Författare: Alice Golding  Nyckelord: Fotboll, breddfotboll, legitimitet, livslångt idrottande, psykiskt välmående, fysiskt välmående.  Syfte: Syftet är att med stöd av ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av nyinstitutionell teori belysa i vilken mån föreningar arbetar med Riksidrottsförbundets mål “livslångt idrottande” hos kvinnor som vill spela fotboll på breddnivå samt hur detta påverkar föreningens legitimitet.  Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att genomföra studien. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  Teori: Teorin som har använts i studien är den nyinstitutionella.  Resultat och slutsatser: Föreningar verkar vilja framstå som legitima genom att på sina hemsidor belysa vilka visioner och syften som finns med föreningen samtidigt som spelare lider och är missnöjda. Föreningarna kommer undan med att agera på ett sätt som inte uppfyller en del av spelarnas behov samtidigt som de fortsätter sitt arbete med att framstå som legitima. Riksidrottsförbundet verkar inte vara tillräckligt uppmärksammade eller medvetna om vilken stor påverkan föreningarna som har uppmärksammats i studiens agerande har haft på flertalet spelare.

Sammanfattning Bakgrund: Barn och ungdomar har rätt till en trygg och hälsosam idrottsmiljö. Idrottsvärlden påverkas av olika faktorer, som till exempel ledarskap, vilket kan ha stort inflytande på barns hälsa och välmående. Att skapa idrottsmiljöer som är hälsofrämjande ska därför vara en viktig del av folkhälsopolitiken, både nationellt och internationellt. Dessutom visas av barnkonventionens rekommendationer att all idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Däremot visar tidigare forskning att även om det finns friskfaktorer i idrottsmiljö finns det också riskfaktorer. Därför behövs ytterligare studier som ska belysa idrottares och ledares upplevelser av idrottsmiljön i förhållande till hälsofrämjande arbete. Detta för att också kunna identifiera olika möjligheter till arbetsförbättringar för både idrottare och ledare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur svenska fotbollstränare upplever sitt ledaruppdrag kopplat till arbetet med att skapa en hälsofrämjande idrottsmiljö med fokus på deras ledarskapsegenskaper.  Metod: En kvalitativ studie som bygger på tre intervjuer och sex observationer har genomförts. För att bearbeta och analysera insamlingsdata genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen ledde fram till tre kategorier: 1. Ledarskapet ur ett helhetsperspektiv med tillhörande fyra subkategorier: Kompetens, Uppdrag och utveckling, Samspel, samt Stödjande resurser; 2. Ledarskapsstil och beteendemönster med fyra subkategorier Autoritärt ledarskap, Demokratiskt och Situationsanpassat ledarskap, Relationsinriktat ledarskap och Ledarteam; 3. Breddfotboll som positiv idrottsmiljö med följande tre subkategorier: Fotbollsmiljö som hälsofrämjande arena, Medarbetarens liv och hälsa samt Ledarskap som hälsofrämjande arbete. Resultat: Visar att fotbollstränarna upplevde att det var viktigt att se sitt ledarskap utifrån ett helhetsperspektiv, att det sker i ett samspel utifrån olika synvinklar samt att breddfotboll är en del i att eftersträva en positiv idrottsmiljö – det här för att arbeta med att skapa en mer hälsofrämjande idrottsmiljö – utifrån ett ledarskapsperspektiv.  Slutsats: Sveriges idrottsmiljö tar hänsyn till barn och ungdomars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt. Den är utformad så att en kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling som möjligt stimuleras. Därför är det viktigt att ledarna också har kunskap om barn och ungdomars utveckling och betydelsen den har i och utanför idrottsmiljön. En positiv arbetsmiljö med fokus på hälsofrämjande arbete är avgörande för både idrottare och ledares hälsa samt välbefinnande. Tidigare forskning visar också de positiva och långsiktiga effekterna som kan förekomma som en naturlig konsekvens av ett hälsofrämjande ledarskap inom idrott.   Respondenternas intresse för konstant utveckling av sitt ledarskap som fotbollstränare framkom också i undersökningen. Det anledningar respondenterna angav var dels att förbättra idrottsmiljön som kan påverka träningskvalitet och idrottares utveckling samt välmående, dels för att  kunna skapa en positiv arbetsmiljö som främjar en god hälsa på lika villkor för alla. Detta kan relateras till begreppen individuell empowerment och hög känsla av sammanhang.     Nyckelord: Breddfotboll, fotbollstränare, hälsofrämjande arbete, ledarskap, lärandemiljö / Abstract Background: Children and young people have the right to a safe and healthy sports environment. The sports world is affected by different factors, such as leadership, which can have great influence on children's health and well-being. Creating sports environments that are health promotion should therefore be an important part of public health policy, both nationally and internationally. Despite recommendations in the Rights of the Child that all sports for children should be conducted from a child rights perspective, previous research shows that while there are positive aspects to the sports environment, there are also risk factors. Therefore, further studies are necessary to highlight athletes 'and leaders' experiences of the sports environment in relation to health promotion work in order to identify opportunities for improvement in their daily working lives.    Aim: The purpose of the study was to investigate how Swedish football coaches experiencing their leadership assignments linked to the work of creating a health promotion sports environment with a focus on their leadership qualities.  Method: A qualitative study based on three interviews and six observations has been conducted. To process and analyze collection data, a qualitative content analysis was used. The content analysis resulted in three categories: 1. Leadership from a holistic perspective with associated four subcategories: Competens, Assignments and Development, Interaction, and Supporting resources; 2. Leadership style and behaviour patterns with four subcategories: Authoritarian leadership, Democratic and situational leadership, Relationship-oriented leadership and Leadership teams; 3. Grassroots football as a positive sports environment with the following three subcategories: Football environment as health promotion arena, Employee's life and health and Leadership as health promotion work. Results: Shows that the football coaches felt that it was important to see their leadership based on a holistic perspective, that it takes place in an interplay based on different points of view and that grassroots football is part of seeking a positive sports environment - this to work on creating a more health promotion sports environment - from a leadership perspective.  Conclusion: The Swedish Sports Environment takes into account children and young people's different needs, conditions and development rate. It is designed so that a qualitative and long-term sporting development as possible is stimulated. Therefore, it is important that the leaders also have knowledge of children and young people's development and the importance it has in and outside the sports environment. A positive work environment focusing on health promotion work is essential for both athletes and leaders' health and well-being. Previous research also shows the positive and long-term effects that may occur as a natural consequence of a health promotion leadership in sports. The respondents' interest in constant development of their leadership as a football coach also emerged in the survey. The reasons they given were partly to improve the sports environment that can affect training quality and athletes' development and well-being, partly to create a positive work environment that promotes good health on equal terms for everyone. This can be related to the concepts of individual empowerment and high sense of context.     Keywords:  Grassroots football, Health promotion, Leadership, Learning environment, Soccer coach