Omvärlden blir allt mer medveten om konsekvenserna av vår påverkan på miljön och viktenav miljöförbättrande åtgärder samtidigt som den ekonomiska faktorn ofta väger tungt och ärstyrande vid val av takbeläggningar. Många myter existerar idag om gröna tak och vi hoppasmed detta examensarbete kunna avfärda en del av dem. Syftet med examensarbetet var attanalysera de olika för- och nackdelarna hos gröna tak. Detta utfördes bland annat genom enjämförelse mellan gröna tak och papptak med fokus på kostnader för material och monteringsamt genom att undersöka skillnaden mellan takbeläggningarnas effekter på dagvattenflödet.Vid kostnadsberäkningarna jämfördes totalkostnaderna mot fördelarna och nackdelarna hosde olika takbeläggningarna. Dagvattenberäkningarna utfördes med översiktliga handberäkningar med rationella metoden. Ett av målen med examensarbetet var även attundersöka vilka av de gröna takens för- och nackdelar som utgör betydande faktorer vid valav gröna tak eller då man väljer att avstå från dessa. En enkätundersökning med flervalsfrågor användes för att undersöka detta.Det är allmänt känt att papptak kostar betydligt mindre i inköp och montering än gröna tak.Många är dock inte medvetna om att ett papptaks livslängd är ungefär hälften av vad ett grönt tak kan uppnå. Med kostnaderna för material och montering och med hänsyn till takbeläggningarnas för- och nackdelar blir det gröna taket endast ett fåtal procent dyrare än ett papptak. Detta sett ur ett 40-årsperspektiv. Även i enkätundersökningen blev det tydligt att få personer inom byggbranschen är medvetna om den stora fördelen med de gröna takens långa livslängd. Det var endast ett fåtal som ansåg att detta var en viktig anledning till att väljagröna tak. I enkätundersökningen kan man se att den främsta anledningen till att många väljer bort gröna tak som takbeläggning var den dyra inköps- och monteringskostnaden. Brist på kunskap var dessutom den andra största anledningen till att gröna tak väljs bort. Den största anledningen till att man istället valde att anlägga gröna tak var fördelen med takets reducering och fördröjning av dagvatten.Dagvattenberäkningarna som utfördes visade att avrinningen tydligt hade minskas från taken i det givna referensområdet om de anlagts med extensiva eller semi-intensiva gröna tak. Även det totala dagvattenflödet i referensområdet skulle minskas påtagligt. Vattenmättnaden hos gröna tak undersöktes vid ett 10-årsregn med en hög intensitet vilket visade att det skulle ta flera timmar för ett extensivt respektive semi-intensivt grönt tak med given takarea att uppnå vattenmättnad.Med detta examensarbete hoppas vi bland annat kunna förmedla till byggbranschen att det är viktigt att se takbeläggningen ur ett längre perspektiv. En på kort sikt dyr lösning kan löna sig om man ser till de gynnsamma effekter en dyrare lösning kan ha över en längre period. / The purpose of this essay is to analyse the advantages and disadvantages of green roofs. We also investigate which factors that are the most important when choosing between green roofs and other roofing materials. That is why we found it interesting to compare green roofs to felted roofs. To see what the differences are between these roofing materials both from a costefficiency and a stormwater management perspective. We wanted to see if green roofs are more cost-effective to use in long term since felted roofs are cheaper but only has a lifespan about half as long as the green roofs. Considering this along with the advantages anddisadvantages of the different roofing materials it is clear that extensive green roofs hascomparable material and assembly costs to felted roofs in a 40-year period. The differencesbetween green roofs and felted roofs in stormwater management was examined by calculating if the waterflow in a given area can be reduced if green roofs were to replace all the roofs. These calculations showed that the stormwater flow from the roofs would lessen significantly when replaced. Calculations for how long it can rain before green roofs are water-saturated showed that with a consistent rain with a predefined intensity it would take several hours for green roofs to reach water-saturation.To investigate which advantages and disadvantages that are the most important to the Swedish building industry when choosing between green roofs and other roofing materials, aquestionnaire with multiple-answer questions was drawn up. The results showed that thegreater costs of green roofs and shortage of knowledge is the first and second most common reasons why the industry refrains from them. The most common reasons to choose green roofs was its ability to reduce and delay the stormwater flow and its esthetical value.

Sammanfattning Medvetenheten kring miljöfrågor har i samhället växt sig stark, men fortfarande påverkas klimatet i stor utsträckning. Dessvärre finns det flera aspekter som påverkar att företag och människor inte har möjlighet att agera utefter vad som är bäst för klimatet. I uppsatsen utgår det teoretiska materialet från byggbranschen, då branschen tillför en tredjedel av Sveriges totala avfallsmängd. Ämnet cirkulär ekonomi har genom åren blivit mer aktuellt inom såväl politik, EU och företag. Arbetet med cirkulära ekonomi kan minska miljöpåverkan genom att sluta kretsloppet och minska resursanvändningen. Uppsatsen identifierar de utmaningar och drivkrafter som aktörerna inom byggbranschen ser med cirkulär ekonomi. Det empiriska materialet utgörs av lokala företag. Utöver utmaningarna och drivkrafterna studeras en intressant gren som ännu inte är speciellt utforskad. Det handlar om hållbar design, som är en del av den cirkulära ekonomin, och hur denna del kan minimera avfallsmängden genom att sluta kretsloppet. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa ämnet kring cirkulär ekonomi, genom att analysera drivkrafterna och utmaningarna som aktörerna upplever. Dessutom studeras hur hållbar design kan minska avfallsmängden inom byggbranschen. Metod En intervjustudie har genomförts med kvalitativ karaktär. Genom sex semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in digitalt samt på arbetsplatser. Empirin grundas på respondenternas kunskap och erfarenheter, och har varit relevant för att besvara forskningsfrågorna. / Abstract The awareness of environmental issues has increased a lot in society, but the climate is still affected to a large extent. Unfortunately, there are several aspects that affect that companies and people do not have the opportunity to act according to what is best for the climate. In the study, the theoretical material is based on the construction industry, since the industry contributes a third of Sweden's total amount of waste. Over the years, the subject of circular economy has become more current within politics, the EU and companies. Working with circular economy can reduce the environmental impact by closing the cycle and reducing the use of resources. The study identifies the challenges and driving forces that the actors in the construction industry experience with circular economy. The empirical material consists of local companies. In addition to the challenges and driving forces, an interesting section is studied that has not yet been particularly explored. It is sustainable design, which is a section in the circular economy, and the study analyzes how this section can minimize the amount of waste by closing the loop. Purpose The purpose of the study is to illuminate the topic of circular economy, by analyzing the driving forces and challenges experienced by the actors. In addition, how sustainable design can reduce the amount of waste in the construction industry is studied. Methodology An interview study has been conducted with qualitative character. Through six semistructured interviews, the empirical material has been collected digitally and at workplaces. The empirical data is based on the respondent’s knowledge and experience and has been relevant to answer the research questions.

The construction and real estate industry represents a significant part of Sweden's total impact on the environment and mainly affects the following national environmental objectives: reduced climate impact, a good built environment and a non-toxic environment. By establishing internal rules, companies within the industry can reduce their environmental impact. SMT (AB Sandvik Materials Technology), a part of the industrial group Sandvik AB, has set a target that during 2014 develop a guiding document with special consider to the environmental impact during construction of office buildings, that they establish at the Swedish regional capital Sandviken, for both internal and external tenants. This study therefore aims to clarify which environmental aspects that the construction and real estate sector mainly are responsible for, and therefore should be part of a guiding document for a company for establishing office buildings, and to present arguments regarding the use of such a document. The study is based on literature studies and personal contact with other companies, in the form of e-mail conversations and a telephone interview. The results of the study have revealed that companies have guiding documents describing their overall environmental work, but there are currently no documented standardized procedures for establishing buildings from the ecological sustainability perspective. A guiding document should originate from the Brundtland Commission's definition of sustainable development that states: "Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs". Sustainable development include three dimensions; ecological, economic and social sustainability, which depend on and influence each other. All together, the study showed that the primary environmental aspects that a guiding document for a company at least should take in consideration, based on the ecological sustainability, are: energy consumption, waste production, greenhouse gas emissions and nitrogen oxide emissions. Suggestions for companies regarding the practical work with these environmental aspects are to focus on BREEAM and to use available product databases such as BASTA, SundaHus and Byggvarubedömningen as complementary tools. Arguments for the use of such a document is that an active environmental program can be used for marketing purposes, potentially provides reduced business costs, reach more customers through new business areas and create and maintain an attractive position due to the growing environmental awareness in the community. / Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av Sveriges totala negativa klimatpåverkan och påverkar främst de nationella miljökvalitetsmålen begränsad miljöpåverkan, god bebyggd miljö samt giftfri miljö. Genom att upprätta interna regler har företag inom branschen möjlighet att minska sin miljöpåverkan. SMT (AB Sandvik Materials Technology), en del av industrikoncernen Sandvik AB, har på den svenska huvudorten i Sandviken satt upp ett mål att under 2014 ta fram ett styrdokument med hänsyn till miljöpåverkan under uppförandet av kontorsbyggnader för både interna och externa hyresgäster. Denna studie syftar därför till att klarlägga vilka miljöpåverkansaspekter från bygg- och fastighetssektorn som bör ingå i ett styrdokument för företag vid projektering och produktion av kontorsfastigheter, samt presentera argument gällande användandet av ett sådant styrdokument. Studien baseras på litteraturundersökningar och personlig kontakt med andra företag, i form av e-postkonversationer och en telefonintervju. Resultaten av studien har visat på att företag har styrdokument som beskriver deras övergripande miljöarbete, men att det idag saknas dokumenterade standardiserade arbetssätt för projektering och produktion av fastigheter utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Ett styrdokument bör utgå från Brundtlandskommissionens definition på hållbar utveckling, ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling omfattar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa dimensioner påverkar och är beroende av varandra. Sammantaget visade studien att de primära miljöaspekter som ett styrdokument för företag minst ska ta hänsyn till, med utgångspunkt i den ekologiska hållbarheten, är energianvändning, avfallsgenerering, växthusgasutsläpp samt kväveoxidutsläpp. Som förslag på hur företag praktiskt kan arbeta med dessa miljöpåverkansaspekter är att de inriktar sig mot BREEAM och att de använder tillgängliga produktdatabaser, såsom BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen som kompletterande verktyg. Argument för användandet av ett styrdokument är att ett aktivt miljöarbete kan utnyttjas i marknadsföringssyfte, ger potentiellt minskade företagskostnader, kan nå fler kundgrupper via nya affärsområden samt skapa och bibehålla en attraktiv position i och med en ökande miljömedvetenhet i samhället.

Jordens klimat varierar normalt över tid, men aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så snabba och påtagliga. Stigande temperaturer, förhöjda havsnivåer och hotade ekosystem är till stor del en följd av människans miljöpåverkan som genom sitt utnyttjande av resurser och utsläpp bidrar till den utökade växthuseffekten. Alla berörs och samtliga måste ta sitt ansvar för att förhindra att detta fortskrider. Genom att förstå miljökonsekvenserna av sitt agerande kan bättre förutsättningar skapas för kommande generationer. Studier visar att byggbranschen står för nästan en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring var miljöpåverkan är som störst. Genom klimatavtal, branschöverskridande forum och verktyg i form av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer kan kunskapen lyftas. Ett flertal lättillgängliga verktyg med generiska data har utvecklats för livscykelanalyser av byggnader, men för anläggningssektorn finns ännu inte helt anpassade verktyg. I nuläget väljs grundläggningsmetod mestadels utifrån den ekonomiska aspekten, vilket bidrar till att miljöaspekten inte får önskvärt utrymme. Denna studie är en fallstudie som söker svar på vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv i en specifik jordprofil av lera som är vanligt förekommande kring Uppsala. För att lyfta kunskapen kring miljöpåverkan, jämfördes fyra vanliga grundläggnings-metoder: inblandningspelare med Multicem och lättfyllnadsmetoderna; lättklinker, skumglas och cellplast. Utifrån sättningsberäkningar i jordprofilen kunde dimensioneringar utföras av materialåtgång för respektive metod. Dimensioneringen användes sedan för att utföra kostnadsuppskattningar och beräkningar av klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, under produktframställning och transporter till den specifika platsen. Utöver detta undersöktes bedömningen av det kemiska innehållet genom två miljödatabaser, BASTA och SundaHus. Resultatet visade att skumglas har den lägsta totala klimatpåverkan, där ungefär hälften av koldioxid¬utsläppen kommer från produktionen och resterande del från transporter. Det tyder på att det geografiska läget för grundläggningen spelar en väsentlig roll för resultatet av klimatpåverkan. Skumglas erhåller bästa betyg i BASTA och SundaHus men har den högsta totalkostnaden av de jämförda alternativen i studien. Inblandningspelare med Multicem som bindemedel har den lägsta totalkostnaden och den näst lägsta klimatpåverkan. Genom intervjustudien konstaterades att val av grundläggningsmetod främst avgörs av kostnaden vilket innebär att Multicem förmodligen skulle väljas i första hand. Utifrån kemiskt innehåll är bedömningen däremot ofullständig, eftersom Multicem ännu inte finns deklarerad i SundaHus. Sammanfattningsvis beror valet av grundläggningsmetod på ett flertal faktorer där företag måste värdera vilken faktor som har högst prioritet. / The climate normally varies over time but never before has the climate change been so rapid and tangible. Rising temperatures, elevated sea levels and endangered ecosystems are consequences of human impact on the environment. The use of resources and emissions contributes to the increased impact on the greenhouse effect. Everyone is affected by the climate change and must take his or her responsibility to create better conditions for future generations by understanding the environmental consequences of his or her actions. Studies reveal that the construction industry accounts for almost one third of the total greenhouse gas emissions but there are still gaps in knowledge about the environ¬mental impact. The knowledge can increase through agreements on climate actions, industry-wide forums and tools such as life-cycle assessments and environmental product declarations. Several available tools with generic data have been developed for life-cycle assessments of buildings, but for the infrastructure sector the tools are still not fully developed. Today, the foundation method is mostly chosen based on the economical aspect, and the environmental aspect is not given priority. The aim of this case study is to investigate which foundation method is best suited from an environ-mentally sustainable and economical perspective in a specific soil profile of clay which is common around Uppsala. To raise awareness of environmental impact, four common foundation methods were compared: deep soil mixing with Multicem and light filling methods; expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam. Based on settlement calculations in the soil profile, dimensions could be made for consumption of material for each method. The consumption of material was used to make estimations of costs and calculations of climate effect, in terms of carbon dioxide equivalents, during production of the material and transport to the specific location. In addition, the assessment of the chemical content was examined through two environmental databases, BASTA and SundaHus. The result revealed that foam glass has the lowest total climate effect, where about half of the carbon dioxide emissions come from production and the remainder from transport. This indicates that the geographical location of the foundation is important for the result of the climate impact. Foam glass receives the best ratings in BASTA and SundaHus but has the highest total cost of the compared alternatives in the study. Deep soil mixing with Multicem as binder has the lowest total cost and the second lowest climate impact. Through the interview study, it was found that the choice of foundation method is mainly determined by the cost, which means that Multicem would probably be prefered. Based on chemical content the assessment is incomplete since Multicem has not been declared in SundaHus. In summary, the choice of foundation method depends on a number of factors in which companies must evaluate which factor has the highest priority.

Fukt- och vattenskador är ett väldigt vanligt problemområde för villor, dessutom ökar antalet vattenskador succesivt från år till år. Under år 2021 hade Sveriges villor/fritidshus cirka 41 000 vattenskador sammanlagt. Vattenskador påverkar inte bara den ekonomiska hållbarheten, den påverkar både människors hälsa negativt och tar upp onödiga naturresurser. Det som undersökts i denna rapport är vart det uppstår vattenskador i villor och vem som bär ansvaret att åtgärda detta problemområde. Det undersöks hur lagar och regler ser ut för fuktsäkerheten i villor och om det skulle vara möjligt att minska dessa vattenskador med hjälp av en vattenfelsbrytare. Rapporten undersöker även hur vattenskador påverkar den ekologiska hållbarheten och hur vattenskador motverkar att uppnå målen i Agenda 2030. För att få fram resultatet för undersökningen har intervjuer hållits med försäkringsbolag, Boverket och byggföretag. En enkät till villaägare har skickats utför att få fram deras synpunkter och kompetens om vattenskador och vattenfelsbrytare. För att få fram statistik, information om vattenfelsbrytare, lagaroch krav har en dokumentstudie genomförts. Resultatet när det gäller till vem som bär ansvaret för att förebygga vattenskador så råder det delade meningar. För att vattenfelsbrytare ska nu ut till fler villaägare och fungera för att förebygga vattenskador i villor behöver villaägare få mycket mer information om hur vattenfelsbrytare fungerar och hur de ska agera om den larmar. Resultatet över hur vattenfelsbrytare kan påverka den ekologiska hållbarheten blev delvis att om vattenskador minskas skulle det som följd minska åtgången av onödig materialåtgång. Det skulle minska på åtgången av naturresurser som Agenda 2030 strävar efter. / Moisture and water damage are common problems in villas, in addition, the number of water damages gradually increases from year to year. In 2021, Sweden's villas/holiday homes had about 41,000 water damages in total. Water damage not only affects economic sustainability, but it also negatively affects both human health and takes up unnecessary natural resources. What has been investigated in this report is where water damage occurs in villas and who is responsible for fixing this problem area. It is investigated what laws and regulations look like for moisture safety in villas and whether it would be possible to reduce water damages with the help of a waterleak breaker. The report also examines how water damage affects ecological sustainability and how waterdamage counteracts achieving the goals of Agenda 2030. To obtain the results of the survey, interviews have been held with insurance companies, Boverket and construction companies. A survey to homeowners has been sent out to get their views and expertise on water damage and waterleak breakers. To obtain statistics, information about water fault switches, laws and requirements, a document study has been conducted.The result when it comes to who is responsible for preventing water damage are divided. For waterleak breakers to reach more house owners and work to prevent water damage in villas, house owners need to get much more information about how waterleak breakers work and how they should act if it alarms. The result of how waterleak breakers can affect ecological sustainability was partly that if waterdamage is reduced, it would as a result reduce the consumption of unnecessary material consumption. This would reduce the use of natural resources that Agenda 2030 strives for.