<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.</p><p><strong>Metod:</strong> I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.

<p>Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts.</p><p>Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad. Handelsbanken tillämpar budgetlös styrning, medan Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder budget, främst av planerings- och kontrollskäl. Däeremot instämmer samtliga kontorschefer i sotra delar av budgetkritiken. Att två av bankerna ändock forstätter budgetera, trots att de instämmer mycket i kritiken kan verka något motsägande. Kanske är det som kontorscheferna från Swedbank och Länsförsäkringar Bank påstår, att budgetens fördelar överstiger dess nackdelar. Dock har vi sett tendenser på att det fortsatta budgetarbetet möjligtvis kan förklaras med att budgeten blivit till en rutin och intagit en mer passiv roll inom de två budgetanvändande bankerna, medan den verkliga styrningen sker genom andra styrmedel. Därav anser vi att både Swedbank och Länsförsäkringar Bank troligtvis skulle tjäna på att se över sitt budgetförfarande.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat. Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts. Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad. Handelsbanken tillämpar budgetlös styrning, medan Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder budget, främst av planerings- och kontrollskäl. Däeremot instämmer samtliga kontorschefer i sotra delar av budgetkritiken. Att två av bankerna ändock forstätter budgetera, trots att de instämmer mycket i kritiken kan verka något motsägande. Kanske är det som kontorscheferna från Swedbank och Länsförsäkringar Bank påstår, att budgetens fördelar överstiger dess nackdelar. Dock har vi sett tendenser på att det fortsatta budgetarbetet möjligtvis kan förklaras med att budgeten blivit till en rutin och intagit en mer passiv roll inom de två budgetanvändande bankerna, medan den verkliga styrningen sker genom andra styrmedel. Därav anser vi att både Swedbank och Länsförsäkringar Bank troligtvis skulle tjäna på att se över sitt budgetförfarande.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst. Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.   Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning. Detta förutsätter dock en ledning som vågar delegera ansvaret nedåt i organisationen. Denna decentraliserade organisation bör dessutom bestå av relativt likartade enheter som med hjälp av nyckeltal och benchmarking kan jämföras med varandra. Utöver det behövs ett öppet och snabbt informationssystem för att skapa helhetssyn av den decentraliserade verksamheten.  Vi har även kunnat konstatera att budgetlös styrning inte lämpar sig för alla typer av företag. Dock borde företagsledare se över sin budgetprocess. Det är möjligt att det finns inslag från den budgetlösa styrningen som skulle kunna bidra till en effektivare ekonomistyrning. / The purpose of this essay is to describe how two companies that abandoned the traditional budget work with their financial control, and which instruments they use to fulfill the purposes of budget. In addition, the requirements needed to work Beyond Budgeting are examined.   Data was collected by literature reviewing and qualitative case study. Semi-structured interviews were conducted at two companies, Ahlsell and Ikea. Empirical data was analyzed using a deductive method.     The result of this study shows that it is possible to fulfill the purposes of budget even when using Beyond Budgeting. However, this requires a management that dares to delegate responsibility down the organizational chain. This decentralized organization should consist of relatively homogeneous units, which can be compared with KPIs and benchmarking. In addition to this, a transparent and rapid system of information is necessary to create a holistic view.   Beyond Budgeting is not suitable for all kinds of organizations. However, the managers should review their budget process. It is possible that there are elements from Beyond Budgeting that could contribute to more effective management control.

Abstract   Titel: Budget development – a study of multinational industrial companies   Date: 2011-05-27   Authors: Daniel Claesson &amp; Tobias Kronvall   Supervisor: Fredrik Karlsson   Examiner: Lars-Göran Aidemark   Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi &amp; Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management.   Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting. The empirical data were collected through telephone interviews. Theoretical basis of this study is analytical generalization, where we with the help from empirical evidence rejects or confirms earlier theory.   Conclusions: Industrial companies in our study have abandoned budget and control its            activities today with forecasts and business plans. Global changes have meant that companies act after new conditions which have affected the organization, strategies, and choice of control instruments. Our study shows that the effects of changes in management philosophy are the initiation of changes in control instruments. Forecast and business plans                     are now prominent in our surveyed companies that use these instruments                       primarily for two reasons. Forecast helps companies to quickly identify global changes with the aim of correcting them before they occurred. The business plans clear focus on activities provides a positive financial impact. These activities should therefore be in line with customer satisfaction and organizational growth.

Bakgrund:    Ekonomistyrningen omfattar planering och uppföljning av ekonomiska mål och mått, samt påverkan på en verksamhet och dess personal genom beslut och handling. Styrmedel behövs för att fullgöra ekonomistyrningens funktioner och uppnå företagets uppsatta mål. Budget är ett av de vanligaste styrsystemen inom de formella styrmedlen. I dagsläget är debatten om budgetering intensiv och det råder oenigheter om budgeten i själva verket är ett bra verktyg eller ett onödig ont.   Syfte:     Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse budgeten har som styrmedel i det valda fallföretaget. Vidare vill vi ta reda på om de driftsansvariga på Burger King upplever budgeten som ett stöd eller en belastning.   Metod:   En kvalitativ undersökningsmetodik och ett deduktivt angreppssätt har använts i  uppsatsen. Uppsatsens primärdata har samlats in via semistrukturerade   intervjuer  med det valda fallföretaget.     Resultat &amp; Slutsats   Efter genomförd undersökning framkom det att syftet med budgeten skiljer sig  åt i de tre fallföretagen. I de större företagen utgjorde ansvarsstyrning det  främsta syftet med budgeten medan budget som planeringsverktyg ansågs vara  viktigare i den mindre organsationen. Samtliga respondenter upplever budgeten mer som ett stöd än en belastning och är överens om att det nästintill hade varit omöjligt att styra verksamheten lönsamt utan budgeten av den orsaken att  Burger King är en komplex organisation präglad av standardisering och små vinstmarginaler. / Background: Financial reporting includes planning and monitoring of financial goals and metrics and  it has an impact on a business and its staff by decisions and actions. Management control measures are required to fulfill the functions of financial reporting and to achieve company goals. Budget is one of the most common management control systems within the formal control means. Currently, the debate about budgeting is intense and there is a disagreement on whether the budget in reality is a useful tool or  an unnecessary evil. Purpose:   The purpose of this study is to investigate the impact that the budget has as a management control measure in the selected case company.  Furthermore we want to find out if the operation managers at Burger King experience the budget as a support or a burden.   Method:   A qualitative research methodology and a deductive approach were used in the essay. The primary data in the essay was collected through semi-structured interviews from the selected case company.       Result &amp; Conclusion The completed research has shown that the purpose of the budget differ in the three  case companies. In the two larger companies the main purpose of the budget was  responsibility management while budget used as a planning tool was considered to be more important in the smaller company. All the respondents are experiencing budget  more as a support than a burden and agree that it would almost be impossible to manage the business profitably without the budget because Burger King is a complex organization characterized by standardization and low profit margins.

Sammanfattning Syfte: Med fokus på medelstora och stora svenska företags budgetanvändning syftar denna studie att kartlägga budgetens roll och framtidsutsikter. Detta genom att ta reda på i vilken omfattning budgeten används samt budgetansvarigas uppfattning samt nytta av styrverktyget. Studien syftar även efter att jämföra budgetansvarigas svar mot kritiken för att undersöka hur budgeten eventuellt kan utformas för att hantera den. Metod: En kvantitativ enkätstudie med 226 medelstora och stora svenska företag har genomförts. Studien har använt sig av olika univariata och bivariata metoder för att analysera variabler. Det empiriska resultatet har ställts mot forskares kritik av budgeten, den institutionella teorin samt tidigare resultat från Libby och Lindsays (2010) studie i Nordamerika. Slutsats: Budgetens kritik som studien studerat var från bland annat Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope och Fraser (2003a; 2003b) samt Norton och Kaplan (2001). Studiens slutsats visar att kritiken i flera fall var överdriven, med exempel som att budgeten varken för företaget eller chefer tog i närheten av tiden som kritikerna uppgav. Även kritiken om användningen av budgeten som prestationskontrakt och att den skulle vara utbredd var överdriven där endast ett fåtal procent använde budgeten på detta vis. I andra fall används olika lösningar för att hantera kritiken med budgeten, med exempel som att en stor del av svenska företag tillåter revideringar i någon form under budgetåret samt har påskyndandeprocesser på plats för att hantera kritiken om att budgeten hindrar anpassning och är inflexibel.  Den jämförande delen av studien visade på flera skillnader mellan de svenska och nordamerikanska företagen. Mindre tid spenderas av svenska företag samt chefer i budgeten samtidigt som graden av detaljrikhet var mindre. Vidare är det enklare för svenska företag att få tillgång till resurser utanför budgeten samtidigt som budgeten i större utsträckning revideras. Slutligen används budgetar som fastställda prestationskontrakt i mindre utsträckning bland svenska företag. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av Ekholm och Wallin (2000) samt Neely et al. (2003) som tar upp att Sverige länge har varit ledande inom alternativa lösningar till den traditionella budgeten. Vidare kan skillnaderna även bero på institutionella påtryckningar då de institutionella faktorerna generellt är starkare för den svenska populationen än den amerikanska (Honig och Karlsson 2013). Institutionell isomorfism kan även förklara skillnaderna mellan länderna (Dacin 1997). Slutligen hittades flera samband mellan enkätens variabler. En statistiskt signifikant positiv hittades mellan budgetens värde och graden av detaljrikhet. De nordamerikanska företagen hade dock nästan samma värde av budgeten som de svenska, samtidigt som de hade en högre detaljrikhet vilket leder till frågan när det extra värdet av en ökad detaljrikhet avtar. En signifikant korrelation hittades vidare mellan värde och budgetens koppling till strategi vilket bekräftar att budgetprocessen bör vara kopplad till strategiimplementering som Norton och Kaplan (2001) rekommenderat. Resultatet visade även en statistiskt signifikant korrelation mellan företagets storlek och företagets veckor till budget, men inte mellan företagets storlek och värde. Detta säger delvis emot Vaznonienė (2012) som menar på att större företag har bättre möjligheter att investera i budgeten vilket resultatet bekräftar, däremot förkastas det att mer resurser i form av tid bland de stora företagen bidrar till att budgeten blir mer relevant efter företagets behov då ingen signifikant korrelation mellan storlek och värde hittades. Större företag bör därför se över hur budgetprocessen kan effektiviseras, då den extra spenderade tiden inte adderar värde till budgeten. Det gick inte att hitta en statistiskt signifikant korrelation mellan värdet av budgeten och grad av förutsägbarhet. Att ingen signifikant korrelation hittades kan bero på att kritiken angående anpassning som hypotesen om korrelationen var baserad på inte var rättfärdigad bland de svenska företagen vilket var en av våra slutsatser under hypotes 3. / Abstract Purpose: With focus on the budget utilization of medium- and large-sized Swedish companies, this study aims to map out the role and future prospects of the budget. This by determining the extent to which the budget is used together with the perceptions and usefulness of the tool among responsible managers of the budget. The aim is also to compare the manager's responses with criticism to investigate how the budget can be designed to address these.  Method: A quantitative survey was conducted with 226 medium- and large sized Swedish companies. The study used both univariate and bivariate methods to analyze the variables. The empirical results were put against researchers' criticism of the budget, the institutional theory, and previous findings from Libby and Lindsays (2010) study in North America. Conclusion: The budget criticisms that were studied were from Wallander (1999), Neely et al. (2003), Hansen et al. (2003), Hope and Fraser (2003a; 2003b) and Norton and Kaplan (2001). The study's conclusion shows that the criticism in several cases was exaggerated, with examples such as that the time to budget for neither the company nor managers took close to the time stated by the critics. The criticism about the use of the budget as a performance contract and that the use is widespread was exaggerated, as only a few percent used the budget in this way. In other cases, different solutions are used to handle the criticism with the budget, with examples such as a large part of Swedish companies allowing revisions in some form during the budget year and having “fast-track” approval processes in place to deal with the criticism that the budget impedes adjustment and is inflexible. The comparative part of the study showed several differences between the Swedish and North American companies. Less time was spent on the budget by Swedish companies and managers while the degree of detail was smaller. Furthermore, it is easier for Swedish companies to access resources outside the budget at the same time as the budget is revised to a greater extent. Finally, budgets as established performance contracts are used to a lesser extent among Swedish companies. These differences could be explained by Ekholm and Wallin (2000) and Neely et al. (2003) who point out that Sweden has long been a leader in alternative solutions to the traditional budget. Furthermore, the differences may also be due to institutional pressures as the institutional factors are generally stronger for the Swedish population than the American (Honig &amp; Karlsson 2013). Institutional isomorphism may also explain differences between countries (Dacin 1997). Finally, several correlations were found between the variables of the survey. A statistically significant positive correlation was found between the value of the budget and the degree of detail. However, the North American companies had almost the same value of the budget as the Swedish ones, while at the same time having a higher level of detail, which leads to the question when the extra value of increased detail decreases. A significant correlation was further found between value and the budget's association with strategy, confirming that the budget process should be linked to strategy implementation as recommended by Norton and Kaplan (2001). The results also showed a statistically significant correlation between the size of the company and the company's weeks to budget, but not between company size and value. This partly contradicts Vaznonienė (2012) who argues that larger companies have better opportunities to invest in the budget, which the result confirms, but it is rejected that more resources in the form of time among the large companies contribute to the budget becoming more relevant to the company's needs as no significant correlation between size and value was found. Larger companies should therefore review how the budgeting process can be streamlined, as the extra time spent does not add value to the budget. It was not possible to find a statistically significant correlation between the value of the budget and the degree of predictability. The fact that no significant correlation was found may be due to the fact that the criticism regarding adaptation on which the hypothesis of the correlation was based was not justified among the Swedish companies, which was one of our conclusions under hypothesis 3.