Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet.  Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap. Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000. I början var det framförallt nöjesresor som bilen användes till men efter några år utvecklades fenomenet bilpendling. Människor kunde nu söka arbete längre ifrån sina bostäder utan att behöva flytta, de kunde bilpendla istället. Bilen blev allt mer integrerad i samhället och samhällsbyggandet anpassades nu till de rörelsemönster som privatbilismen möjliggjorde. Bilen bidrog till att bostadsbebyggelse spreds och att städernas mer centrala bostadsområden glesades ut samtidigt som service och andra verksamheter spreds ut i periferin. Samhällsutvecklingen bidrog till att bilen blev en nödvändighet för många människor vilket medförde att passagerarunderlaget för kollektivtrafiken urholkades. Idag finns det över en miljard trafikdugliga bilar i världen vilket inte faller inom ramen för en hållbar utveckling. Till år 2050 har EU som mål att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn med 60 procent (Rye & Schultz, 2013). Det innebär krav på en kraftig omställning till fossilfria transporter och en kraftig överflyttning från biltrafik till kollektivtrafik (eller gång- och cykeltrafik). En stad som jobbat intensifierat med att reducera utsläppen inom transportsektorn är Växjö som 2013 den 2 september genomförde stadens största satsning någonsin på busstrafiken. Syfte med handlingen var att stärka busstrafikens marknadsandel i Växjös transp Kommunens kraftiga och lokalt omtalade satsning föranledde mig att använda staden Växjö och busstrafiken som fallstudie för uppsatsen. Syftet med uppsatsen var att analysera busstrafikens attraktionskraft i Växjö genom att jämföra de faktorer som styr invånarnas val av färdsätt med Växjös nya busstransportsystem. För att utreda uppsatsens frågeställningar genomfördes en enkätundersökning vid Grand Samarkand och en vid Växjö resecentrum med sammantaget 50 respondenter. Syftet med enkätundersökningen var att utreda vilka faktorer som styrde Växjöbornas val av färdsätt. Vidare genomfördes en observationsundersökning vars syfte var att utreda i vilken utsträckning Växjös nya busstransportsystem förhöll sig till dessa faktorer. Undersökningen visade att Växjös busstrafiksystem till viss del stod i relation till invånarnas behov men att det fortfarande fanns mycket arbete kvar för att det skulle kunna bli det kraftfulla verktyg som krävs för de långsiktiga miljömålen. Undersökningen visade framförallt att prisfaktorn och möjligheterna till att transportera varor och utrustning var faktorer som måste utvecklas för att busstrafiken skall kunna öka sin attraktionskraft ytterligare i staden.

Avhandlingens syfte har varit att studera bussföretagarnas roll i att införa och sprida en innovation av stor betydelse för den regionala utvecklingen i Västerbottens län. Det teoretiska angreppssättet knyter an till Dahméns tolkning av företagarnas roll när utvecklingsblock bildas. Metoden har varit att först ge en bild av regionens utveckling med avseende på grundläggande marknadsfaktorer som folkmängd, inkomst- och informationsspridning och sedan undersöka företagens framväxt. De studerade källorna medger en analys av hela företagarepopulationen men är begränsade när det gäller de enskilda aktörerna. En analys av företagarnas yrkes- och ortsmässiga ursprung har dock skett. Resultatet visar att busstrafiken fick en tidig etablering i länet trots dess stora yta och svaga ekonomi och detta tyder på företagssamhet samt på att behov av trafikservice fanns och var möjligt att utveckla. Detta skedde i samverkan mellan myndigheter och företagare och mestadels med företagare som pådrivare. Kombinationen av olika transporter och annan verksamhet gjorde det möjligt att etablera trafik även ute i glesbygden. Busstrafiken i länet fick i stor utsträckning de små byarna som startort och målort blev i första hand ett kommuncentrum vilket innebar att landsbygden öppnades för varor som fanns i de större orterna och städerna och att den offentliga service som växte fram under samma tidsperiod, d v s 1920-30 talen blev allmänt tillgänglig. Busstrafikens etableringsfas sammanföll med en period då Västerbottens län var på stark frammarsch och skedde från ett jordbrukarsamhälle. De stora avstånden, de mycket spridda orterna och avsaknaden av järnvägar i stora delar av länet gjorde de privata företagarnas roll särskilt viktig genom att busstrafiken skapade geografiskt utbredda och regelbundna transporter. Busstrafiken erbjöd en omfattande transportservice för företag och enskilda samt gav resefrihet genom regelbundna turer som öppnade för möjlighet till arbetsresor. Tack vare många enskilda personernas initiativ och innovationsförmåga fick Västerbottens län tidigt en fungerade busstrafik. / digitalisering@umu

Miljökrav vid upphandling av busstrafik är ett effektivt styrmedel för att nå Sveriges uppsatta klimatmål. Enligt tidigare forskning är andelen förnybart drivmedel för busstrafiken i Sverige olika beroende på vilken region.  Upphandlingsförfarandet kan enligt Lagen om miljökrav vid upphandling (2011:846) se olika ut beroende på framförandet av miljökraven. Uppsatsen behandlar region Hallands, Kalmar läns och region Skånes upphandlingsförfarande. Uppsatsen innehåller även ett antal mindre aktörer inom upphandling av busstrafik per region för att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet. Syfte med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet av drivmedel och hur anbudsprövningen ser ut när offentliga myndigheter upphandlar busstrafik. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet mellan kommun och region samt vad det i så fall beror på. Uppsatsens metodansats är i huvudsak induktiv med en kvalitativ insamlingsmetod då syftet med uppsatsen är att belysa den empiriska verkligheten.  Den insamlade empirin analyserades med teorin för att komma fram till uppsatsens slutsats. Faktorer som påverkar valet av drivmedel är politiska mål, pris, miljöpåverkan, resurser, infrastruktur samt organisatoriska strategier. I huvudsak används tekniska krav- och specifikationer av de studerade aktörerna vid framförandet av miljökrav vid upphandling. Författarna har fått indikationen att uppsatsens valda regioner kommer att använda sig utav tilldelningskriterium vid nästa upphandling. Skillnaden mellan region, kommun och universitet kan härledas till pris, mål, strategier, teknikutveckling samt ramavtalens olika utformning.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vilka möjligheter och hinder som fanns inom busstrafiken för individer med synnedsättning. Studien antog en kvalitativ ansats. Kriterier ställdes vid urval där elva arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av arbete med individer med synnedsättning deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Omgivningens betydelse vid bussåkning, Personliga faktorers betydelse vid bussåkning samt Personliga hjälpmedel att använda vid resor med buss. Resultatet visade att det fanns många möjligheter samt hinder i omgivningen och att upplevelsen hos individer med synnedsättning påverkade deras aktivitetsutförande. Vidare fanns det många hjälpmedel som underlättade vid resor med buss. Slutsatsen visade att det fanns fler hinder än möjligheter i miljön för individer med synnedsättning samt att tilltänkta möjligheter även kunde vara hindrande. Vidare konstaterades att det bör finnas yrkesgrupper med i samhällsplaneringen som har kunskap om olika funktionsnedsättningar samt deras behov, något som en arbetsterapeut kan bidra med. / The purpose of this study was to describe occupational therapists' experiences of the opportunities and obstacles that existed in the bus traffic for individuals with visual impairments. The study adopted a qualitative approach. Criteria were set for selection in which eleven occupational therapists with at least one year's experience of working with individuals with visual impairment participated. Data were collected through semi-structured interviews and then analyzed based on a qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories: The importance of the environment on bus traveling, The importance of personal factors on bus traveling and Personal aids to use when traveling by bus. The result revealed that there are many opportunities and obstacles in the surroundings and that the experience of individuals with visual impairments affects their performance of activities. Moreover, there are many aids to use to facilitate bus activity. The conclusion indicated that there are more obstacles than opportunities in the environment for individuals with visual impairment and that intended opportunities could also be obstacles. Furthermore, it was stated that there should be professions included in the social planning who have knowledge of various disabilities and their needs, something that an occupational therapist can contribute with.