Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

Bakgrund: Coronapandemin ledde under åren 2020 och 2021 till en volatil period på börsen där börskraschen våren 2020 var det starkaste ögonblicket. Antalet svenska kvinnliga aktieägare ökade med nio procent under 2020 och deras position på börsen stärktes. Volatiliteten på börsen ledde till att många beslut behövde tas; beslut som eventuellt kan ha påverkats av psykologiska bias och därmed lett till irrationella beslut. Dessa psykologiska bias har under tidigare perioder på börsen visats sig påverka män och kvinnor på olika sätt. Coronapandemins inverkan på aktiemarknaden och skillnaderna mellan könen, både på börsen och vid påverkan av psykologiska bias, ger incitament att undersöka just kvinnors beteende på börsen under denna tidsperiod.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur den kvinnliga investerarens beteende på börsen påverkats av psykologiska bias under coronapandemin samt vilka förändringar som skett i deras beteende jämfört med före pandemin. Vidare ämnar studien att föra en diskussion kring vad anledningen är till att kvinnor påverkats och hur de psykologiska fallgroparna kan motverkas.  Metod: För att uppfylla studiens syfte har studien genomförts med en kvalitativ metod genom nio semistrukturerade djupintervjuer med kvinnliga aktieinvesterare. En deduktiv- med inslag av induktiv ansats har använts för att tillsammans med existerande teori analysera det aktuella ämnet samt nå en slutsats.  Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnliga investerare har påverkats av psykologiska bias under coronapandemin. Främst är det flockbeteende och överkonfidens av de undersökta biasen som har påverkat respondenterna men även dispositionseffekten har haft en stor påverkan. Överkonfidensen hos respondenterna har ökat under perioden medan medvetenheten om flockbeteende har blivit större och därmed har påverkan av flockbeteende minskat. Strategier, kunskap och medvetenhet har i flera fall lett till en minskad påverkan av bias hos respondenterna. Studien visar tendenser på ett annorlunda beteende hos kvinnor än vad som framkommit vid tidigare forskning. / Background: In 2020 and 2021, the Covid-19 pandemic led to a volatile period on the stock market, where the stock market crash was the strongest moment. The amount of Swedish female investors grew by nine percent under 2020 and their position on the stock market strengthened. The volatility on the stock market led to many decisions needed to be made; decisions that eventually could have been affected by psychological biases and therefore led to irrational decisions. During earlier periods on the stock market, these psychological biases have been shown to affect men and women in different ways. The impact of the Covid-19 pandemic on the stock market and the differences between genders, both on the stock market and regarding the influence of psychological biases, provides incentives to examine the female investors’ behavior on the stock market during this period of time.  Purpose: The purpose of the study is to create an understanding for how the female investors’ behavior on the stock market is affected during the Covid-19 pandemic but also what changes have taken place in their behavior compared to before the pandemic. Further, the study aims to bring forward a discussion about the cause of influence and how these biases can be counteracted.  Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been implemented. Empirical data has been generated through nine semi-structured in-depth interviews with female investors. A deductive- with elements of inductive approach has been used to analyze the topic in question together with existing theory as well as reach a conclusion.  Conclusion: The results of the study suggests that female private investors have been affected by psychological biases during the Covid-19 pandemic. Mainly, herd behavior and overconfidence are the ones with the greatest impact but also the disposition effect has appeared in the respondents’ behavior. Overconfidence has increased throughout the period while the consciousness about herd behavior has increased and therefore decreased in impact. Strategies, knowledge and consciousness have in many cases resulted in a lower impact of psychological biases among the respondents. The study shows tendencies, differently than previous research, regarding the behavior of female investors on the stock market.

Sammanfattning Titel: Ska man klappa börsen med- eller mothårs? Författare: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: De allra flesta med ett någorlunda intresse eller erfarenhet från den finansiella marknaden har hört talas om den effektiva marknadshypotesen. Den säger att det inte är möjligt att överavkasta marknaden över tid genom att systematiskt implementera investeringsstrategier. Samtidigt visar forskning om psykologiska faktorer på att individer på aktiemarknaden emellertid kan reagera irrationellt och att det därav går att överavkasta marknaden genom att dra nytta av de felaktiga prissättningar som kan uppstå på marknaden. Därför blir det intressant att testa huruvida en implementering av momentum- och contrarianstrategier vid investeringsbeslut kan leda till en överavkastning på indexet OMX Stockholm Mid Cap PI. Detta är även intressant för att ingen tidigare studie har testat dessa strategiers effekt på detta index. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det är möjligt att uppnå överavkastning på OMX Stockholm Mid Cap PI genom att implementera momentumoch contrarianstrategier som investeringsstrategier under perioden 2012 till 2021. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades vid genomförandet av studien. Åtta fiktiva olika portföljer sattes samman, fyra contrarianportföljer och fyra momentumportföljer, med bolag som varit en del av indexet OMX Stockholm Mid Cap PI under perioden 2012–2021. Varje portföljkategori delades sedan in i olika urvalsoch innehavsperioder. Varje portfölj innehöll fem bolag åt gången. Sedermera utfördes statistiska tester för att analysera portföljernas avkastning och riskjusterade avkastning. Resultat: Tre av studiens åtta sammansatta portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant högre än jämförelseindexet. Resterande fem portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant lägre än index. Endast en av portföljerna hade en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. / Abstract Title: Should you bet for or against the stock market? Authors: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Supervisor: Katarina Eriksson Background: Almost everyone who has an interest in finance or have studied some form of finance has heard of the efficient market hypothesis. The efficient market hypothesis says that the market is priced correctly and that all actors on the market are rational. However, previous studies about psychological factors says that actors on the stock market sometimes act irrational, which makes it possible to reach excess returns. Therefore, it is interesting to test the momentum and contrarian strategies potential effects on the index OMX Stockholm Mid Cap PI when no previous study has explored these strategies effect on this specific index. Purpose: The study aims to analyse the possibility of reaching excess return on OMX Stockholm Mid Cap PI by implementing momentum and contrarian strategies as investment strategies in the period between 2012 and 2021. Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to complete the aim of the report. Eight fictive portfolios were put together, four contrarian portfolios and four momentum portfolios, containing stocks included in the OMXSPI Mid Cap. Each portfolio category then was divided into different selection and holding periods. Each portfolio always contained five companies at the same time. Then statistical tests were performed to analyse the portfolios returns and risk adjusted returns. Conclusion: Three of the eight portfolios showed a statistically significant excess return compared with the benchmark index. The other five portfolios showed a significantly lower return than the benchmark index. Only one portfolio performed a higher riskadjusted return than the benchmark based on the Sharpe ratio.

Bakgrund: Kapital på börsen förflyttas fram och tillbaka mellan olika tillgångar, vilket ären naturlig del av diversifieringen i portföljer. När osäkerheten ökar i marknaden väljerinvesterare normalt att förflytta kapital från aktier till säkrare tillgångar som exempelvisobligationer, vilket beskrivs som Flight to Quality (FTQ). Däremot har räntorna efter denglobala finanskrisen 2008 varit historiskt låga och under vissa perioder negativa, vilket i sintur försvagar förflyttningen. Sverige har här utmärkt sig, genom att till skillnad från USA,fortsatt att sänka räntan och legat på låga nivåer under en väldigt lång tid. Därmed uppstårfunderingar kring hur förflyttningar av kapital har sett ut i Sverige de senaste 30 åren, samthur det senaste lågränteklimatet påverkar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan avkastningen på noteradeobligationer och aktier i Sverige från 1993 till 2022. Studien ska även undersöka hur enlågräntemiljö påverkar förhållandet. Metod: OMXSPI samt BMSD10Y har använts för att beräkna avkastningen på aktierrespektive obligationer från databaserna Refinitiv Eikon samt Refinitiv Datastream. Urvaleti studien uppgick till 7271 respektive 1526 observationer. Genom en kvantitativ metod ochdeduktiv ansats har studien utgått från teorin gällande FTQ för att undersöka hurkorrelationen förändrats. Vidare har regressioner använts för att säkerställa påverkan pånivån av korrelationen samt hur ett lågränteklimat påverkar styrkan i FTQ. Slutsats: Studiens resultat påvisar att korrelationen mellan aktier och obligationer undertidsperioden har varit svagt negativ med fyra olika strukturella förändringar under perioden.Vidare visar studiens resultat att ett lågränteklimat under perioden har försvagat styrkan iFTQ:er som inträffat i Sverige mellan 1993 och 2022. Studien bidrar till litteraturen inomområdet korrelation mellan aktier och obligationers avkastningar, samt litteraturen kringlågränteklimats påverkan på finansiella marknader. / Background: Capital on the stock exchange is moved back and forth between differentassets, which is a natural part of the diversification of portfolios. When uncertainty increasesin the market, investors normally choose to move capital from equities to safer assets such asbonds, which is described as Flight to Quality (FTQ). On the other hand, interest rates afterthe global financial crisis in 2008 have been historically low and in some cases negative,which in turn weakens the capital movement. Sweden has distinguished itself, in that unlikethe United States, it has continued to lower its interest rates and have kept them at low levelsfor a very long time. This raises concerns about how capital movements over the past 30 yearshave developed in Sweden, and how the recent low interest rate climate is affecting. Purpose: The purpose of the study is to investigate the relationship between returns onstocks and bonds in Sweden from 1993 to 2022. The study will also investigate how a lowyield environment effects the relationship. Method: OMXSPI and BMSD10Y have been used to calculate the return on stocks andbonds from the databases Refinitiv Eikon and Refinitiv Datastream, respectively. The samplein the study amounted to 7271 and 1526 observations. Through a quantitative method anddeductive approach, the study has been based on the theory regarding FTQ to investigatehow the correlation has changed. Furthermore, regressions have been used to ensure theimpact on the level of the correlation and how a low interest rate climate affects the strengthof the FTQ. Conclusion: The result shows a weak negative correlation between returns on stocks andbonds during the time period, with four different structural breaks during the period.Furthermore, the results show that a low yield environment has weakened the strength of theFlights to Quality that have occurred in Sweden between 1993 and 2022. This studycontributes to the literature in the field of stock-bond return correlation and the field of lowyield effects on financial markets.