Tidigare forskning visar att bristen på ingenjörer tvingar företag och organisationer att utforma nya strategier för att särskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna är att attrahera kompetent personal. Ett sätt att attrahera personal är att kartlägga anställdas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer för att utforma ett medarbetarlöfte. Medarbetarlöftet ska återspegla vad organisationen erbjuder en anställd i form av olika förmåner. Ett annat sätt att attrahera personal och stärka sin position är genom kommunikation av sitt arbetsgivarvarumärke via ambassadörer. Studieobjektet i föreliggande uppsats är Lantmäteriet, en svensk myndighet vilken aktivt arbetar med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. De har nyligen utformat medarbetarlöften men är ännu i implementeringsfasen. Deras sedan tre år tillbaka heltidsanställda ambassadörer kommunicerar medarbetarlöftet ute på mässor och event. Syftet med studien var att undersöka Lantmäteriets arbetsgivarvarumärkesstrategier, ambassadörskap och kommunikation av medarbetarlöftet utifrån Nowak och Wärneryds informationskampanjmodell. Modellen alstrar nya synsätt, metoder och aspekter av arbetet med arbetsgivarvarumärket. Studien är av kvalitativ karaktär och primärdata utgörs av djupintervjuer med två HR-specialister och två ambassadörer på Lantmäteriet. Implementeringen och kommunikationen av medarbetarlöftet har enligt undersökningen visat sig vara en framgångsrik strategi. Medarbetarlöftet är attraktivt för arbetstagare men dess abstrakta utformning resulterar i svårigheter att mäta dess effekt. Ambassadörernas kommunikation av medarbetarlöftet har resulterat i fler ansökningar och att Lantmäteriet har avancerat i konsultbolaget Universums ranking över attraktiva arbetsplatser för ingenjörer. Nowak och Wärneryd förespråkar flera tydligt utformade mål för att underlätta arbetet, olika kommunikatörspersonligheter och många olika kommunikationskanaler. Ett konkretiserat medarbetarlöfte, flera olika kommunikatörspersonligheter, uppmaning till att dela budskapet via sociala medier är utvecklingsaspekter Lantmäteriet kan ha i åtanke i arbetet mot att ytterligare stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen skulle även guerillamarknadsföring i form av Minecraft gynna Lantmäteriets vädjan för satsningar på samhällsbyggnad i allmänhet men även indirekt stärka myndighetens position och arbetsgivarvarumärke.

The concept of university branding has received considerable attention over the past decade, with numerous studies being conducted on university image, reputation and identity. However, few research studies have focused exclusively on the brand personality construct in relation to universities. This study develops a theoretical framework for the measurement and evaluation of university brand personality. Forty American universities were evaluated based on a set of personality traits by 209 college students and alumni from the United States. Five dimensions of university brand personality were observed: Sincerity, Prestige, Excitement, Distinctiveness and Ruggedness. This framework serves as a research tool to investigate brand personality characteristics, and facilitates the comparison of different institutions on a uniform scale. Numerous applications exist in the areas of brand strategy, positioning and crisis management. / text

This study employs an experimental design to test the effects of branding,presence of opinion, and gender on news credibility. A history of credibility theory in social science research is explored in order to contextualize investigation of truth and objectivity in the contemporary fragmented news landscapes. The goal is to contribute to the academic methodologies employed in the exploration of credibility in news as well as make practical suggestions to news makers. Results of the empirical methods in this thesis showed that belief in the news organization from a pretest was positively correlated with the credibility ratings of the individual story conditions but previously held beliefs about story topic were not. Neutral stories were rated higher in terms of credibility than those with opinion statements regardless of brand or belief in the news institution. A scale for personal acceptance of opinion in news is proposed to provide credibility theorists a way to unobtrusively measure predilection for opinion news. While no differences in gender were found using the newly-proposed scale, an individual’s propensity to trust was positively correlated with acceptance of opinion in news. Audience specialization in news should lead to specialized studies of credibility, particularly the roles of gender information processing in relation to objectivity, opinion, and credibility. / text

Big Bend Coffee Roasters (BBCR) is a small business in Marfa, Texas offering high quality, Fair Trade and organic coffee. Primarily, the business operates as a wholesale roaster catering to small-to-medium size coffee shops across the country, but primarily in the Texas region. While the wholesale business is the core business model of BBCR, the company would like to pursue retail sales online. Currently, there is no marketing plan in place. This report is a one-year marketing plan incorporating the entire 2013 strategy and implementation with the following goals: 1) raise brand awareness in Texas, and 2) increase retail sales of BBCR coffee and products. / text

In 2006, the merger of the WB and UPN broadcast networks created a new network, the CW. As the fifth major broadcast network, the CW occupies an interesting, hybrid space within the television industry. The CW behaves like a cable channel, yet it usually receives the coverage of a broadcast network. Its target audience is women ages 18 to 34, an extremely small target demographic by any standards. Despite its unique status with the television industry, the CW remains woefully under-studied. This project aims first to provide a context for the CW moment and compare the network's trajectory with that of its predecessors in order to illuminate the myriad of changes that have occurred in the media industries. This project considers how the CW's branding strategies shape perceptions of the network, how the CW brand is produced and how the network's branding practices demonstrate an investment in postfeminism. In order to analyze the CW's branding, this paper examines the network's promotional materials and other paratexts, focusing primarily on print ads, since they are the most circulated. This project also asks how the CW constructs its audience in this age of postfeminism. In order to expose the contradictions and assumptions that underpin the network's project of audience construction, this paper considers both statements from network executives and the network's penchant for reviving 1990s programs with nostalgic appeal. Finally, this paper considers how the category of the "CW show" functions as a genre, and, through textual and narrative analysis, how that genre works to limit the possibilities for female representation on the network. This analysis draws attention to the complicated ways that postfeminist ideas are integrated into young women's programming today, and how conversations about female audiences have changed in the last twenty years. This project draws attention to an as-yet-unstudied site dominated by what Rosalind Gill calls the "postfeminist sensibility" (148). / text

To aid in resolving some of the ambiguity in the literature about the impact of different forms of WOM on brand performance, this dissertation investigates how WOM influences three consumer responses to WOM: purchase, WOM retransmission, and additional information search. The author investigates these questions by analyzing a database comprising more than three years of detailed WOM data from a unique, nationally representative panel merged with other secondary sources that provide various measures of brand strength (the American Consumer Satisfaction Index and Harris Interactive’s Equitrend). Using a series of hierarchical regression models, the results from this study reveal numerous insights into the contextual factors that moderate the impact of a WOM episode. For example, negative WOM about a brand has a larger absolute effect on consumer purchase intentions than positive WOM, but positive WOM has a larger positive effect on WOM retransmission than the positive effect of negative WOM. Offline WOM tends to exacerbate the effect of positive and negative brand sentiment on purchase intentions. WOM between stronger social ties tends to have greater impact on brand-related responses than WOM between weak ties, except in the case of motivating additional information search. The results also indicate that strong brands (those with higher levels of brand equity) tend to reap greater benefits from WOM. For example, negative, mixed, or neutral WOM has greater influence on purchase, and WOM from weak social ties about strong brands motivates higher levels of information search than when WOM from weak ties is about weaker brands.

No description available.

Vilka möjligheter och utmaningar är centrala för kommunal verksamhet i arbetet att skapa ett attraktivt Employer Brand? De största utmaningar som under studiens gång har upptäckts påverka kommunala verksamhetens arbetsgivarvarumärke i negativ riktning, är främst allmänhetens okunskap och de myter som finns om kommuner. För att effektivt kommunicera bör organisationen veta vem som är mottagaren, detta är en utmaning i en verksamhet som innefattar nästa alla demografiska aspekter. De bör därför försöka hitta gemensamma nämnare bland de personer som de vill attrahera, det behöver inte vara yrket utan värderingarna som är det centrala. Nästa utmaning som har identifierats är att skapa ett gemensamt lärande mellan kommunerna genom en gemensam medarbetarenkät.

Uppsatsen studerar hur en orts varumärkesidentitet förändras då en ny aktör med syfte att locka turister etablerar sig på orten. Den utvalda orten är Trysil där SkiStar köpte skidanläggningen på orten år 2005 och har sedan dess varit ansvarig för vintersäsongen. Destinasjon Trysil, ett destinationssällskap som koordinerar all marknadsföring av Trysil, är ansvarig för marknadsföringen av sommarhalvåret. Varumärkesidentiteten hos Trysil innan uppköpet år 2005 har jämförts med varumärkesidentiteten efter uppköpet och det framgick att det inte har blivit någon nämnvärd förändring. Anledningen till detta har undersökts med hjälp av Smiths (2004) sex kriterier för varumärkesmatchning tillsammans med faktorn kultur, tillsammans omnämnda som förändringsfaktorer. Slutsatsen som dras är att varumärkesidentiteten är densamma då förändringsfaktorerna stämmer väl överrens mellan de båda företagen.

Denna studie är ämnad att utreda hur samåkningsföretag kan arbeta medvarumärkesprofilering för att stärka sitt varumärkeskapital. Detta har undersökts genom attstudera vilka faktorer som är viktiga för kunder vid valet att samåka med fokus på densvenska marknaden. Dessa undersökningar har baserat sig på intervjuer med företagenSkjutsgruppen och GoMore samt deras kunder. Studien visar att de viktigaste faktorerna förkunder vid valet att samåka på den svenska marknaden är ekonomiska incitament, miljö,trygghet och säkerhet, flexibilitet samt social interaktion. Av dessa är de ekonomiskaincitamenten viktigast för valet att samåka. Studien har sedan undersökt hursamåkningsföretag, baserat på dessa identifierade faktorer, kan arbeta med sinvarumärkesprofilering för att stärka företagets varumärkeskapital. Studien resulterar i en modell enligt vilken samåkningsföretag kan arbeta med sinvarumärkesprofilering för att stärka sitt varumärkeskapital. Modellen föreslår attsamåkningsföretagen skapar kännedom om varumärket genom marknadsföringsåtgärder somuppmärksammar kunderna på varumärket. Detta ökar varumärkets relevans, det vill sägavarumärket finns med i kundernas minne då de väljer tjänst. Marknadsföringen syftar ocksåtill att profilera företagets varumärke genom att förbättra kundernas inställning till varumärket.Målet med detta är att etablera en emotionell relation mellan kund och företag genom attfokusera på en faktor som lyfts fram som extra betydelsefull. Modellen föreslår också attföretagen samtidigt kan differentiera sig inom flera faktorer i att syfta att erbjuda en bättretjänst än konkurrenterna.