<p>The aim for this thesis is to evaluate whether there is a risk for Sweden to be the subject of a financial crisis. This question is addressed by making a comparative analysis of three different periods in time. These are the prelude to the crisis in the early 90’s, the period before the substantial decrease in the market value of IT-related stock followed by a short recession 2001-2003 and lastly the still on-going economic boom which started about three years ago. The variables and indicators we are focusing on are mainly the same which have been used in earlier studies in this field. We examine the interest risk rate of banks by looking at the variations in market value between assets and liabilities using duration mismatch analysis. We also study the average debt-level among firms, the debt-level of households, currency fluctuations, trade-deficit levels. We analyze our empirical results utilizing crisis theories as well as looking at Sweden’s experiences of financial troubles.</p><p>Our most important results shows that Sweden is unlikely to become a subject of a financial crisis. The main reasons for that statement is that the banks are becoming more prudent in their lending policies. The debt-ratio among the public is today lower than the period before the crisis in the 90’s. Second, the risk management among Swedish banks seem to have improved compared to past events. We can see this through witnessing a reduction in credit-loss and a better coverage of risky loans in their portfolios with own capital in accordance with the Basel guidelines in the later period compared to the previous periods. Third: using duration-gap analysis we conclude that the banks nowadays are better at matching their short-term debts with long-term loans. Fourth, Sweden’s trade surplus is a huge contrast compared to the trade deficit the years before the financial crisis of the 90’s which implies that the productivity in the Swedish firms has improved and their debt-levels have been reduced.</p>

The aim for this thesis is to evaluate whether there is a risk for Sweden to be the subject of a financial crisis. This question is addressed by making a comparative analysis of three different periods in time. These are the prelude to the crisis in the early 90’s, the period before the substantial decrease in the market value of IT-related stock followed by a short recession 2001-2003 and lastly the still on-going economic boom which started about three years ago. The variables and indicators we are focusing on are mainly the same which have been used in earlier studies in this field. We examine the interest risk rate of banks by looking at the variations in market value between assets and liabilities using duration mismatch analysis. We also study the average debt-level among firms, the debt-level of households, currency fluctuations, trade-deficit levels. We analyze our empirical results utilizing crisis theories as well as looking at Sweden’s experiences of financial troubles. Our most important results shows that Sweden is unlikely to become a subject of a financial crisis. The main reasons for that statement is that the banks are becoming more prudent in their lending policies. The debt-ratio among the public is today lower than the period before the crisis in the 90’s. Second, the risk management among Swedish banks seem to have improved compared to past events. We can see this through witnessing a reduction in credit-loss and a better coverage of risky loans in their portfolios with own capital in accordance with the Basel guidelines in the later period compared to the previous periods. Third: using duration-gap analysis we conclude that the banks nowadays are better at matching their short-term debts with long-term loans. Fourth, Sweden’s trade surplus is a huge contrast compared to the trade deficit the years before the financial crisis of the 90’s which implies that the productivity in the Swedish firms has improved and their debt-levels have been reduced.

<p>Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är:</p><p>1. Kreditulåningsandel</p><p>2. Aktiebelåningsandel</p><p>3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex</p><p>4. Kritiska nivåer på P/e talet</p><p>5. Omsättningsvolymen</p><p>6. Volatiliteten</p><p>Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.</p>

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är: 1. Kreditulåningsandel 2. Aktiebelåningsandel 3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex 4. Kritiska nivåer på P/e talet 5. Omsättningsvolymen 6. Volatiliteten Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.

Bakgrund: Coronapandemin och den pågående invasionen av Ukraina har satt människors vardag såväl som de finansiella marknaderna i en ovanlig situation. Kombinationen av båda händelserna har lett till ett oroligt marknadsläge med bland annat stigande inflation och stigande räntor. Under volatila tider ställs investerare inför beslut under andra förutsättningar och blir mer benägna att drabbas av börspsykologiska faktorer. Investerarnas beslutsfattande i kristider kan därför ge ovanligt stora negativa effekter på avkastningen. En undersökning av samvariationen mellan dessa händelser och olika psykologiska faktorer kan därmed ge ytterligare ett perspektiv på finansiellt beslutsfattande i kristider. Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning ett antal börspsykologiska faktorer indikeras hos svenska icke-professionella investerare vid investeringsbeslut under coronakrisen och kraschen 2022. De börspsykologiska faktorer som studeras är flockbeteende, förlustaversion, dispositionseffekten och överkonfidens. Vidare är syftet att undersöka sambandet mellan en investerares beslutsfattande avseende dessa börspsykologiska faktorer och de demografiska faktorerna ålder, kön, inkomst, ekonomiutbildning och börserfarenhet. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod med deduktiv ansats där primärdata samlades in genom en enkätundersökning via sociala medier och analyserades via deskriptivstatistik, signifikanta korrelationer samt multipel linjär regression. Slutsats: Samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikerades hos svenska icke-professionella investerare, om än i olika omfattning. Förlustaversion indikerades hos närmare hälften av respondenterna, medan flockbeteende indikerades hos cirka var tionde respondent. Den multipla linjära regressionen visade att överkonfidens var signifikant relaterad med risktolerans under coronakrisen, medan dispositionseffekten var signifikant relaterad med risktolerans under kraschen 2022. Resultatet visade även en signifikant relation mellan risktolerans och inkomst samt ekonomiutbildning under båda perioderna. Män uppvisar överkonfidens i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har en större tendens att falla för flockbeteende. Signifikanta korrelationer visar att individer som faller för flockbeteende också har en större risk att falla för förlustaversion och dispositionseffekten.

Bakgrund: Under våren 2020 föll Stockholmsbörsen kraftigt med över 30% under en månads tid till följd av den globala corona-pandemin. Börsen skulle dock återhämta sig inom ett halvår och fortsätta visa en starkt positiv trend där flera index avslutade året 2020 med en totalt sett positiv utveckling. På en turbulent marknad med stora svängningar ställs stora krav på investerare som genom aktiv handel både kan uppnå hög avkastning och undvika stora förluster. Vid beslutsfattning kan börspsykologiska bias samt erfarenhet av tidigare kriser spela en viktig roll och avgöra om utfallet blir lyckosamt. Med denna betydande orolighet på aktiemarknaden har det blivit relevant att undersöka psykologiska beteenden hos investerare med olika typer av erfarenhet genom beteendefinans och hur de agerar under kriser med stor osäkerhet på marknaden. Syfte: Studien har som syfte att undersöka om investerare med tillhörighet i olika generationer agerat annorlunda under corona-pandemin samt om tidigare erfarenhet av en kris kan ha reducerat påverkan från börspsykologiska faktorer. Vidare vill studien jämföra beteendemönster hos investerare under tidigare kriser för att undersöka om liknande mönster återuppstått även under pandemin. Metod: Studien har enligt en kvantitativ karaktär tillämpat en enkätstudie inriktat mot icke-professionella svenska investerare från samtliga generationer. Baserat på detta har det varit möjligt att kartlägga ageranden hos investerare både under pandemin men även vid tidigare kriser. Slutsats: Studien har påvisat att investerare oavsett tillhörighet till generation generellt sett fått en ökad riskaptit under pandemin samt att det observerats indikationer på bias hos investerare oberoende av erfarenhet. Generationer har till stor del agerat liknande och haft en likartad uppfattning gällande risk och börspsykologiska faktorer. Det har dock varit möjligt att urskilja en viss skillnad i vilket bias som är mest förekommande samt så har det illustrerats att personer som tillhör äldre generationer varit mer riskbenägna vilket motsäger tidigare forskning gällande livscykelhypotesen.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman &amp; Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman &amp; Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

Syfte: Att skapa förståelse för hur situationen på en marknad kan påverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns på Sveriges bostadsmarknad för att utvärdera hur och om de kan påverka finansiell stabilitet idag. Metod: För att ge oss en ökad förståelse om hur finansiell instabilitet uppstår på en marknad har vi tagit hjälp av Hyman P. Minskys teoretiska modell “The Financial Instability Hypothesis”. Teorin har vi sedan applicerat på utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktäriserat dem i sin utformning. Vår forskning har bedrivits med kvalitativa intervjuer med olika organisationer som arbetar aktivt för att upprätthålla och se över den finansiella stabiliteten i Sverige. Slutsats: Vi har identifierat externa och interna faktorer som kan påverka finansiell stabilitet. Oro inom det europeiska bankväsendet utgör största hotet mot finansiell stabilitet idag. Problem kopplade till Sveriges bostadsmarknad utgör inget direkt hot mot finansiell stabilitet, dock visar marknaden tendenser på ineffektivitet. Lågt bostadsbyggande och allmänt lågt utbud matchar inte efterfrågan, detta driver upp priser men även skulder. Priser och skulder kan till stor del förklaras med logiskt ekonomiskt resonemang. / Purpose: To create an understanding of how the situation in a market may affect financial stability. With that as a foundation make an overall assessment of the risks that exist on the Swedish housing market to assess whether and how they can affect financial stability today. Method: In order to obtain increased understanding of how financial instability arises in a market we have used Hyman P. Minskys theoretical model “The Financial Instability Hypothesis”. We have then applied the theory on chosen financial crises in order to study what characterizes them. Our study has been conducted with the help of qualitative interviews with various organizations such as banks and authorities that work to maintain and inspect the financial stability in Sweden. Conclusion: We have identified external and internal factors that could affect financial stability. Concern related to the European banking sector form the greatest threat to financial stability today. Problems related to the Swedish Real Estate Market constitute no direct threat to financial stability, however market trends shows inefficiency. Low housing and low supply in general do not match demand, this drives up prices, but also debts. Prices and debts can largerly be explained by logical economic reasoning.

Syftet med denna studie var att ge insikt i hur Scandic Hotels Group AB:s (Scandic) ekonomistyrning påverkades över strategisk, taktiskt och operativ nivå av Coronakrisen. Tidigare studier kring ekonomistyrning under en kris lyfte fram ett skiftat fokus och att framförallt planering, kontroll, kommunikation och information påverkades. Meningen med studien var inte att objektifiera, utan att skapa ytterligare förståelse för hur ekonomistyrningen, över de tre organisatoriska nivåerna, fungerade i en specifik situation för att utveckla teori. Information samlades in genom att granska Scandics offentliggjorda dokument samt att intervjua sju respondenter ifrån olika nivåer på företaget som sysslade med ekonomistyrning. Vad som blev tydligt var att Scandics ekonomistyrningen antog en ny form utifrån ett förändrat, främst kortsiktigt, fokus mot likviditet, kassaflöde och kostnader, vilket även tidigare studier beskriver. Vad tidigare studier inte beskriver till samma grad, men som var tydligt på Scandic var att den taktiska nivån tenderade försvinna samtidigt som förändringarna skiljde sig åt på strategisk och operativ nivå. Strategisk nivå tenderade att bli mer traditionell i sin ekonomistyrning med fokus på det finansiella, samtidigt som den operativa blev modernare och såg främst till kunderna. Det planerades kortsiktigt för att klara av kassaflödet på strategisk nivå och för att styra bemanningen på operativ nivå. Viss långsiktig planering förekom dock på strategisk nivå för att säkra bolagets finanser. Kontroll genom jämförelser frånsågs och vad som blev väsentligt på strategisk nivå var det finansiella. På operativ nivå kontrollerades dock mer mjuka värden som kundnöjdheten och personalens välmående då dessa ansågs vara de enda som gick att påverka. På den operativa nivån gavs större frihet att arbeta med intäkterna samtidigt som den strategiska nivån betonade att allt skulle ske resurseffektivt, vilket aktualiserades genom ett inköpsstopp som infördes. Utifrån detta intensifierades en ökad kostnadsmedvetenhet på den operativa nivån. Kommunikationen av informationen skedde på ett “top-down” vis då avgörande beslut togs ovanifrån. På den strategiska nivån hölls fler möten kring intern finansiell information och beslut. Detta medan kommunikationen på hotellnivå blev mer inkluderande i och med att bemanningsreduktioner gjort att personalen behövde vara flexiblare och de kom därför närmare varandra i sina nya roller. Mer extern information krävdes över hela verksamheten då det var externa faktorer som orsakat krisen. Strategisk nivå var i behov av denna för att anpassa sig efter marknadsläget samtidigt som operativ nivå behövde informationen då efterfrågan styrde själva hotelldriften. Coronakrisen var en extrem kris som påverkade efterfrågan inom besöksnäringen avsevärt, vilket krävde aktioner och förändring. Överlag var det kortsiktighet som karaktäriserade hela Scandics verksamhet där det skiftande fokuset realiserades på olika vis på olika nivåer i verksamheten, men gemensamt fanns ett övergripande mål om överlevnad. När marknadsläget gick ifrån att vara stabilt till ostabilt krävdes andra delar ifrån verksamheten där likviditet, kassaflöde och kostnader blev det primära fokuset. Vad som hände med ekonomistyrningen under en kris, inom ett specifikt företag, kunde till viss del även ses i tidigare forskning, men det gjordes fynd som var teoriutvecklande. / The purpose of this academic study was to provide insight into how Scandic Hotels Group AB's (Scandic) management accounting was affected at the strategic, tactical, and operational levels by the Corona crisis that took place. Previous studies on management accounting during a crisis highlighted a shifted focus and that planning, control, communication, and information, were affected. The purpose of the study was not to objectify but to generate further understanding of how management accounting, across the three organizational levels, worked in a specific situation to develop theory. Reviewing Scandic's published documents and interviewing seven respondents of the company generated this study.  It became clear that Scandic's management accounting adopted a new form based on a changed, mainly short-term, focus on liquidity, cash flow, and costs, as also previous studies described. Previous studies did not explain it to the same degree, but it was evidently at Scandic that the tactical level tended to disappear as the changes differed at the strategic and operational level. The strategic level became more traditional with a higher focus on the financial, while the operational level became more modern and looked primarily to the customer. It was planned in a short-term way to manage cash flow at the strategic level and deal with staffing at the operational level. However, some long-term planning took place at a strategic level to secure the company's finances. Control through comparisons did not occur and what became significant at the strategic level was financial numbers. At the operational level, softer values ​as customer satisfaction and staff well-being were mainly in focus as these were reputable to be the only ones that could be affected. At the operational level, more freedom for the revenues was given, at the same time as the strategic level emphasized that everything needed to be in a resource-efficient manner. Therefore, an increased cost awareness was intensified, based on the purchase stop, at the operational level. The communication of the information occurred in a "top-down" approach since crucial decisions were made on the strategic level. At this level, more meetings occurred about financial internal information and decisions. Communication at the hotel level became more inclusive as the staff reductions led to the staff needing to be more flexible and, therefore, came closer to each other in their new roles. External information was required throughout the business as it was external factors that mainly directed the market situation. The strategic level needed this to adapt to the market situation, at the same time as the operational level needed the information to control the operations by the current demand.  The Corona crisis was an extreme crisis that significantly affected the demand in the hospitality industry. Scandic was characterized by actions of short-term, the shifting focus looked different in different levels, but together there was an overall goal, which was survival. When the market situation went from stable to unstable, other parts were required where liquidity, cash flow, and costs became the primary focus in the organization. What happened to the management accounting during a crisis, in a specific company, could be equated with some previous research, but despite this, findings that contributed to the study becoming theory-developing were made.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.