Calcifications in carotid atheromas can be detected in a panoramic radiograph (PR) of the jaws. A carotid artery calcification (CAC) can indicate presence of significant (≥ 50%) carotid stenosis (SCS). The aim of this thesis was to (1) determine the prevalence of SCS and burden of atherosclerotic disease among patients revealing CACs in PRs, (2) determine the prevalence of CACs in PRs among patients with SCS, (3) analyze whether the amount of calcium and/or (4) the radiographic appearance of the CACs, can improve the positive predictive value (PPV) for SCS detection among patients with CACs in PRs. The thesis is based on four cross-sectional studies. Two patient groups were prospectively and consecutively studied. Group A represented a general adult patient population in dentistry examined with PR presenting incidental findings of CACs. These patients were examined with carotid ultrasound for presence or absence of SCS and their medical background regarding atherosclerotic related diseases and risk factors was reviewed. An age and gender matched reference group was included for comparisons. Group B comprised patients with ultrasound verified SCS, examined with PR prior to carotid endarterectomy. The PRs were analysed regarding presence of CACs. The extirpated plaques were collected and examined with cone-beam computed tomography (CBCT) to determine the amount of calcium. The radiographic appearance of CACs in PRs from Group A and B were evaluated for possible association with presence of SCS. In Group A, 8/117 (7%) of patients with CAC in PRs revealed SCS in the ultrasound examination, all were found in men (8/64 (12%)). Patients with CACs in PRs revealed a higher burden of atherosclerotic disease compared to participants in the reference group (p <0.001). In Group B, where all patients had SCS, 84% revealed CACs in PRs and 99% of the extirpated plaques revealed calcification. CACs with volumes varying between 1 and 509 mm3 were detected in the PRs. The variation in volume did not correlate to degree of carotid stenosis. The radiographic appearance that was most frequently seen in neck sides with SCS (65%) was also frequently found in neck sides without SCS (47%) and therefore the PPV did not improve compared to the PPV solely based on presence of CACs. CACs in PRs are more associated with SCS in men than in a general population and patients with CACs in PRs have a higher burden of atherosclerotic disease. The majority of patients with SCS show CACs in PRs and the majority of extirpated carotid plaques reveal calcification. The volume of CAC and specified radiographic appearance does not increase the PPV for SCS in patients with CACs in PRs. In conclusion patients with CACs in PRs, and without previous record of cardiovascular disease, should be advised to seek medical attention for screening of cardiovascular risk factors. / Bakgrund Inom ramen för specialist- och allmäntandvård utförs panoramaröntgen-undersökningar dagligen på såväl barn som vuxna. En panoramaröntgenbild (PB) är en översiktsbild som är specifikt anpassad till att återge området för tänder och käkar. Utöver det, avbildas även delar av halsen och som bifynd ibland förkalkningar belägna i området för halspulsådern (karotiskärlet). Dessa förkalkningar kallas för karotisförkalkningar och är ett tecken på åderförkalkning. Åderförkalkning består i huvudsak av en fettrik plackansamling i kärlväggen. Placket kan med tiden förkalkas till varierande grad. Det är dessa förkalkningar vi kan se i PB. När en åderförkalkning ökar i volym kan den utgöra en förträngning i kärlet. Då förträngningen av kärldiametern är ≥ 50% benämns åderförkalkningar belägna i karotiskärlet för ”signifikanta karotisstenoser” (SKS). Graden av förträngning bedöms som regel med ultraljudsundersökning av halskärlen. Bitar av SKS kan lossna varvid det bildas små blodproppar. Eftersom halspulsådern försörjer främre hjärnhalvan med blod så kan dessa bitar täppa till ett av hjärnans blodförsörjande kärl och leda till stroke (slaganfall). För att minska risken att drabbas av stroke kan man ibland operera bort SKS (karotisplacket). Syfte Syftet med denna avhandling var att ta reda på (1) hur många av de patienter som blir undersökta med PB inom tandvården som uppvisar karotisförkalkningar, hur stor andel som har SKS samt utreda om patienter med förkalkningar i PB i större utsträckning är drabbade av hjärtkärlsjukdomar/risk faktorer, (2) hur ofta utopererade karotisplack innehåller kalk och hur ofta patienter med känd SKS uppvisar karotisförkalkningar i PB, (3) huruvida förkalkningsmängden i utopererade karotisplack är korrelerad till förträngningsgrad, och (4) huruvida det finns något specifikt radiografiskt utseende på karotisförkalkningar i PB som kan användas för att identifiera en större andel patienter med SKS bland patienter som uppvisar karotisförkalkningar i PB, det vill säga minska risken för att skicka patienter utan SKS på ultraljudsundersökning. Material och metoder Materialet bestod av två huvudgrupper av patienter. Grupp A bestod av patienter undersökta inom tandvården med PB som uppvisat karotisförkalkningar. Alla dessa patienter undersöktes med ultraljud för att bedöma förekomst av SKS. Den medicinska journalen granskades avseende tidigare förekomst av åderförkalkningsrelaterade sjukdomar och risk faktorer. En köns- och åldersmatchad kontrollgrupp utan karotisförkalkningar i PB analyserades på motsvarande sätt för jämförelse. Grupp B bestod av patienter med känd SKS som före operativt avlägsnande av karotisplack undersöktes med PB. PB granskades avseende förekomst av karotisförkalkning och utopererade karotisplack avseende kalkinnehåll. Förkalkningsmängden i de utopererade karotisplacken korrelerades dels till möjlighet att identifiera karotisförkalkning i PB samt till förträngningsgraden i kärlen. Karotisförkalkningarnas utseende delades in i grupper för att utvärdera om vissa utseenden i större utsträckning kunde associeras till förekomst av SKS. Resultat I Grupp A uppvisade 8/117 (7%) patienter SKS, alla var män, 8/64 (12%). Patienter med karotisförkalkningar i PB hade oftare åderförkalkningsrelaterade sjukdomar och risk faktorer (p < 0,001). I Grupp B hade 84% av patienterna med SKS karotisförkalkning i PB. Bland de utopererade karotisplacken innehöll 99% förkalkningar och förkalkningsvolymen varierade från 1-509 mm3. Möjligheten att upptäcka karotisförkalkning i PB var oberoende av om förkalkningsvolymen var stor eller liten. Förkalkningsvolymen var heller inte korrelerad till hur stor förträngning av kärlet en SKS (≥ 50%) orsakat. Ett radiografiskt utseende på karotisförkalkningar i PB noterades i 65% av de halssidor som hade en SKS. Detta specifika radiografiska utseende återfanns dock även i 47% av halssidor utan SKS. Andelen falskt positiva patienter var således fortsatt hög. Slutsats Vi fann att 12% män med karotisförkalkningar i PB, undersökta i en generell population inom tandvården, uppvisar SKS. Patienter med karotisförkalkningar i PB uppvisar fler riskfaktorer och är oftare drabbade av hjärt-kärlsjukdomar än patienter utan karotisförkalkningar i PB. Majoriteten av patienter med SKS uppvisar karotisförkalkningar i PB och nära 100% av utopererade karotisplack innehåller kalk. Förkalkningsmängden påverkar inte möjligheten att upptäcka karotisförkalkning i PB. Förkalkningsmängd och specificerade radiografiska utseenden hos karotisförkalkningar i PB förutsäger inte SKS bättre än definitionen ”förkalkning ja eller nej”. Dessa parametrar kan således inte användas till att förfina urvalet bland patienter som uppvisar karotisförkalkning i PB mot högre andel patienter med SKS. Individer med karotisförkalkningar i PB bör uppmanas konsultera vården för undersökning av eventuella risk faktorer för hjärt-kärlsjukdom.

No description available.

Lam Wai-man Wynnie. / "April 2002." / Thesis (M.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (p. 109-134). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Mode of access: World Wide Web.

名古屋大学博士学位論文 学位の種類 : 博士(医学)(課程) 学位授与年月日:平成21年3月25日 靍見有史氏の博士論文として提出された

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2007. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 132-143).

Stroke is ranked as the number one cause of death in Vietnam and the second leading cause of death in the world. Stenosis in the carotid arteries is one of the major risk factors for stroke, making it extremely important to confirm the diagnosis. Duplex ultrasound including measurements of the peak systolic velocity is considered the most accurate method when it comes to screening of carotid stenosis. However, the survey method is user dependent and differences in the results related to the scanning technique of the examiner may occur. The aim of this study was to determine the diagnostic variability for measuring peak systolic velocity in the common carotid artery in order to investigate whether the obtained results differ depending on the examiner. 30 healthy volunteers underwent carotid duplex ultrasound performed by two different examiners. Peak systolic velocity was measured with pulsed waved Doppler caudally of the carotid bifurcation. A T-test and a Bland-Altman plot were later applied in order to determine interobserver variability between the examiners. Results showed no significant difference in the measurements, with a mean difference of -0.01 m/s. Despite low interobserver variability, reliable conclusions cannot be drawn from the results since both examiners lacked adequate experience.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Introdução: A indicação de endarterectomia carotídea (EAC) profilática em conjunto com revascularização miocárdica (CRM) permanece assunto indefinido. A cirurgia conjunta é amplamente difundida, mas seus resultados vêm sendo questionados. Método: Coorte retrospectiva de 691 pacientes submetidos à CRM, escolhidos aleatoriamente. Avaliação realizada para dados gerais, presença de lesão carotídea, ateromatose aórtica, desfechos neurológicos e óbito. Resultados: Dentre 691 pacientes submetidos à CRM, 16 pacientes apresentaram acidentes vasculares cerebrais (AVC). Dentre esses, 11 pacientes (68.75%) apresentaram AVC localizados em áreas não compatíveis com as lesões carotídeas, sendo três deles com lesões calcificadas na aorta ascendente. Os pacientes com estenose carotídea apresentaram taxa similar de eventos neurológicos totais, AVC e óbito, comparados com pacientes sem estenose carotídea. Um subgrupo de 35 pacientes com estenose carotídea foi submetido à cirurgia coronariana com (14 pacientes) ou sem (21 pacientes) cirurgia de carótida, obtendo-se taxa de eventos neurológicos totais, AVC e óbito estatisticamente semelhantes. Os pacientes com calcificações aórticas apresentaram risco maior de eventos neurológicos (14,58% versus 6.55%, p=0.011), AVC (3,12% versus 2,18%, p=0,47) e óbito (8,33% versus 4,37%, p=0.12). Discussão: Os eventos neurológicos após CRM correlacionam-se com ateromatose aórtica. Os AVC freqüentemente não têm relação linear com a estenose carotídea. Estratégias para minimizar embolia da aorta podem diminuir as taxas de intercorrências neurológicas. / Introduction: The management of patients with simultaneous disease of carotid and coronary arteries is controversial. Studies showed that aortic calcifications might play a role in postoperative stroke at coronary artery bypass graft (CABG), carotid lesions may not be as important as previously considered. Method: A retrospective cohort of a randomly selected group (including elective and emergency operations) of 691 patients submitted to CABG was reviewed for general data, neurological complications and mortality. Results: Among 691 CABGs 16 patients had postoperative stroke. Among these, 11 patients (68.75%) had strokes not matching carotid lesions and anatomic presentation, three of those had detectable aortic calcifications. The patients with critical carotid stenosis had similar rates of neurological events, stroke and death as compared to patients without. The patients with aortic calcifications presented a higher risk of neurological events (14.58% versus 6.55%, p=0.011), stroke (3.12% versus 2.18%, p=0.47) and death (8.33% versus 4.37%, p=0.12). Discussion: The postoperative neurological events after CABG can be related to aortic calcifications. The strokes after coronary bypass may occur independently of the carotid lesions. Strategies to prevent aortic emboli may help preventing many post-operative strokes.