In dieser Studie wurden 533 Patienten der Universitätsklinik Würzburg, welche im Zeitraum von 7,5 Jahren eine gefäßchirurgische Rekonstruktion unterhalb des Kniegelenks erhielten, anhand ihrer Krankenakten untersucht. Die Studie beschäftigt sich mit den Erfolgsaussichten infragenualer Bypassoperationen als Folge einer peripheren arteriellen Verschlusskrankheit in Abhängigkeit typischer Vorerkrankungen. Neben Vorerkrankungen wie Diabetes mellitus, arterieller Hypertonie und Niereninsuffizienz wurden auch Risikofaktoren wie z.B. der Nikotinabusus untersucht. Zusätzlich wurde ein Augenmerk auf gefäßchirurgische Voroperationen gelegt. Bezüglich der Vorerkrankungen kristallisierten sich Nikotinabusus und chronischer Alkoholabusus als prognostisch negativ zu wertende Risikofaktoren heraus. Erhöhte Sterblichkeitsraten waren in den Gruppen der nieren- und herzkranken Patienten sowie bei den Diabetikern zu finden. Zusammenfassend lässt sich feststellen, dass obwohl das Operationsrisiko durch die Co-Morbiditäten der pAVK ansteigt, die Offenheitsraten der Rekonstruktionen durch die Vorerrankungen nicht in so starkem Maße beeinträchtigt sind, dass es sich auf die Indikationsstellung auswirken sollte. / In this retrospective study 533 patients who underwent below-knee bypass surgery at the hospital of the University of Würzburg in 7,5 years were analysed concerning PAD risk factors and previous surgery. Typical PAD related diseases like diabetes mellitus, hypertension and kidney disease were analysed. Furthermore we compared outcomes of smokers and patients with alcoholism. Those risk factors revealed worse results. Patients with kidney and heart disease and patients with diabetes had a higher mortality. Conclusion: The outcome of patients with PAD risk factors does not alter enough compared to patients without risk factors. Indication for bypass surgery should be given equally for patients with or without risk factors.

Ziel der Studie ist die Optimierung der Messinstrumente zur Ermittlung neurokognitiver Defizite vor und nach Herzbypassoperationen, um einen Beitrag zur Etablierung eines einheitlichen Standards zu leisten. Hierfür findet die TAP als computergestütztes Verfahren im Vergleich zu konventionellen Papier-Bleistift-Tests Einsatz. Dass Patienten nach einer ACVB-Operation neurokognitive Defizite aufweisen, hat sich in dieser Studie bewahrheitet. Aufgrund der in dieser Studie erhobenen Daten setzt sich eine suffiziente Testbatterie zur Überprüfung neurokognitiver Leistungseinschränkungen nach Herzbypassoperationen aus dem Benton-Test und dem Test „Zahlennachsprechen“ zur Überprüfung der Gedächtnisfunktion sowie den TAP-Tests „Alertness“ mit Warnton, „Alertness“ ohne Warnton und „Geteilte Aufmerksamkeit“, zusammen. / Aim of this study is the optimization of the measuring instruments in order to establish a standard set of tests to detect neurocognitive decline before and after CABG. Therefore the TAP is used as a computerized Test battery in comparison to conventional paper and pencil tests. It could be proved, that patients after CABG show neurocognitive decline. Based in the data collected in this study, a sufficient test battery to examine cognitive limitations after CABG is consisting of the Benton-test, the Digit-Span-Test, as well as the TAP-Tests.

vii, 169 leaves : / Title page, contents and abstract only. The complete thesis in print form is available from the University Library. / Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of Surgery, 1975

Very high temperature reactor (VHTR) is one of the candidates for Generation IV reactor. It can be continuously operated with average core outlet temperature between 900°C and 950°C, so the core temperature is one of the key features in the design of VHTR. Bypass flow in the prismatic core of VHTR is not a designed feature but it is inevitable due to the combination of several causes and considerably affects the core temperature. Although bypass flow has been studied extensively, the current status of research on thermal/hydraulic core flow of VHTR is far from completion. Present study is the starting of bypass flow characteristic investigation using small-scale model that will fulfill understandings of bypass flow in the prismatic core of VHTR. Bypass flow experiments are conducted by using three small-scale models of prismatic blocks. They are stacked in a test section to form bypass gaps of single-layer blocks as exist in prismatic core of VHTR. Three bypass gap widths set in air and water flow experiments are 6.1, 4.4 and 2.7 mm. Experimental data shows that bypass flow fraction depends on bypass gap width and downstream condition of prismatic blocks, while pressure drop of flow through bypass gaps depends on bypass gap width only. Bypass flow simulations are performed by using STAR-CCM+ software after meshing parameters were determined from simulation exercises and grid independent study. Three turbulence models are employed in all bypass flow simulations which are stopped at physical time of 100 seconds marching by implicit unsteady scheme. Bypass flow fraction, coolant channel Reynolds number and bypass gap Reynolds number from air flow and water flow simulations with 6.1-mm bypass gap width are very close to experimental data. This is because bypass flow fractions from experiments at this bypass gap width are matched in construction of the simulation models. Discrepancies between results from simulations and experiments for remaining gaps increase when bypass gap width becomes smaller. Finally, guidelines for bypass flow experiments and simulations are drawn from the data in present study to improve bypass flow study in the future.

Very High Temperature Rector (VHTR) had been designated as one of those promising reactors for the Next Generation (IV) Nuclear Plant (NGNP). For a prismatic core VHTR, one of the most crucial design considerations is the bypass flow and crossflow effect. The bypass flow occurs when the coolant flow into gaps between fuel blocks. These gaps are formed as a result of carbon expansion and shrinkage induced by radiations and manufacturing and installation errors. Hot spots may appear in the core if the large portion of the coolant flows into bypass gaps instead of coolant channels in which the cooling efficiency is much higher. A preliminary three dimensional steady-state CFD analysis was performed with commercial code STARCCM+ 6.04 to investigate the bypass flow and crossflow phenomenon in the prismatic VHTR core. The k-ε turbulence model was selected because of its robustness and low computational cost with respect to a decent accuracy for varied flow patterns. The wall treatment used in the present work is two-layer all y+ wall treatment to blend the wall laws to estimate the shear stress. Uniform mass flow rate was chose as the inlet condition and the outlet condition was zero gauge pressure outlet. Grid independence study was performed and the results indicated that the discrepancy of the solution due to the mesh density was within 2% of the bypass flow fraction. The computational results showed that the bypass flow fraction was around 12%. Furthermore, the presence of the crossflow gap resulted in a up to 28% reduction of the coolant in the bypass flow gap while mass flow rate of coolant in coolant channels increased by around 5%. The pressure drop at the inlet due to the sudden contraction in area could be around 1kpa while the value was about 180 Pa around the crossflow gap region. The error analysis was also performed to evaluate the accumulated errors from the process of discretization and iteration. It was found that the total error was around 4% and the variation for the bypass flow fraction was within 1%.

SAMMANFATTNING Inledning och bakgrundFörekomsten av övervikt och fetma ökar stadigt i Sverige och runt om i världen samt klassas som en allvarlig folksjukdom. Fetma bär med sig en rad konsekvenser som är direkt hotande för hälsan och visar sig i fysiska och psykiska besvär. Den mest effektiva behandlingen mot fetma är överviktskirurgi och det vanligaste ingreppet i Sverige samt det som visat bäst resultat är gastric bypass operation. Vid detta ingrepp minskas magsäcken så endast en liten ficka finns kvar, vilket medför ett begränsat intag av måltider samt ett minskat näringsupptag. Efter operationen kan individen inte längre följa sina gamla vanor och förändringar i kroppen sker vilket kan leda till att många omställningar uppstår. Stöd har ett starkt samband till personer med övervikt och fetma, särskilt i samband med att förnya eller förändra vanor. Dessa personers behov av stöd kan kopplas till sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet, vars uppgift är att vara till hjälp genom att exempelvis stötta, informera och motivera. Syfte Syftet med föreliggande studie var att beskriva upplevelser av konsekvenser och stöd efter gastric bypass kirurgi. Metod En kvalitativ forskningsansats valdes som metod till studien för att få ta del av individers individuella och subjektiva upplevelser och på så vis besvara föreliggande syfte. Sex halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått en gastric bypass operation med en utarbetad intervjuguide som grund. Resultat Informanterna beskrev den fysiska och psykiska hälsan som något mycket viktigt för att kunna få ihop en god livsstil. De informanter som hade positiva upplevelser sett till operationen talade för allt det goda som förändringen innebar, medan informanterna med negativa upplevelser tydligt kunde beskriva även de ogynnsamma sidorna av ingreppet. Alla informanter var eniga om att viktminskningen var det mest fördelaktiga operationen fört med sig samt att ingreppet i sig varit livsförändrande oavsett dess följder. Upplevelser av tillfredställande och otillräckligt stöd efter operationen varierade i hög grad hos deltagarna i studien. Trots detta var alla överens om att stödet behöver uppmärksamhet och många förslag på förändringar samt förbättringar uppgavs. Slutsats Gastric bypass har en god viktreducerande effekt som för med sig en rad positiva samt negativa konsekvenser. En oro finns beskriven inför framtiden och det eventuellt kommande behovet av sjukvård. Därför kan en kompetenshöjning med användande av tvärvetenskapliga vårdinsatser vara till fördel för personer med fetma.Nyckelord: Överviktskirurgi, Gastric bypass, Konsekvenser, Stöd.

No description available.

No description available.

Bakgrund Idag är Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) en vanlig behandlingsform mot fetma med väldokumenterade effekter på långsiktig viktminskning. De faktorer som bidrar till viktnedgången efter RYGB är komplexa och delvis oklara, varav en är smakförändringar. Betydelsen av smakförändringar på patienternas matvanor är relativt outforskad liksom patienternas egna upplevelser av fenomenet. Hur skulle patienterna beskriva sina smakförändringar och hur har det påverkat dem fysiskt och psykiskt? Syfte Syftet med studien är att utforska upplevelser och erfarenheter av smakförändringar hos patienter som genomgått en RYGB. Metod Sex kvalitativa djupintervjuer genomfördes med informanter som genomgått RYGB i Värmland, 2012, och som upplevt smakförändringar. Informanterna söktes upp via Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) och intervjuades enskilt. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide som stöd. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde skillnader i både smak och konsistens efter operationen vilka sammanfattas under begreppet ”sensoriska förändringar”.  De vanligaste förändringarna var en sänkt preferens för söta och feta livsmedel samt för alkohol och en ökad preferens för salta livsmedel. De sensoriska förändringarna inverkade positivt på matvanor och vikt och den dominerande känslan hos informanterna var tacksamhet. Andra känslor som uppstod var bland annat besvikelse, förvåning och saknad, då mat som tidigare uppskattats inte längre kunde avnjutas i samma utsträckning.  Informanterna upplevde ofta sensoriska förändringar och överkänslighet av samma livsmedel men ansåg att de var fristående fenomen. Slutsats Sensoriska förändringar efter RYGB väckte övervägande positiva känslor och underlättade övergången till hälsosammare livsmedelsval. Ökad information om sensoriska förändringar före operation skulle kunna öka förberedelsen och tryggheten för patienten. / Background Roux-en-Y gastric bypass (RYGB) is a common treatment for obesity with well- documented effects on long-term weight reduction. The mechanisms by which RYGB causes weight loss are complex and not fully understood, but partly include taste changes. The importance of these changes on patients eating habits is relatively unexplored as well as their own experiences of the phenomenon. How would patients describe their taste changes and how has it affected them physically and psychologically? Objective The purpose of this study is to explore the perceptions and experiences of taste changes in patients who have undergone RYGB surgery Method Six qualitative interviews were performed with informants who underwent RYGB in Värmland, 2012, and who experienced taste changes. The informants were found from Scandinavian Obesity Surgery Registry (Soreg) and were interviewed separately. To assist the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results The informants were found to experience differences in both taste and texture after surgery and these were concentrated to the concept "sensory changes". The most common changes were a reduced preference for sweet and fatty foods as well as for alcohol, and an increased preference for salty foods. The sensory changes had a positive impact on eating habits and weight. The dominant feeling was gratitude. Other emotions that arose were disappointment, surprise and longing, when food that previously had been appreciated no longer could be enjoyed to the same degree. The informants often experienced sensory changes and hypersensitivity of the same food but felt that they were stand-alone phenomenon. Conclusion Sensory changes after RYGB mainly aroused positive feelings and facilitated the transition to healthier food choices. Increased information about sensory changes before surgery could increase the preparation and safety for patients

Depressionssymtom är en vanlig postoperativ följd av en coronar arteriell bypass-kirurgi. Varje patient upplever den postoperativa tiden olika och många olika faktorer påverkar depressionssymtomen. Detta är något som sjuksköterskor måste beakta i sitt dagliga arbete. Syftet med litteraturstudien var att undersöka olika faktorers påverkan på patientens upplevelse av depressionssymtom postoperativt efter en coronar arteriell bypass kirurgi. Artiklarna valdes utifrån sökningar i Pubmed och i Cinahl. Resultatet var baserat på tio artiklar som kvalitetsgranskats enligt Polit & Beck’s granskningsmallar. I resultatet framkom tre huvudteman som var socialt stöd, fysisk aktivitet och emotionell påverkan. Många patienter upplevde att dessa faktorer påverkade de postoperativa depressionssymtomen samt att dessa olika faktorer var både positiva och negativa i rehabiliteringen. Kvinnor och män hade olika upplevelse om vilka faktorer som var viktiga postoperativt och hur dessa påverkade på depressionssymtomen. Det var viktigt att stödja patienten både fysiskt, socialt och emotionellt samt se till hela patienten. Resultatets kliniska betydelse grundade sig i att det är viktigt att sjuksköterskan gör patienten delaktig i sin vård samt dela med sig av sin kunskap.