Instead, measures that lead to a reduction of the number of apartments have been used.