Byggentreprenörer med projekterings- och utförandeansvar utgör en viktig roll när det gäller att främja hållbar utveckling inom byggbranschen. Genom att integrera hållbarhetsaspekter i sina arbetsprocesser och sitt beslutsfattande kan de bidra till att minska miljöpåverkan samt effektivisera projekt- och produktionsplanering. Virtual Design and Construction (VDC) har gjort det möjligt för byggentreprenörer att använda modellering och visualisering av slutprodukter för att göra projekt- och produktionsplanering mer effektiv. Litteraturen visar på att VDC kan användas för ekonomisk lönsamhet men kvar återfinns frågeställningen om VDC kan användas för att främja hållbar utveckling.  Denna studie grundar sig i en intervjubaserad kvalitativ studie och undersöker hur VDC används bland svenska byggföretag med projekterings- och utförandeansvar för att främja hållbar utveckling. Detta genom att undersöka hur byggentreprenörernas användning av VDC påverkar social-, ekonomisk- och miljömässig hållbarhet. Studien tar även upp hur VDC används för att uppnå miljö- och hållbarhetskrav, samt för att byggnader ska kunna miljöcertifieras. Arbetet utgörs av en litteraturstudie och en intervjustudie som innefattar uppfattningar från svenska byggentreprenörer som arbetar med totalentreprenader. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från byggentreprenadföretag i Sverige. En tematisk analys genomfördes sedan utifrån befintlig forskning och teorier. Resultaten tyder på att implementeringen av VDC bidrar till främjandet av hållbar utveckling hos byggentreprenörer. Genom att involvera flera aktörer i byggprojekt främjar VDC kommunikation, samarbete och en inkluderande arbetsmiljö. Det erbjuder också snabbare och mer effektiva lösningar jämfört med traditionella planeringsmetoder, vilket leder till kostnadsbesparingar och förbättrade projektresultat. Dessutom kan VDC användas för att optimera design och planering av byggnader, resurshantering och underlätta miljöcertifieringsprocessen. Resultaten visar att trots de fördelar som VDC erbjuder för hållbar utveckling, utnyttjas inte dess fulla potential inom den svenska byggbranschen. Utmaningar såsom kompetensbrist och interoperabilitetsproblem fortsätter att hindra en framgångsrik användning av VDC. / Construction contractors with design and building responsibilities play an important role in promoting sustainable development in the construction industry. By integrating sustainability considerations into their work processes and decision-making, they can help reduce environmental impact and streamline project and production planning. Virtual Design and Construction (VDC) has enabled design-build contractors to use modelling and visualization of final products to make project and production planning more efficient. The literature shows that VDC can be used for economic profitability, but the question remains whether VDC can be used to promote sustainable development.  This study is based on an interview-based qualitative study and examines how VDC is used among Swedish construction companies with design and building responsibilities to promote sustainable development. This is done by examining how the use of VDC by construction contractors affects social, economic, and environmental sustainability. The study also addresses how VDC is used to achieve environmental and sustainability requirements, and for buildings to be environmentally certified. The work consists of a literature study and an interview study that includes perceptions from Swedish design-build contractors. To collect data, semi-structured interviews were conducted with respondents from construction companies in Sweden. A thematic analysis was then conducted based on existing research and theories. The results indicate that the implementation of VDC contributes to the promotion of sustainable development among construction contractors. By involving multiple stakeholders in construction projects, VDC promotes communication, collaboration, and an inclusive work environment. It also offers faster, and more efficient solutions compared to traditional planning methods, leading to cost savings and improved project performance. Furthermore, VDC can be used to optimize building design and planning, resource management and facilitate the environmental certification process. The results show that despite the benefits that VDC offers for sustainable development, its full potential is not being utilized in the Swedish construction industry. Challenges such as skills shortages and interoperability issues continue to hinder the successful use of VDC.

The housing and service sector in Sweden are estimated to be responsible for 40 % of the total primary energy usage (Energimyndigheten, 2011). There exist a lot of inventions that have the possibility to greatly improve the environmental performance of a building´s LCA (Life Cycle Assessment) (Swentec, 2012) (Rutqvist, 2008). In order to achieve implementation of new innovative sustainable installations in buildings it is important to understand the process during the investment decision. Understanding the decision making process used in practise, is the first step towards creating a strategy for how to get a new technology implemented. By conducting a survey including both contractors and developers in Sweden an overview of the building sectors standpoint on environmental sustainability is achieved. In order to refine the information and achieve a more detailed picture of the issue the survey was followed up by In-depth interviews.The findings show that valuation techniques are varying a lot between companies but surprisingly many of the companies do use inferior methods such as pay back-time for investment calculations. Overall in the construction business technical and economic risk aspects are not being valued explicitly but rather through the use of product ratings and brand promise of well-known suppliers. Negative externalities are not being included in the calculations and the valuation of intangibles is not done explicitly but rather seen as implicitly derived from the cost and value of sustainability certifications.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

The aim of this project was to develop a holistic approach to building-performance assessment without limiting it to energy use (usually expressed in kWh/m2/year), but rather include more parameters that represent the following aspects: Economic, environmental, and quality of service provided to the occupant/client. If it can be shown that buildings can be operated not only in an energy-efficient way, but also in a way that takes into consideration the needs of the occupants, a case could be built that a higher quality of indoor environment does not necessarily mean a higher economic impact. It is also important to show that having access to high-quality building-performance data leads to high-quality analysis and visualisation, and consequently to a chance to detect faults and improve building operation. To answer these questions, a large office building in Stockholm, Sweden was used as a case study. The building was equipped with energy meters and 1,700 sensor points, uniformly distributed over the occupied areas, that measured room temperature, duct temperature, occupancy presence/absence and supply airflow, in addition to other states. The data was processed using RStudio, and various types of visualisation plots were used, including carpet plots, masked scatter plots, bar plots, line graphs, and boxplots. The data pointed to some interesting results. First, just knowing the energy use is not sufficient for understanding the quality of the service provided to the occupants. Second, performing a thorough analysis of room unit data can detect faults. Third, using carpet plots for energy-data visualisation is effective for energy-use pattern recognition. Finally, visualising the building performance parameters in a parallel coordinate plot is a more informative representation of integrated building performance compared to the energy performance certificates typically used today. / <p>QC 20160916</p>

Society is becoming increasingly dependent on the development of institutions generatingsustainability. In order to speed up this development there is a need to find, evaluate andgeneralize existing institutional mechanisms holding this characteristic. In this study, the current theoretical framework is expanded to describe how an institution shouldbe designed to generate sustainability. To explain this, a distinction is made between short-termefficient markets (currently known as Pareto-efficient markets) and long-term efficient markets(currently known as ‘strong’ or ecologic sustainability). Further, a sustainable development isdefined as a combination of short-term and long-term Pareto-efficiency. This implies that aconsumption decision today cannot make an individual better off, without making anothercurrent or future individual worse off. Green building certifications are an interesting candidate to empirically test the theoreticalframework. An empirical study was made in cooperation with Confederation of Indian Industry -Indian Green Building Council, consisting of 18 qualitative interviews with companies andexperts in the Indian building industry. The main purpose of the study has been to investigatewhy actors engage in green building and green building certifications, or why they do not. Theresults have then been analyzed and put in an institutional context. Building on these results, conclusions have been drawn that bring a valuable perspective to theongoing debate on sustainability. Green building certifications have several interestingcharacteristics contributing to a sustainable development. Most importantly, results areindicating that short-term economic efficiency can lead to long-term mechanisms generatingsustainability. However, there are also limitations to the growth of certifications as an institution,e.g. cultural aspects, risk of ambiguity and insufficient levels of human capital. / Utvecklingen av institutioner som genererar hållbarhet blir allt viktigare. För att påskynda dennautveckling finns det ett behov av att hitta, utvärdera och generalisera befintliga institutionellamekanismer som uppfyller denna egenskap. För att kunna beskriva hur en institution bör utformas för att generera hållbarhet, utökar dennastudie det aktuella teoretiska ramverket. En distinktion görs mellan kortsiktigt Pareto-effektivamarknader (detta är att likställas med nuvarande begreppet ’Pareto-effektiva marknader’) ochlångsiktigt Pareto-effektiva marknader (detta är att likställas med ’ekologisk hållbarhet’). Vidareär hållbar utveckling definierad som en kombination av kortsiktigt- och långsiktigt effektivamarknader. Detta innebär att ett konsumptionsbeslut idag inte kan öka välfärden för en individ,utan att minska välfärden för en annan nuvarande eller framtida individ. Certifieringar för hållbart byggande är en intressant kandidat för att empiriskt testa det teoretiskaramverket. Fallstudien gjordes i samarbete med Confederation of Indian Industry - Indian GreenBuilding Council, och består av 18 kvalitativa intervjuer med företag och experter inom denindiska byggindustrin. Det huvudsakliga syftet med studien har varit att undersöka varför aktörerengagerar sig i grönt byggande och certifieringar, eller varför de väljer att inte göra det.Resultaten har sedan analyserats och satts i ett institutionellt sammanhang. Som institution har certifieringarna flera intressanta egenskaper som bidrar till en hållbarutveckling. Slutsatserna i studien skänker ett värdefullt perspektiv till den pågåendehållbarhetsdiskussionen, framförallt genom att påvisa att kortsiktig ekonomisk effektivitet kanleda till mekanismer som skapar hållbar utveckling. Det finns också begränsningar i tillväxten avdenna typ av institution som kan härledas till t.ex. kulturella skillnader, antalet certifieringar påmarknaden samt tillgång till humankapital.

The construction and real estate industry accounts for a large share of the global energy consumption. Thus, an onerous responsibility is resting on the shoulders of the property owners and developers to alleviate the emissions derived from the real estate sector. With the escalating necessity for undertaking measures aimed at averting additional negative impact on the climate, a rising level of engagement from governmental as well as private stakeholders emerges. As a consequence of the negative development in the sector, and with tenants willing to pay rentalpremiums to be seated in premises in buildings certified as green, the issuance of green certifications have surged. The purpose of this study is to examine whether the distance from the city center has an impact on the green sales premiums for commercial office properties on the Swedish property market, to be able to compose more accurate calculations of green investments. This is investigated ona national level, as well as for cities exceeding 200,000 inhabitants. The study is a quantitative study which uses hedonic regression models to answer the research questions. The data used is collected through a transaction database provided by Cushman &amp; Wakefield Sweden, with additional data from Sweden Green Building Council and Statistics Sweden, among others. The results conclude an incremental green premium of 14.80% at the 1 km mark from the city center for the country level data set, and 31.92% for the larger cities, at the 10%, respective 1% level of significance. However, some coefficients are inconsistent and the author highlights potential deficiencies within the course of action. / Bygg- och fastighetssektorn står idag för en stor del av den globala energiförbrukningen. Därmed vilar ett tungt ansvar på fastighetsutvecklare, förvaltare och andra aktörer i branschen för att minska utsläppen från fastighetssektorn. Med det ökande behovet av att vidta åtgärder för att undvika ytterligare negativ påverkan på klimatet, har även engagemanget från både offentliga och privata aktörer tilltagit. Som en konsekvens av den negativa utvecklingen inom sektorn och att hyresgäster är villiga att betala en premie för att husera i byggnader som är miljöcertifierade, har utfärdandet av gröna certifikat ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka om avståndet från centrum har en inverkan på den gröna försäljningspremien för kommersiella kontorsfastigheter på den svenska fastighetsmarknaden, för att kunna göra mer exakta investeringskalkyler gällande investeringar i miljöcertifierade fastigheter. Detta undersöks på dels nationell nivå, och dels för städer med över 200 000 invånare. Studien är en kvantitativ studie som använder hedoniska regressionsmodeller för att besvara forskningsfrågorna. Dataseten komponeras med hjälp av en transaktionsdatabas som tillhandahålls av Cushman &amp; Wakefield Sweden, tillsammans med ytterligare data från bl.a. Sweden Green Building Council och Statistiska centralbyrån. Resultatet indikerar en ökande grön premie om 14,80% vid 1 km från stadens centrum för datasetet på nationell nivå, och 31,92% för de större städerna, vid 10% respektive 1% signifikansnivå. Vissa koefficienter är dock inkonsekventa och författaren lyfter fram potentiella brister i handlingsförloppet.