Brand equity is perhaps the most important marketing concept in both academia and practice. The term came into use during the late 1980s; and the importance of conceptualizing, measuring, and managing brand equity has grown rapidly in the eyes of practitioners and academics alike. This has resulted in several often-divergent view-points on the dimensions of brand equity, the factors that influence it, the perspectives from which it should be studied, and the ways to measure it. Many different definitions and ways to measure brand equity have been proposed, and most of them are based upon the definition: the added value with which a given brand endows a product. The two most influential conceptualizations of brand equity are Aaker and Keller. Aaker defines brand equity as a set of brand assets and liabilities linked to a brand, its name and symbol, that add to or subtract from the value provided by a product or service to a firm and/or to that firm’s customers. Keller defines consumer-based brand equity (CBBE) as the differential effect of brand knowledge on consumer response to the marketing of the brand. Currently, all research on brand equity has used the same conceptualization of the construct based on previously determined dimensions with no attempt to argue their validity. Given the importance of the concept of brand equity in marketing, as well as the need for the measurement of brand equity, the literature lacks an empirically based consumer-perceived brand equity scale. Since the brand is the consumer’s idea, the consumer is an active participant in the creation of equity for the brand. So if we want to understand and manage the intangible equity directly, we have to have the consumer’s help. This dissertation enriches and strengthens the current knowledge on brand equity by developing a new conceptualization and scale determined by dimensions that consumers perceive. The new Consumer-Perceived Consumer-Based Brand Equity Scale is made up of five dimensions: quality, preference, social influence, sustainability, and leadership. Previous conceptualizations of brand equity have discussed dimensions that are consumer descriptors. Since perceived brand equity is the value that consumers perceive in the brand, this conceptualization presents dimensions that are brand characteristics. The new robust scale contributes both to the theoretical understanding of consumer-based brand equity measurement, as well as assisting managers, or brand ambassadors, in measuring brand equity and developing successful brand strategies. The value of a consumer-perceived, consumer-based brand equity scale suggests a number of new directions for study and elaboration in what is certain to be a compelling stream of research with vast implications for both theory and practice.

This diploma thesis deals with modern discipline called place branding or brand of territory. The aim of this work is to create a comprehensive information base for the creation of territorial brands, according to modern trends. For this object was made the theoretical part of the thesis, which is about basic elements that should contain all functioning brands. After the municipal concept of place branding, the work is more focused on the Czech Republic promotion and on the internet which is the main instrument of branding. For this purpose, the website of the Czech regions was examined in detail by the developed system of evaluation. Additional promotional websites found by a specified key have been included to the descriptions of regions. This comprehensive research reveals strengthts and weeknesses of the web pages.

Celebrity endorsements are a widely used marketing strategy, through which a popular celebrity is paired with the brand in order to enhance brand meaning in the eyes of consumers. However, endorsement strategies are not without risk, as evidenced by popular media revealing celebrities’ negative behavior. While much research has addressed factors enhancing endorsement effectiveness, limited research exists that examines the effects of negative celebrity information on consumer responses to the endorser and brand. The current research seeks to understand the potential differentiating effects of failure type (functional vs. nonfunctional) on related consumer attitudes and intentions. Three experiments (between subjects factorial design) were conducted to examine the phenomenon of interest. Contrary to expectations, results of the first two experiments suggest an absence of significant differentiating effects of failure type, overall, although various exceptions surfaced. These experiments represent a unique research attempt to disentangle the effects of functional and nonfunctional information on consumer responses to endorsement strategies. In addition, it contributes to the growing research interest in understanding the important effects of negative information on consumer attitudes and intentions.

Synen på arbetsplatsen har förändrats de senaste åren och kontoret ses inte längre som den huvudsakliga platsen för genomförande av arbetsuppgifter. Tack vare lösningar inom IT och kommunikation, har fler och fler företag implementerat hybrida arbetsplatsmodeller för sina medarbetare, vilket innebär att de kan dela upp sin arbetstid mellan kontoret och distansarbete. Covid-19 pandemin har varit en viktig bidragande faktor till denna övergång till hybrida arbetsplatser. Efter pandemin har även konkurrensen om kompetent personal intensifierats, vilket gjort det viktigare för företag att lägga vikt vid att bygga upp sina medarbetares lojalitet och trivsel för att behålla dem i företaget. Detta gör att ett företags arbete med intern employer branding blir allt viktigare.  Kontexten varierar för medarbetare på hybrida arbetsplatser, och det har framkommit i tidigare studier att det som gör en medarbetare attraherad till sitt företag som arbetsgivare varierar beroende på kontext. Omställningen till en hybrid arbetsplats kan således ha inneburit att företag behövt förändra sitt arbete med intern employer branding, för att möta alla sina medarbetares önskemål. Tidigare studier har inte undersökt intern employer branding på företag med hybrid arbetsplats och eftersom hybrida arbetsplatser blir allt vanligare, finns skäl för forskning inom detta område.  Syftet med denna studie är att få förståelse för hur företag med hybrid arbetsplats arbetar med intern employer branding för att bidra till sina medarbetares trivsel och möjligheten att behålla dem. För att uppfylla studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är chefer eller arbetar med HR på kunskapsintensiva tjänsteföretag.  Genom studien kunde vi identifiera att få företag har sett att medarbetarnas arbetsställe påverkar vad de attraheras av med sin arbetsgivare. I stället har vi sett att ålder och livssituation har påverkan på detta. Trots detta segmenterar inget företag sitt arbetsgivarvarumärke mot medarbetarna. Vi har även sett att få företag differentierar sig mot sina konkurrenter gällande vad de erbjuder sina medarbetare. Studien har även identifierat att kontoret utgör platsen för sociala interaktioner och att det finns utmaningar kopplat till hybrida samarbeten. Utbildningsaktiviteter har visat sig vara välfungerande att genomföra digitalt. Vi har även sett att övergången till en hybrid arbetsplats har inneburit att företagens interna kommunikation blivit tätare och mer lättillgänglig. Baserat på studiens slutsatser presenteras praktiska rekommendationer för företag med hybrida arbetsplatser som vill förbättra sitt arbete med intern employer branding med syfte att behålla sina medarbetare och öka deras trivsel.

Employer Branding wird in der Fachliteratur als Möglichkeit gesehen, auf den Fachkräftemangel und den ‚War for Talents‘ zu reagieren. Diese betreffen auch Wissenschaftsverlage als Arbeitgeber. Eine weitere Herausforderung, vor der Unternehmen wie Wissenschaftsverlage stehen, sind die im Vergleich zu älteren Generationen veränderten Werte und höheren Anforderungen, die die Generationen Y und Z an ihren Arbeitgeber stellen. Die vorliegende Bachelorarbeit befasst sich mit der Frage, weshalb externes Employer Branding für deutsche Wissenschaftsverlage vor dem Hintergrund des ‚War for Talents‘ und des Wertewandels der Generationen Y und Z relevant ist und welche Punkte bei der Gestaltung und Durchführung externen Employer Brandings beachtet werden sollten. Das Ziel dieser Arbeit ist es, einen Überblick über die Thematik des externen Employer Brandings für Wissenschaftsverlage zu geben. Hierzu werden die aktuelle Situation des Fachkräftemangels am Arbeitsmarkt sowie der Wertewandel der Generationen Y und Z und deren Bedeutung für Arbeitgeber betrachtet. Weiterhin wird auf die Besonderheit der Gruppe der Arbeitnehmer deutscher Wissenschaftsverlage, aktuelle Herausforderungen für Wissenschaftsverlage, die Grundlagen des Employer Brandings und die Erfolgsfaktoren externen Employer Brandings eingegangen. Auf Basis der gewonnenen Erkenntnisse wird anschließend beispielhaft das externe Employer Branding der Walter de Gruyter GmbH untersucht und ausgewertet. Als Ergebnis dieser Bachelorarbeit kann festgehalten werden, dass es mehrere Faktoren gibt, die sich negativ auf die Wahrnehmung von Wissenschaftsverlagen als Arbeitgeber auswirken können. Die Bedeutung des externen Employer Brandings für Wissenschaftsverlage liegt in der Möglichkeit, sich durch dieses bei unternehmensexternen Zielgruppen als attraktiver Arbeitgeber zu positionieren und eine Präferenz für sich zu erzeugen. Sie können ihre Konkurrenzfähigkeit im ‚War for Talents‘ sichern und steigern.:Darstellungsverzeichnis 1. Einleitung 1.1 Hinführung zur Thematik 1.2 Zielsetzung und Abgrenzung 1.3 Methodik und Aufbau der Arbeit 2. Ausgangssituation: Der ‚War for Talents‘ und der Arbeitnehmermarkt der Generationen Y und Z 2.1 Definitionen und Begriffsklärungen 2.2 Der Fachkräftemangel und ‚War for Talents‘ 2.3 Die Generationen Y und Z und ihre Anforderungen an den Arbeitgeber 2.3.1 Die Generation Y 2.3.2 Die Generation Z 2.4 Die Bedeutung des Fachkräftemangels und der neuen Anforderungen der Generationen Y und Z für Arbeitgeber 3. Deutsche Wissenschaftsverlage als Arbeitgeber 3.1 Einordnung und Definition von Wissenschaftsverlagen 3.2 Arbeitnehmer der Wissenschaftsverlage 3.3 Aktuelle Herausforderungen für Wissenschaftsverlage 4. Grundlagen des Employer Brandings 4.1 Definitionen 4.1.1 Marke, ‚Employer Brand‘ und ‚Employer Value Proposition’ 4.1.2 ‚Employer Branding‘, ‚internes Employer Branding’ und ‚externes Employer Branding’ 4.2 Ziele und Vorteile des Employer Brandings 4.3 Erfolgsfaktoren und Grenzen des externen Employer Brandings 4.4 Maßnahmen des externen Employer Brandings 5. Untersuchung des externen Employer Brandings des Wissenschaftsverlags Walter de Gruyter GmbH 5.1 Vorüberlegungen 5.2 Untersuchung 5.2.1 Kenntnis der Employer Value Propositions, Selbstverständnis als Arbeitgeber, Employer Brand 5.2.2 Erfolgreiches internes Employer Branding 5.2.3 Unternehmensmarke und Employer Brand 5.2.4 Kenntnis der Zielgruppe 5.2.5 Projektmanagement und Unterstützung durch Geschäftsführung und Unternehmen 5.2.6 Engagement für Umwelt und Soziales 5.2.7 Reichweite, ausreichend Ressourcen und Vorhandensein der notwendigen Kompetenzen 5.2.8 Externe Employer-Branding-Maßnahmen 5.3 Kritische Auswertung 6. Fazit 6.1 Zusammenfassende Ergebnisse und Handlungsempfehlung 6.2 Kritische Würdigung und Ausblick Literaturverzeichnis Eidesstattliche Erklärung Anhang

The intention of this study is to get a deeper understanding of the phenomenon city festivals and their impact on a city’s brand. As a result of our intention we have formed the following purpose; describe and analyse in what ways a city festival can promote and develop the city’s brand.   Our study is based on a qualitative research methodology, as the intention was to get a deeper understanding of our research topic. The study took a deductive approach to begin with, however, as time proceeded we worked with the theory and empiricism parallel. This resulted in a shift between a deductive and inductive approach. Our empirical foundation is based on eight semi-structured interviews with respondents from five cities and festivals across Sweden.   During the analysis process we come across some tendencies that the empirical material largely conformed to the theoretical frame of reference. In conclusion we have found that a city festival can be a part of the formation of the city brand, however this requires that the city already has a clear and thorough vision and focus. / Avsikten med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för fenomenet stadsfestivaler och dess inverkan på en stads varumärke. Utifrån detta har vi formulerat vårt syfte vilket är att beskriva och analysera på vilka sätt en stadsfestival kan främja och utveckla stadens varumärke.  Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där förhoppningen är att skapa en djupare förståelse för vårt forskningsämne. Under arbetets gång har vi till en början utgått från ett deduktivt synsätt men allt eftersom har vi arbetat mer parallellt med teorin och empirin. Detta innebär att vi haft ett växelspel mellan ett deduktivt och induktivt synsätt. Vår empiriinsamling har skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika städer/stadsfestivaler i Sverige.  I bearbetningen av analysen fann vi tendenser att det empiriska material som vi samlat in överensstämde med den teoretiska referensramen. I vår studie kom vi fram till att stadsfestivaler kan vara en del i uppbyggnaden av ett stadsvarumärke men att det förutsätter att staden har en tydlig samt genomarbetad vision och inriktning.

När nya företag etableras ökar konkurrensen mellan företag gällande att behålla befintliga medarbetare samt attrahera och rekrytera nya medarbetare. Detta medför att företag blir tvungna att fokusera mer på arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke, det vill säga employer branding för att säkra deras fortsatta framgång i framtiden.Denna studie tog sin empiriska utgångspunkt i den konkurrenssituation som förväntas uppstå i Skellefteå, när företaget Northvolt AB etablerar sig i staden. I denna situation fokuserade forskarna främst på Alimak Group Sweden AB. I studien har forskarna använt sig av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med totalt 16 respondenter där åtta var medarbetare hos Alimak, två nyanställda på det nyetablerade företaget Northvolt samt sex studenter vid Umeå universitet. Det främsta syftet med intervjuerna var att få vetskap om vad de olika respondenterna anseratten attraktiv arbetsgivareär, det vill säga vad de värdesätter hos en arbetsgivare. Dessa intervjuer var grunden för analysen som genomfördes angående Alimaks förbättringsarbete med employer branding.Det framkom att det finns både likheter och olikheter kring respondenternas åsikter om vad en attraktiv arbetsgivare är och vad de värdesätter hos en arbetsgivare. Sammanfattningsvis kan det sägas att oavsett grupp av respondenter ansågs utvecklings-och karriärmöjligheter samt en god relation till chefen och medarbetarna som viktiga preferenser för att en arbetsgivare ska uppfattas som attraktiv. I denna studie har forskarna även undersökt vad Alimak gör bra i nuläget i deras arbete med employer branding samt vad de bör förbättra för att uppfattas som en ännu mer attraktiv arbetsgivare av både befintliga samt potentiella medarbetare. Gällande potentiella medarbetare valdes det att fokusera på en yngre målgrupp, Generation Y, eftersom Alimak uppfattar denna målgrupp som attraktiv och är medveten om att dagens unga talanger är de som kommer att göra företaget framgångsrikt i framtiden.Studiens slutsats blev att gällande extern employer branding bör Alimak marknadsföra arbetsgivarvarumärket i större utsträckning än vad de gör i nuläget, för att ha större möjlighet att lyckas attrahera och rekrytera rätt personer. Gällande intern employer branding bör företaget förbättra företagskulturen och ledarskapet för att uppnå en högre trivsel hos de befintliga medarbetarna. Detta medför att de kommer att uppfatta Alimak som en ännu mer attraktiv arbetsgivare och genom detta har företaget större möjlighet att lyckas behålla de befintliga medarbetarna.

Tidigare forskning har visat att rörligheten på arbetsmarknaden har ökat och att det finns en brist på kvalificerade arbetare. Arbetsgivarna har försökt att uppmärksamma detta problem genom att arbeta på sitt employer brand. Detta görs genom att skapa en attraktiv organisation samt genom att behålla de redan anställda med hjälp av att engagera och förstärka dem. Studiens syfte har varit att undersöka hur en större organisation (med ca. 1000 anställda) jämfört med en mindre organisation (med ca. 15 anställda) arbetar med employer branding. Frågeställningarna studien kommer att besvara är “hur arbetar en större organisation jämfört med en mindre organisation för att attrahera nya potentiella medarbetare?” och “hur arbetar en större organisation jämfört med en mindre organisation med att behålla sina medarbetare?”. Studiens syfte delades in i två delar: den externa delen som behandlar hur organisationer marknadsför sitt varumärke samt hur de attraherar nya medarbetare, och den interna delen som behandlar hur organisationen arbetar för att behålla sina nuvarande medarbetare med hjälp av feedback, socialt stöd, engagemang, utvecklingsmöjligheter samt trivsel.   Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från två olika organisationer inom rekryteringsbranschen. Alla valda intervjupersoner besitter en expertis inom området, därmed klassas samtliga intervjuer som expertintervjuer. Trots den semistrukturerade formen på intervjuerna var det viktigt för studien att ha med ett par frågor som var essentiella för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att båda organisationerna arbetar med sitt employer brand, dock hade de väldigt olika tillvägagångssätt med tanke på organisationernas olika storlek. Den större organisationen hade ett mer strukturellt och formellt tillvägagångssätt inom den interna delen. Medan den mindre organisationen använde sig av ett informellt sätt för utförande av de interna delarna.

<p>Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.</p><p>En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.</p><p>Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan.</p> / <p>Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage.</p><p>A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events.</p><p>The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important;</p><p>cooperation.</p>

Background and problem: As Internet usage has become increasingly common and important in our society it is crucial for companies to acknowledge the impact of online branding. As differences between products are decreasing it is no longer sufficient to compete solely on price or quality. Thus the importance of brands and branding is increasing. Even though branding is a heavily research topic, almost all research has been performed with consumer markets in mind, more or less ignoring industrial markets. This is done in spite of most markets being predominated by industrial firms. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how printer manufac-turers’ online brand messages can be perceived regarding functional benefits and representational satisfaction, and how this may affect the examined brands. Method: To fulfil our purpose we chose to conduct a qualitative method, since this would provide us with in-depth answers. To structure our study we created a questionnaire to use as an analysical tool for our examination of the selected companies. Conclusions: The conclusions drawn from this study are that printer manufacturers mainly emphasise the functional factors of their products to a large extent. Further, almost all brands of our sample can be perceived to be augmented ones. Of the few companies with highly developed brands, those with separate web sites for business and consumer buyers were in majority. Finally, since most printer manufacturers stress functionality the added-value of their brands is not as sustainable as it could be.