Allt fler äldre byggnader med varierande kulturhistoriska värden går sakta men säkert ett ovisst öde till mötes. Byggnaderna kanske inte längre tjänar något syfte och blir med tiden en börda i form av att vara ekonomiskt ogynnsamma eftersom de endast kräver olika former av underhåll och inte genererar någon inkomst tillbaka. Motivationen till att behålla byggnader som uppnår dessa underhållskrävande kriterier är låg och kanske endast står kvar eftersom de har någon form av kulturhistoriskt värde i behåll.I denna rapport har en studie över den byggnad som verkar tidigare ha varit ett bränneri som ligger vid Ovesholms gods utförts för att se vilka byggnadstekniska brister byggnaden i dagsläget besitter samtidigt som förslag till eventuella nya användningsområden ges till byggnaden. Förslag över hur byggnadens brister kan restaureras kommer även att ges i samband med beskrivandet av de byggnadstekniska bristerna. Eftersom byggnaden inte har haft något större syfte eller användningsområde under en längre period och med tiden har underhållet av den blivit eftersatt. Resultaten består främst av analysen kring byggnadens nuvarande skick, intervjun med byggnadens ägare samt en enklare form av besöksstatistik vid de referensobjekt som byggnader har jämförts med.Rapporten baseras till stor del av multidisciplinär tvärvetenskap då flera olika vetenskapsområden har studerats och analyserats i samband för att ge läsaren en bred bild över flertalet av dessa områden som kan kopplas samman med byggnadens skick, eventuella restaurering och framtida användningsområden. Rapporten är till huvuddel teoretisk och är främst skriven med hjälp av den genomförda litteraturstudien och fältstudien. Studien ska ses som en vägledning till att ta hand om äldre byggnader med kulturhistoriska värden samtidigt som förslagen till nya användningsområden ska hjälpa till att utforma nya möjligheter för byggnaderna att få en större mening och syfte. I denna rapport omfattas området murverk extra mycket på grund av att byggnaden består av murverk.Resultatet består av ett antal förslag till restaurering av själva byggnaden och förslag på nya användningsområden. De restaureringsförslag som föreslås är till stor del av byggnadens stomme då det finns problem med den. De användningsförslag som föreslås till byggnaden är eventlokal, konstutställningshall, museum, erbjudande av filminspelning samt att utöka samarbetet med företaget Absolut och göra om byggnaden till att servera deras produkter med mera.

Syfte: Runt om i landet finns det flera socialt utsatta områden där utanförskap är ett stort problem. Syftet med detta arbete är att föreslå hur man kan minska utanförskapet genom renoveringar och nybyggnation. Arbetet är avgränsat till Hässletorg som ligger i utkanten av Borås då det där har varit en del skjutningar och boende undviker torget för att man känner sig otrygg. Målet med arbetet är att undersöka hur olika byggnadstekniska lösningar kan öka tryggheten. Arbetet har ett stort fokus på social hållbarhet då det påverkar mycket hur boende upplever problemet. Metod: Olika metoder har använts i detta arbete. Platsstudier har genomförts genom att besöka andra torg som också ligger i utsatta områden varav flera områden har genomgått en renovering i syfte att minska utanförskap. Utöver detta har en litteraturstudie genomförts för att få en bättre förståelse för detta problem ur ett socialt hållbart perspektiv. Resultat: Genom detta arbete har man kommit fram till flera åtgärder som anses bidra till minskad brottslighet. Åtgärderna är av varierad omfattning och även små saker kan göra stor skillnad. Ökad belysning och upprustning av fasader är en viktig del då mycket sitter i hur man ser på torget. Upplever man att torget är fint och att någon tar hand om det ökar känslan av trygghet. Den största åtgärd man har kommit fram till är att stänga torget samt bygga ytterligare en våning på Orienta Plus. En våning till skapar möjlighet för fler restauranger vilket leder till ett ökat flöde. Att stänga torget var det flera boende som önskade och något man kommit fram till är en bra lösning då man skapar en annan känsla av trygghet. Man har tagit stor inspiration från de platsanalyser som gjordes. Slutsats: Genom denna studie har man kommit fram till att det som skapar störst skillnad på trygghet är utseendet på torget. Belysning, planteringar, entréer med mera är något som är extra viktigt. Det som ökar personflödet på ett torg är fler saker man gemensamt kan göra. Man har kommit fram till att en food court är bästa lösningen för detta torg, En food court, är en plats i ett köpcentrum där olika restauranger delar en gemensam sittplats. Det är en spännande och socialt engagerande plats där människor kan njuta av olika typer av mat och umgås tillsammans. De byggnadstekniska lösningar man kommit fram till är att stänga torget samt bygga till env åning på Orienta Plus. På våningen över Orienta Plus är planen att bygga en food court för att öka personflödet till torget. / Purpose: Around the country there are several socially vulnerable areas, where exclusion is a major problem. The purpose of this work is to suggest how to reduce exclusion through renovations and new construction. The work is limited to a town square in Borås City which is called Hässletorg as there have been some shootings there and residents therefore avoid the square because they feel unsafe. The goal of the work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work has a large focus on social sustainability as it greatly affects how residents experience the problem. Method: Different methods have been used in this work. Site studies have been carried out by visiting other squares that are also located in vulnerable areas, several of which have undergone renovation in order to reduce exclusion. In addition to this, a literature study was carried out to gain a better understanding of this problem from a socially sustainable perspective. Result: In this work, various measures have been identified to contribute to the reduction of crime in the area. These measures encompass a range of scopes, including small changes that can have a significant impact. Enhancing lighting and renovating facades have been identified as important steps, as the perception of the square plays a significant role in creating a sense of security. One major measure that has been implemented is the closure of the square and the construction of an additional floor on Orienta Plus. This allows for the establishment of more restaurants, resulting in increased foot traffic. The decision to close the square was based on feedback from several residents, and it is considered a viable solution as it creates a different sense of security. The site analyses conducted have served as a valuable source of inspirationin formulating these measures. Conclusion: Through this study, it has been concluded that the appearance of the square plays a crucial role in enhancing security. Factors such as lighting, plantings, and entrances are of particular importance. Moreover, increasing the availability of activities that can be done collectively has been identified to boost the flow of people in the square. To address this, the study suggests that a food court would be the most suitable solution for Hässletorg. Structural recommendations include closing the square and constructing an additional floor above Orienta Plus, where the proposed food court would be built to attract more foot traffic to the area.

I syfte att effektivisera byggandet i Sverige trädde den 1 januari 2015 två nya bestämmelser ikraft;; en bestämmelse avseende förbud mot kommunala byggnadstekniska särkrav samt en lag avseende nya riktlinjer för kommunala markanvisningar.  Förbudet mot kommunala byggnadstekniska särkrav regleras genom 8 kap. 4a § i plan-­ och bygglagen (2010:900), PBL, och innebär att kommuner inte längre får ställa egna byggnadstekniska egenskapskrav som byggherrar måste anpassa sig efter. Bestämmelsen avser framförallt genomförande av detaljplaner i samband med markanvisningsavtal eller exploateringsavtal. Med byggnadstekniska särkrav menas krav som går längre än de föreskrifter som tillhör de byggnadstekniska kraven i 8 kap. 4 § PBL och som finns i PBF, BBR och EKS. Vid tillämpning av stoppregeln har de situationer där kommunen agerar i rollen som fastighetsägare undantagits. Det innebär att förbudet inte omfattar kommunens möjlighet att ställa egna byggnadstekniska krav i samband med markanvisningar som avser upplåtelse av mark, utan enbart att de markanvisningar som avser marköverlåtelser omfattas av förbudet.  I enlighet med lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska kommuner upprätta markanvisningspolicys innehållande de riktlinjer som gäller för markanvisningar inom kommunen. På så sätt har intentionen varit att gynna konkurrensen mellan olika byggherrar genom mer tydliga villkor och ökad transparens vid kommunala avtalsförhandlingar.  Trots införandet av stoppregeln har det framkommit att vissa kommuner fortfarande ställer byggnadstekniska särkrav. Av en pågående och aktuell debatt i ämnet framgår att det även finns olika uppfattningar om huruvida bestämmelsen ens utgör ett förbud. Detta examensarbete har utförts i syfte att redogöra för vad stoppregeln i 8 kap. 4a § PBL egentligen innebär i samband med kommunala markanvisningar, hur kommuner förhåller sig till stoppregeln samt hur de i praktiken agerar kring bestämmelsen. För att erhålla relevant material till vår studie har vårt arbete baserats på dels en granskning av 34 olika markanvisningsavtal och markanvisningspolicys från 10 kommuner och dels intervjuer via e-­post med 13 kommuner.  Vår studie visar att det fortfarande ställs särkrav vid kommunala markanvisningar. I 13 av de 34 markanvisningsavtal som granskats påträffades särkrav och då vanligen inom området för energihushållning. Studien visar också att kommuner överlag är medvetna om att stoppregeln är menad som ett förbud och att många också förhåller sig till det. Däremot har det också bekräftats att det finns ett klart missnöje med stoppregeln, då det framförallt hindrar kommunernas arbete att främja ett hållbart byggande. Studien visar också att stoppregeln kan upplevas otydlig när det gäller tillämpningen vid kommunal markanvisning. Detta med hänsyn till att det av stoppregelns ordalydelse framgår att lagen inte är tillämplig för situationer där kommunen handlar som fastighetsägare, vilket är den roll som många kommuner ser sig verka i under markanvisningsprocessen. / In order to streamline construction in Sweden two new regulations took effect in January 1, 2015. One concerning the prohibition of municipal construction engineering demands and one regarding guidelines for municipal land development agreements. The prohibition of municipal construction engineering demands is regulated in 8 chap. 4a § PBL (2010:900), which means that municipalities no longer can set their own construction engineering requirements that developers must adapt to. This provision relates primarily to the implementation of “detailed plans” for land development agreements or exploitation agreements. The term construction engineering demands mean requirements that go beyond the regulation of the building construction requirements in 8 chap. 4 § PBL, which is contained in the PBF, BBR and EKS. When applying the “stop rule”, there are situations where the municipalities acts in the role of property owners and therefore have been exempted from the “stop rule”. This means that the prohibition does not include the municipality's ability to set their own building construction requirements in conjunction to land developments related to land lease. Only land developments that are related to land sale are covered by the prohibition.  According to the new law referring to guidelines for municipal land development agreements, municipalities must establish a policy containing the guidelines for land developments within the municipality. Thus, the intention has been to support competition between different constructors through more clear conditions and increased transparency in municipal contract negotiations. Despite the introduction of the “stop rule”, it has been found that some municipalities still impose specific construction engineering demands. An ongoing and current debate on the subject shows that there are also different perceptions as to whether the provision even constitutes a ban or not.  This bachelor thesis has been carried out with a view of explaining what the regulations in 8 chap. 4a § PBL really means in conjunction to land development agreements and how the municipalities relate to the “stop rule” and act in the practice regarding to the provision. In order to obtain relevant material for the essay, our work has been based on inventory of 34 different contracts of land development agreements and the policies of ten municipalities and interviews by e-­mail with 13 municipalities. Our study shows that the municipalities still are using construction engineering demands in land development agreements. In 13 of the 34 contracts examined, construction engineering demands were found, usually in the area of energy effectivity. At the same time, the study also discovers that municipalities are aware that the “stop rule” is considered a ban and that many of the municipalities abides to the new regulations. On the other hand, it has also been confirmed that there is a clear dissatisfaction with the “stop rule”, as it prevents in particular the municipalities efforts to promote sustainable construction. Through our study it has also been found that the “stop rule” can be perceived as unclear as regards to the process of land developments. This, in view of the fact, that the wording of the “stop rule” shows that the law does not apply to situations where the municipality acts as property owners, which is the role many municipalities consider themselves in when they establish contracts referring to the process of land developments.