Röntgen av bröst görs med hjälp av en mammograf och den första mammografen tillverkades 1968. En mammografiundersökning utförs av en röntgensjuksköterska som komprimerar bröstet mellan en platta och en detektor. Röntgensjuksköterskans intention är att verka för varje unik individ, då alla individer har olika mängd vävnad i brösten. Bröstkompressionen vid mammografiundersökningen är komplex och det finns en bristande kunskap om helheten i området. Syfte: Att sammanställa kunskapsläget gällande vilka parametrar som har inverkan på bröstkompression vid mammografiundersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. I analysen ingick 12 artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen, dessa var: patientrelaterade egenskaper, självkomprimering och tekniska egenskaper. Kategorin patientrelaterade egenskaper innefattar densitet, brösttjocklek, stråldos, kompressionskraft och kompressionstryck, självkomprimering innehåller artiklar där patienten delvis utför mammografiundersökningen själv och tekniska egenskaper innehåller artiklar som tar upp kompressionsplattor, fabrikat och detektorer. Slutsats: Slutsatsen av denna allmänna litteraturöversikt är att bröstkompressionen har stor betydelse vid mammografiundersökningar och att förbättringsområden finns inom självkomprimering, brösttomosyntes, kompressionskraft och kompressionstryck. Det behövs mer forskning i ämnet.

Abstrakt Bakgrund: Idag är bröstcancer en av de vanligaste cancerorsakerna för kvinnor i västvärlden. Diagnostisering för att upptäcka patologi i bröstvävnad sker vanligtvis genom röntgenbildtagning av brösten, antingen genom ett nationellt screeningprogram eller genom att patienten själv väljer att besöka en mammografisk mottagning. Proceduren för att ta bröstbilder kan upplevas smärtsam eller obehaglig och flertalet tekniker för att minska dessa obehagskänslor har genom åren framkommit, däribland patientassisterad bröstkompression. Erfarenheter från praktik och arbete vid mammografiska enheter lyfte intresset av metoder som kunde minska patientens obehag, vilket föranledde denna litteraturstudie. Syfte: Att undersöka effekten av patientassisterad bröstkompression vid mammografiska undersökningar på upplevelsen av smärta, obehag och nöjdhet jämfört med traditionell bröstkompression. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med bas i åtta studier framtagna från databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Obetydlig effekt på smärtupplevelsen men fördelaktigt resultat på lindring av obehagskänslor och större patientnöjdhet jämfört med vanlig mammografisk bröstkompression. Konklusion: Resultatet tyder på att patientassisterad bröstkompression i mammografisk miljö kan minska upplevelsen av obehag som är associerat med mammografiska undersökningar och bidra till större patientnöjdhet och patientautonomi i enlighet med svensk vårddoktrin.  Nyckelord: PAC, radiografi, smärta, mammografi, obehag, nöjdhet, bröstkompression, patientassisterad, litteraturöversikt / Abstract Background: Today, breast cancer is one of the leading forms of cancer for women in the western world. Mammograms, x-ray pictures of the breast, are usually taken to diagnose pathologies in breast tissue either through a national screening programme, or by remittance from a physician due to patient symptoms. The experience of taking mammographic images are often viewed as painful or uncomfortable and methods to alleviate such feelings have been developed, such as patient-assisted compression. Experiences from work and internship at mammography units gave rise to an interest in methods to decrease patient discomfort, which prompted this particular literature study. Objective: To examine the effect of patient-assisted compression on the patient experience of pain, discomfort and satisfaction compared to traditional breast compression in mammography. Method: Quantitative literature study with basis in eight articles from the PubMed and Cinahl databases. Results: The results show no definitive effect of patient-assisted compression on the patients experience of pain, although there is a favorable result on the experience of discomfort and patient satisfaction compared to traditional breast compression. Conclusion: The result points towards positive effects on lowering patient discomfort and improving patient satisfaction during mammographic breast compressions, and has potential to enhance patient autonomy in accordance with Swedish healthcare doctrine. Keywords: PAC, radiography, pain, mammography, discomfort, satisfaction, compression, patient-assisted, literature review