Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal. Utifrån teorier om globalisering, pr, varumärkning och användbarhet på webben, har vi utfört studien i två delar. Inledningsvis genom kvalitativa intervjuer med utvalda representanter för Sveriges nation branding, därefter genom en kvalitativ innehållsanalys på deras webbsidor. Enligt resultatet drar vi slutsatserna att grunden för en enhetlig profilering av Sverigebilden i utlandet sker utifrån en gemensamt framtagen varumärkesplattform och Sverigeportalen Sweden.se. Målgruppen definieras enligt empirin som en progressiv grupp i utlandet, och webben är en viktig kanal för Sveriges nation branding. Regelbundna studier genomförs också av de ansvariga organisationerna för att utvärdera hur väl den önskade bilden av Sverige når ut till målgruppen. Nation branding för varumärket Sverige tycks mer handla om Sverige som en mental plats än en fysisk plats. Detta skulle kunna vara ett sätt för landet att differentiera sig. Avslutningsvis väljer vi att inkludera ett kort kapitel om fortsatt forskning, där vi ger förslag på vidare studier kring några av de ämnen och företeelser som framkommit i studien.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel. En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan. / Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage. A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events. The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important; cooperation.

Problem: Rebranding in the services is a recent trend, which brings focus to the impor-tance of the employees in this process. Their attitudes, perceptions and views need to be considered by the management when creating the internal communication strategy related to the rebranding in order to direct the employees to the desired brand image. This raises the problem as how employees perceive the management`s rebranding efforts. Purpose: This study aims to focus on how rebranding is executed and communicated in-ternally to the employees of the company. It is interesting to find out how the employees evaluate the communication strategy that the management implements and how they perceive the new image of the company. In order to get insight to the internal rebranding process the correlation between the perceived image by the employees and the components of the internal communication strategy is presented. Methodology: The empirical approach is a case study of the Bulgarian telecommunication company Vivacom. The research includes two interviews with the management of the company and a questionnaire based on the interviews and the relevant literature, which was sent to the employees of the company. Moreover, company`s documentation and website were used to complement the information. Conclusions: The results helped us identify the decisions that the management made re-garding the rebranding and the internal communication. The quantitative data indicated the relatively positive attitudes and views of the employees for the management`s rebranding efforts. They also showed good knowledge and awareness of the new brand elements.

<p>Background and problem: As Internet usage has become increasingly common and important in our society it is crucial for companies to acknowledge the impact of online branding. As differences between products are decreasing it is no longer sufficient to compete solely on price or quality. Thus the importance of brands and branding is increasing. Even though branding is a heavily research topic, almost all research has been performed with consumer markets in mind, more or less ignoring industrial markets. This is done in spite of most markets being predominated by industrial firms.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how printer manufac-turers’ online brand messages can be perceived regarding functional benefits and representational satisfaction, and how this may affect the examined brands.</p><p>Method: To fulfil our purpose we chose to conduct a qualitative method, since this would provide us with in-depth answers. To structure our study we created a questionnaire to use as an analysical tool for our examination of the selected companies.</p><p>Conclusions: The conclusions drawn from this study are that printer manufacturers mainly emphasise the functional factors of their products to a large extent. Further, almost all brands of our sample can be perceived to be augmented ones. Of the few companies with highly developed brands, those with separate web sites for business and consumer buyers were in majority. Finally, since most printer manufacturers stress functionality the added-value of their brands is not as sustainable as it could be.</p>

Syfte – Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen. Metod – Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga. Teori – Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg. Modellen beskriver hur en arbetsgång kan se ut när en plats eller destination vill förändra sitt varumärke. Vi använder oss också av en mängd andra referenser i teorikapitlet. Resultat – Resultaten av studien pekar på att arbetsgången konsulterna sinsemellan och gentemot teorin liknar varandra. Respondenterna identifierar intressenterna, gör en omfattande analys och utifrån detta så skapas en varumärkesidentitet, precis som teorin pekar på. De betonar att ingen äger platsvarumärket och att det gör platsen speciell ur en varumärkesaspekt. Utifrån studien ser vi att det finns åtminstone tre gemensamma nämnare som respondenterna tar hänsyn till: Platsvarumärkets komplexitet, identifiera destinationens intressenter och slutligen att skapa engagemang.

In the presence of globalization countries increasingly implement various initiatives associated to branding to effectively compete in the global market of capital, labour and knowledge. Most of these initiatives are focused on external markets – they are designed to attract foreign investors, tourists, talented people, etc. However, scientists increasingly emphasize the internal audiences’ importance, efforts to involve internal audiences in the process of country branding has recently emerged also in practice. Nevertheless, it was noted that the concept of internal country branding has not yet been established, its logic has not yet been explained, inconsistent use of definitions has been dominated and therefore it is suggested that the conceptualization and modelling of internal country branding is a relevant research problem. In this dissertation the internal country branding was approached from different perspectives. Results of the analysis of scientific literature on the country and internal branding allowed formulating an initial understanding about the concept of internal country branding. In order to provide solid empirical backgrounds for the conceptualisation and modelling expert and internal audiences’ opinion survey as well as analysis of the context related to internal branding created by the countries and spread in the internet were implemented. Summarizing the results a conceptual model of internal country branding was constructed. The model explains the... [toliau žr. visą tekstą] / Globalizacijos akivaizdoje vis daugiau valstybių imasi su ženklodara susijusių iniciatyvų siekdamos efektyviau konkuruoti pasaulinėje kapitalo, darbo ir žinių rinkoje. Dauguma tokių iniciatyvų yra orientuotos į išorines rinkas – jos skirtos pritraukti užsienio investuotojus, turistus, talentingus darbuotojus ir pan. Vis dėlto, įvairius valstybės ženklodaros klausimus nagrinėjantys mokslininkai vis dažniau akcentuoja ir vidinių auditorijų svarbą, pastangos vidines auditorijas įtraukti į vietovės ženklodaros procesą pastaruoju metu ryškėja ir praktikoje. Nepaisant to, pastebima, jog valstybės vidinės ženklodaros samprata dar nėra nusistovėjusi, nepaaiškinta jos logika, nenuosekliai vartojamos sąvokos, todėl teigiama, jog valstybės vidinės ženklodaros konceptualizavimas ir modeliavimas yra aktuali mokslinė problema. Šiame disertaciniame darbe valstybės vidinės ženklodara nagrinėjama iš keleto perspektyvų. Išanalizavus mokslinę literatūrą valstybės ir vidinės ženklodaros tematika suformuluota pradinė valstybės vidinės ženklodaros samprata. Konceptualiajam modeliavimui tvirtesnius pagrindus suteikė atlikti empiriniai ekspertų ir valstybių vidinių auditorijų nuomonės bei valstybių kuriamo su vidine ženklodara susijusio konteksto virtualiojoje erdvėje tyrimai. Apibendrinus tyrimų rezultatus sudarytas konceptualusis modelis, aiškinantis valstybės vidinės ženklodaros logiką ir pagrindinius elementus. Remiantis sudarytu modeliu atliktas Lietuvos Respublikos vidinės ženklodaros... [to full text]

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur väl fastighetsmäklarföretag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang för företagets varumärke hos sina anställda. Vi har i studien även studerat organisationskulturens roll i byggandet av ’corporate identity’. Vår undersökning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tolv aktiva fastighetsmäklare som tillhör olika organisationer inom mäklarbranschen. Detta gjordes för att samla in data om mäklarnas uppfattning och upplevelser kring varumärket och andra faktorer som påverkar deras syn på sitt företags varumärke. Från det insamlade materialet hittade vi nyckelord som sedan användes för att identifiera mönster och likheter mellan respondenternas svar. Samtliga respondenter beskrev att deras företag arbetade internt med företagets varumärke. Dock varierade metoderna och resultatet för att skapa engagemang och medvetenhet för varumärket och dess önskade värden hos de anställda och inom organisationskulturen. Vissa företag har lyckats bättre med detta och i de organisationer fann vi bidragande faktorer som förstärkte de anställdas engagemang för varumärket. I dessa organisationer fanns introduktionsutbildning för nyanställda, de hade kontinuerlig säljträning och de uppmuntrade de anställda att ge feedback till organisationen. Detta skapade ett engagemang för företagets varumärke och dess önskade värden. Vi fann också indicier till samband mellan den interna marknadsföringen och de anställdas uppfattning om sina kollegor. De organisationer som hade en mer aktiv intern marknadsföring ansågs också arbetskamraterna i större utsträckning vara viktigare. Vi tror att vår studie kan öka förståelsen för hur företag i praktiken kan arbeta med intern marknadsföring som en metod för att få de anställda engagerade till företagets varumärke. Vi anser att än mer forskning om förhållandet mellan intern marknadsföring och organisationskultur kan hjälpa företag att effektivisera sitt interna arbete. / The purpose of this paper was to examine in what extent companies in the real estate business managed to create awareness, acceptance and commitment to the brand with their employees. This study also looked at the role of organizational culture in building corporate identity. This thesis is based on a qualitative study where data have been collected through semi-structured interviews. We have interviewed twelve active working real estate agents from different firms within the business. To gather information, about the real estate agents’ perceptions and experiences about the brand and other factors that influence their view of the brand, we used semi-structured interviews. We found keywords from our data that we used to identify patterns and similarities between the respondents. We found that the companies that our respondents worked for managed to internalize their brand in their employees. However, the methods and results varied between the firms, in their achievement of commitment and awareness of the brand, and it ́s desired values, in the organizational culture. Some of the firms have come further in their work to strengthen their employees commitment to the brand and we found factors that were similar for those firms. These organizations had introduction training for their new employees, sales training on a regular basis and encouraged their employees to give feedback to the organization. This created commitment to the company and it ́s brand. There were also connections between the internal marketing and the way the employees perceive their colleges. In organizations with a more active internal marketing were colleagues more important. Our study shows that companies who work actively with internal marketing and internalizing their brand within the organization can achieve employees that are committed to the brand. We believe our study can help to raise the understanding how companies can, in practice, apply internal marketing as a method to get committed employees. We think that more research in the field between organizational culture and internal marketing can help companies to improve their internal work.

This study investigates a debatable subject of branding; building brand equity in industrial service markets, particularly within the logistics service industry. The extant literature provided many brand equity models, the brand resonance pyramid being the most predominant one. However, the literature suggests the model should be amended for the B2B service markets as the industry has numerous different characteristics to consider. Servbrand Framework is one of the undergoing efforts to provide a brand equity framework applicable within the B2B service industry as an amended version of the brand resonance pyramid. Nevertheless, the model is based on a single empirical context. This research assesses the transferability of the model to the logistics service industry and therefore provides a guideline to build a strong brand in the logistics service industry. The research took an interpretivist approach with an exploratory qualitative research design to apply the Servbrand Framework within the logistics industry. Sixteen semi-structured interviews were conducted with the decision-makers in purchasing logistics services within the automotive industry in Germany, who were subject to the non-probability sampling process. The results indicated that the Servbrand Framework is transferable to the logistics service industry with minor changes. Two new subdimensions are proposed as ‘service experience’ and ‘consideration’ to be part of the client-brand opinions block within the framework. Also, the ‘servicescape’ and ‘personableness’ subdimensions were not relevant for the context of the study. Logistics service providers can build strong brands by initially creating salience among the customers by using corporate naming strategies attached to core competencies. Service providers also need to develop good performance and people attributes connected to their brand, which will create positive brand opinions and, therefore, long-term relationships and partnerships. The people aspect was a key element to build strong brands and facilitate the brand's meaning to the customers.

Las nuevas tecnologías revolucionaron el concepto de aprender, difundir, compartir y educar. Es por ello, que este trabajo de investigación pretende realizar un modelo de Branding digital académico que permita a las instituciones de educación superior mejorar su nivel de visibilidad y usarlo como un recurso para crecer en los ambientes digitales y que sean recursos para la instituciones, profesores y alumnos, desde un espacio físico-digital y científico-práctico-digital. Internet ofrece grandes posibilidades tanto para aprender como para compartir, y estás herramientas son las que más hemos querido utilizar dentro de nuestro modelo para crear un sinnúmero de análisis que demostrará las deficiencias y puedan ser utilizadas como ventajas para incrementar la visibilidad en las instituciones de educación superior. / The new technologies revolutionized the concept of learning, disseminating, sharing and educating. That is why this research work aims to make a model of digital academic Branding that allows higher education institutions to improve their level of visibility and use it as a resource to grow in digital environments and resources for institutions, teachers and students, from a physical-digital and scientific-practical-digital space. The Internet offers great possibilities for both learning and sharing, and these tools are what we have most wanted to use within our model to create several analyzes that will demonstrate the deficiencies and can be used as advantages to increase visibility in educational institutions higher. / Les noves tecnologies van a revolucionar el concepte d'aprendre, difondre, compartir i educar. És per açò, que aquest treball de recerca pretén realitzar un model de *Branding digital acadèmic que permeta a les institucions d'educació superior millorar el seu nivell de visibilitat i usar-ho com un recurs per a créixer en els ambients digitals i que siguen recursos per a la institucions, professors i alumnes, des d'un espai físic-digital i científic-pràctic-digital. Internet ofereix grans possibilitats tant per a aprendre com per a compartir, i estàs eines són les que més hem volgut utilitzar dins del nostre model per a crear un sens fi d'anàlisi que demostrarà les deficiències i puguen ser utilitzades com a avantatges per a incrementar la visibilitat en les institucions d'educació superior. / Pino Espinoza, ADD. (2018). e-Branding académico aplicado a la Educación Superior [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/111832

Employer branding är ett omfattande begrepp som används i många organisationer. Syftet med denna studie är att beskriva hur kommuner använde sig av employer branding utifrån att behålla och attrahera kompetens. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med 20 frågor som utformades utifrån vår teoretiska referensram, samlades data in från fem olika HR befattningar i varierande åldrar och kön från 5 kommuner. Dessa kommuner låg i samma geografiska område. Vi gjorde intervjuerna på plats förutom från en respondent som gjordes på Skype. Efter intervjuerna så analyserades data med hjälp av vår teoretiska referensram. Genom empirin identifierades teman som utgick employer branding för att attrahera och behålla kompetens. Samt utmaningar som finns i kommunerna och hur dessa hanteras genom employer branding. Därefter kunde kategorier urskiljas utifrån temat hur kommuner använder sig av employer branding, vilket var varumärken, extern och intern branding. Utifrån det andra temat utmaningar kunde kategorierna urskilja ett rekryteringsbehov utifrån demografi, fördomar gentemot offentlig verksamhet och problematiken att attrahera unga och nyutexaminerade.Genom den empiriska analysen och slutsatsen visade sig att kommunerna använde sig av exponering i fysisk form och på digitala plattformar för en extern employer branding. Genom att få sin personal att trivas, införa ambassadörskap i organisationen och använda aspekter ur talent management som kompetensutveckling, så användes intern employer branding. Utmaningarna hos kommunerna var att kunna informera externt och internt om hur offentlig verksamhet arbetar, attrahera mer unga genom incitament och olika plattformar samt hitta tillvägagångssätt för att få människor att arbeta heltid istället för deltid. / Employer branding is a comprehensive concept used in many organizations. The purpose of this study is to describe how municipalities used employer branding to retain and attract competence. This was done through a qualitative semi-structured interview with 20 questions. The questions were designed based on our theoretical frame of reference. The data was collected from five different HR positions in varying ages and gender, originated from five different municipalities. These municipalities were in the same geographical area. The interviews was made in person apart from one interview which was done on Skype. After the interviews, the data was analysed using our theoretical frame of reference. Through empirics, themes were identified that were based on the koncept employer branding to attract and retain skills and what challenges exists and how they are handled through employer branding. Subsequently, categories could be distinguished based on the theme how municipalities use employer branding, which was branding, external and internal branding. Based on the second theme challenges, the categories were able to distinguish a need for recruitment based on demographics, prejudices against public activities and to attract young and new graduates.Through the empirical analysis and conclusion, it turned out that the municipalities used exposure in physical form and on digital platforms for an external employer branding. By getting their employees thriving, introducing ambassadorship in the organization and using aspects from talent management as competence development, internal employer branding was used. The challenges faced by the municipalities and how they are handled through employer branding were to inform externally and internally about how public activities work, attract more young people through incentives and different platforms and find ways of getting people to work full time instead of part-time.